Pedagogernas kompetens och arbetssätt har en avgörande betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan. Därför behöver förskollärarens ansvar för undervisningen och arbetslagets ansvar för utbildningen tydliggöras liksom uppdraget att följa upp och dokumentera barnens utveckling och lärande. Alla yrkesgrupper behövs stärkas i sina professionella roller.
Enheterna behöver se till att tiden för reflektion, analys och planering i arbetslagen utnyttjas på ett strukturerat och ändamålsenligt sätt. En viktig förutsättning för är ökad kunskap för att stärka och utveckla alla yrkesgrupper utifrån sina specifika ansvarsområden.
Enheterna behöver utveckla kompetensen inom området uppföljning och dokumentation av det enskilda barnets utveckling och lärande som ett pedagogiskt verktyg för att planera och genomföra verksamheten. Läroplanens teorier för lärande och utveckling liksom det professionella språket ingår här som en naturlig del.
Huvudmannen behöver stödja förskolechefernas arbete med att tydliggöra yrkesroller och ansvar i arbetslagen.
Ett utökat läroplansuppdrag är att vänta. Tillgången till digitala verktyg har generellt ökat, men fortfarande brister det på vissa förskolor och förskolans pedagoger behöver egna pedagogiska verktyg (jämför med lärarstudenterna).
Viktiga förutsättningar är likvärdig tillgång till digitala verktyg och kompetensutveckling i användandet av digitala verktyg hos pedagoger och förskolechefer.
Huvudmannen behöver skapa en gemensam plan för fortbildningsinsatser i användandet av digitala verktyg för förskolechefer och förskolans personal.
Huvudmannen behöver skapa en gemensam strategisk plan avseende tillgång till digitala verktyg i förskolan.
Förskolechefen ska ges förutsättningar att vara pedagogiska ledare på varje enhet som denne ansvarar för. Det råder idag avsevärda skillnader i antal medarbetare och geografisk spridning av enheterna.
En viktig förutsättning för att utveckling ska ske är att alla förskolechefer har utrymme att utöva det pedagogiska ledarskapet. Det gynnar alla barns utveckling och lärande.
Huvudmannen behöver se över av vilka stödfunktioner förskolecheferna har tillgång till avseende exempelvis administrativt stöd, vaktmästeri, rekryteringsstöd, rehabiliteringsstöd och stöd gällande fastighetsärende, miljö och teknik.
Huvudmannen behöver ha en långsiktig plan för att alla förskolechefer ska ges rimliga förutsättningar avseende antal medarbetare, geografisk spridning av sina enheter och stödfunktioner. Ett team av metodutvecklare som arbetar kommunövergripande skulle kunna stärka förskolechefernas möjligheter att leda utvecklingsarbetet. Vid behov bör förskolecheferna erbjudas handledning, enskilt eller i grupp
Det är viktigt att förskolans har tillgång till de lokaler och utemiljöer samt utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Förskolorna upplever stora skillnader avseende både lokaler och utemiljöer.
Viktiga förutsättningar för utveckling är förbättrat samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen. Förskolans chefer och personal behöver ha kännedom om och vara delaktiga i underhålls- och åtgärdsplaner rörande lokaler och utemiljöer.
Huvudmannen behöver se över möjligheten till kompensatoriska åtgärder för förskolor med äldre och slitna miljöer. Omfördelning av resurser för inköp av utrustning och material.
Kanaler för och omfattning av information och kommunikation med vårdnadshavarna spretar mellan områden och förskolor, ibland ända ner på avdelningsnivå.
Enheterna behöver utveckla en gemensam plattform för information och kommunikation med vårdnadshavare.
Huvudmannen behöver utveckla en plan för framför allt extern information och kommunikation, exempelvis i rekryteringssammanhang.
Det som framkommer när förskolechef tillsammans med personal systematiskt följer upp, analyserar och utvärderar verksamhetens innehåll i relation till barns utveckling och lärande behöver dokumenteras på enhetsnivå.
En gemensam form för en kortfattad kvalitetsrapport på enhetsnivå bör tas fram.