Främjandet av barns och elevers utveckling i ett 0-20 års perspektiv

Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem är tydlig med att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. (En likvärdig utbildning Lgr 11). Ett framträdande resultat i analyserna är vikten av ett 0-20 perspektiv och rutiner kring stadieövergångar vilket hjälper och inte stjälper barns fortsatta lärande och kunskapsinhämtande. Många barn är med om minst sex övergångar under sin skoltid och detta inom fyra olika skolformer; förskolan, förskoleklass, grundskolan och gymnasieskolan. För de allra flesta barn är dessa i regel enkla och rutinmässiga men för andra kan de vara mer genomgripande. Skolornas analyser visar att det finns elever som är extra sårbara och utsatta där det är särskilt viktigt att övergångarna sker på ett genomarbetat sätt för att de ska få likvärdiga möjligheter att nå läroplanens mål. "Tillsammans kan vi se att vissa elever behöver mer tid och via överlämningar kan vi se till att det som fungerar fortsätter. Vikten av olika yrkeskompetenser med ett gemensamt arbete runt våra barn främjar ett 0-16 perspektiv", skriver en skola. Av analyserna framgår också att samarbetsformer mellan förskoleklass, grundskola och fritidshem behöver utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Skolorna visar på att det finns olika modeller gällande rutiner och samverkan mellan årskurser. Rutiner lyfts fram som både fungerande och i behov av att utvecklas.

Vad kan göras bättre?

"Övergångarna mellan stadierna behöver säkerställa kontinuiteten och tryggheten i elevernas lärande, i ett F-9-perspektiv", skriver en skola. Det bekräftar att övergångar och överlämningar av barn och elever är ett viktigt utvecklingsområde. En analys som görs av några skolor är att det saknas rutiner och ett organiserat samarbete. I alla överlämningar måste det säkerställas att en aktiv dialog förs med barnens/elevernas vårdnadshavare så att det säkerställs all relevant information från hemmet till förskolan/skolan och från förskolan/skolan till hemmet överlämnas.

Lärarnas samarbete och samverkan över klassgränser F-1, 3-4, 6-7 samt 9-gy behöver utvecklas. En av de mer kritiska övergångarna äger rum mellan åk 3 och åk 4. Denna övergång innebär nya och fler lärare än tidigare. En skola lyfter fram att "vi kan bli mycket bättre på överlämningarna F-1 och 3-4". Det fylls på av en annan skola som skriver: "När våra elever lämnar år 3 och år 6 behöver vi förbättrade rutiner kring överlämning". En skola skriver: "När skolan växer till F-6 behöver vi skapa nya strukturer för samverkan över årskurserna för att bibehålla framförallt den naturliga övergången från F-1 som varit tidigare". En skola skriver "vad gäller samarbetsformerna mellan förskoleklassen och grundskolan anger såväl rektorn som lärare behöver dessa förbättras". Likaså att "Lärarnas samarbete och samverkan över klassgränser behöver också utvecklas". Ett framgångsexempel lyfts fram av en skola: "lärarna beskriver att de vid övergången från förskoleklass till årskurs 1 följer med eleverna i egenskap av deras klasslärare och ansvarar för undervisningen upp till årskurs 3. Detta innebär enligt lärarna att de har god kännedom om elevernas kunskapsutveckling."