Vi har i Rapport #2 2016 identifierat motivation som ett utvecklingsområde. Motivation är en viktig nyckel till elevers skolframgång, enligt utbildningsforskarna Margareta Maria Thomson och Jessica Wery, verksamma vid North Carolina State University. Det intressanta med deras forskning är att de har kommit fram till att ökat inflytande och delaktighet ökar barns motivation och engagemang att lära. Elevernas möjligheter att lära och utvecklas ökar när lärare utgår från deras intressen och erfarenheter. Detta stöds även av andra forskare. Elever som har inflytande över sin skolgång blir både gladare och mer engagerade. Elevens möjlighet att påverka har stor betydelse för hur deras identitet formas. Kan jag göra min röst hörd eller är jag bara en person som gör som någon annan säger? Hur skolan arbetar med delaktighet och inflytande har att göra med människosyn och synen på demokrati, enligt Eva Alerby, professor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet.
En skolas analys är det "ett ständigt pågående arbete att träna elever till delaktighet och inflytande inom ramen för de nationella kursplanemålen". Begreppen behövs också problematiseras: "Elevernas tolkning av begreppen delaktighet och inflytande jämställs ibland med rätt att bestämma. Vid utvärderingar av undervisningen framkommer dock att det finns stort inflytande vilket i sin tur medför att eleverna tar ansvar för sitt lärande och sin kunskapsutveckling. Det är därför viktigt att fortsätta diskutera och definiera begreppen samt tydliggöra och förankra vad det innebär för eleverna".
Enligt skollagen ska eleverna ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Av läroplanen framgår att lärarna har ett utpekat ansvarar för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. En lösning tycks vara att "ge eleverna ökat inflytande i takt med möjligheten att ta eget ansvar. Vi måste bemöta elever där de är, inte skapa problem kring det som kan vara en elevs lösning. Exempelvis muntliga prov, spela in på iPad, mindre läxor." "Införandet av måldagar ökar elevernas möjlighet till att sätta sina egna mål och att därigenom kunna välja hur de ska utvecklas mot sina mål. En skola uppger i sina analyser att "lärarna arbetar medvetet med att synliggöra lärandet och därmed göra eleverna mer delaktiga och ge dem inflytande över metoder som ökar inlärningen".
I mångt och mycket pekar denna att det finns behov i skolorna av att skapa samsyn kring innebörden och betydelsen av elevinflytande. Skolorna uppger att elevers inflytande över utbildningens innehåll kan bli bättre. "Vi behöver bli bättre på att ständigt lyfta frågan om delaktighet och inflytande och göra eleverna uppmärksamma på, då de verkligen har inflytande". Skolorna uttrycker att "elevinflytande i samband med uppföljningen och utvärderingen av verksamheten utpekas som ett utvecklingsområden. Planer för utveckling av elevinflytande behöver upprättats inom respektive arbetslag". En skola skriver att "vi behöver bli ännu bättre på att ha med barnens synpunkter och åsikter då vi planerar våra arbetsområden. Vi behöver all bli tydliga med vad som är fria val, tydliggöra inflytandeprocessen och utvärdera vårt arbete med eleverna oftare". Uppdraget är en utmaning för våra skolor "Vi behöver jobba mycket med detta. Lyckas vi öka barnens inre motivation skapar det delaktighet". En skola skriver att vi behöver bli bättre på "vårt sätt att uttrycka oss och förklara för våra elever vad inflytande och delaktighet innebär, skiljer sig åt från pedagog till pedagog. Denna insikt i kombination med att barn har olika uppfattning om vad delaktighet och inflytande innebär, gör att exempelvis enkätfrågor som "Har du inflyttade över undervisningen i skolan och på fritidshemmet?" , kan få helt olika svar beroende på vem du frågar".