Mycket goda resultat

Graferna visar att mycket få elever inte når kunskapskraven. I relation till antal elever på varje skola och med hänsyn taget till nyanlända elever är det tydligt att samtliga skolenheter i Lomma kommun har en mycket hög måluppfyllelse. Som förklaring till det goda resultatet skriver en skola att "elevernas goda resultat i årskurs 3 bygger till stor del på kompetent personal, intresserade och studiemotiverade elever och föräldrar som ser skolan som viktig." Detta får medhåll från annan skola som skriver att "lärarna är skickliga och engagerade". En annans skola lyfter fram att elevunderlaget påverkar resultat: "Det går inte att frångå att Lomma kommun har ett väldigt gynnsamt elevunderlag, även om det på senare tid har tendenser till förändring, genom inflyttning av barn i behov av särskilt stöd", skriver en skola i sin analyser. Det tycks med andra ord finnas vissa förhållanden som gynnar elevers lärande och kunskapsutveckling mer än andra. Ett annat område som lyfts fram är att extra resurser bidrar till det goda resultat. Som goda exempel nämner en skola att det "inför höstterminen anställdes en specialpedagog som är riktad till åk 1-3".

Goda förutsättningar att nå kunskapsmålen

Med utgångspunkt i skolornas analyser framgår att skolorna strävar efter att ge alla elever goda förutsättningar att nå kunskapsmålen. Få elever når inte målen och en rektor skriver i sin analys "det intressanta är inte relation till hur många, utan att vi faktiskt inte har lyckats med alla". Skolorna skriver i sina analyser att flera av de elever som inte når målen har extra anpassningar och det särskilda stöd som är insatt ännu inte resulterat i att de når samtliga kunskapskrav.

Vissa av skolorna är också mottagningsskolor för nyanlända ensamkommande barn och för kvotflyktingar, vilket påverkar resultatet. Extra anpassningar lyfts fram och dess betydelse om det uppmärksammas att en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplan eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Likaså resurslärare. "Elever med särskilt stora behov av anpassningar och stöd behöver utöver specialpedagoger även tillgång till resurslärare i klassen för att nå kunskapskraven", skriver en skola i sina analyser. Andra viktiga pedagogiska verktyg för de som riskerar att inte nå målen är studiestöd och läxhjälp, studiehandledning, erbjudande om extra år, resurspedagoger och speciallärarinsatser, samarbete med Resurscentrum, BUP och satsning på speciallärare/specialpedagog i åk 1-9.

Vad kan göras bättre?

Det går inte att frångå att flera skolor lyfter att det finns brister i förutsättningarna. Som exempel nämner en skola att "elever med särskilda behov har inte fått det stöd och anpassningar som behövts". En skola lyfter fram att rutiner i det stödjande arbetet behöver utvecklas: "Rutiner och arbete kring det stödjande arbetet som genomförs tillsammans av undervisande lärare, specialpedagoger, resurspedagoger, studiecoach och elevassistenter", är ett utvecklingsområde. En annan skola skriver: "Vi fortsätter att utveckla och implementera vår struktur för elevhälsan, med ännu mer extra anpassningar". Ett annat område som lyfts fram är de elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska få ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

Som lärare och elev blir det många timmar i klassrummen. Såväl den pedagogiska som den sociala och den fysiska miljön behöver analyseras ur ett lärandeperspektiv. Analysen ska alltid stå i relation till elevens lärande. En skola skriver i sina analyser att "våra två viktigaste utvecklingsområden är vårt fortsatta utvecklingsarbete med att skapa tillgänglig lärmiljö i våra klassrum. Dvs utveckla undervisningen så att fler får möjligheten att utvecklas på sin nivå i den sociala kontexten klassen".