Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete

I skollagen anges att kommuner, landsting, staten eller enskilda kan vara huvudmän inom skolväsendet. Enligt skollagen ska huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta i syfte att säkerställa verksamhetens kvalitet och likvärdighet med utgångspunkt i skollag, läroplan och andra skolförfattningar. I Lomma kommun är det barn- och utbildningsnämnden som fullgör kommunens uppgifter enligt skollag. Det är sedan förvaltningen, med dess professionella medarbetare, som ansvarar för genomförandet. Barn- och utbildningsnämndens ambition är att verksamheten ska kännetecknas av en hög grad av professionalitet. Det innebär en hög grad av tillit till de professionellas kompetens och omdöme i det barn- och elevnära arbetet. Det innebär således också att de professionella ska ha ett tydligt mandat och ansvar för sitt arbete. Samtidigt finns det områden som inte får delegeras. Detta handlar om ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet.

Hur ser då styrkedjan ut?

Med utgångspunkt i skollag, läroplaner och andra skolförfattningar, av fullmäktige beslutade övergripande mål och nämndsmål genomförs det systematiska kvalitetsarbetet. Resultat av detta dokumenteras av förvaltningen i en Lärrapport som du läser nu. Denna i kombination med nämndens politiska viljeinriktning ligger sedan till grund för nämndens beslut om fokusområden. Fokusområdena ska ses som strategier för det kommande året, för att nå en högre kvalitet och måluppfyllelse. Lärrapporten innehåller även en rad utvecklingsområden definierade av central förvaltning och är underlaget inför Lärstämmorna som anordnas två gånger per kalenderår. På Lärstämmorna träffas huvudman, central förvaltning, rektorer, förskolechefer och förstelärare och gemensamt drar slutsatser utifrån materialet. Ambitionen är att skapa förståelse kring de förbättringsområden som finns och en samsyn mellan politik och verksamhetschefer kring vilka åtgärder som behöver sättas in.

Den gyllene zonen

Det finns två aspekter som är viktiga att notera i denna styrkedja. Den första är att kedjan ska ses som cyklisk. Varje länk i kedjan knyter an till ett tidigare steg och utgör input till nästa steg, men det finns ingen början och inget slut i styrningen av det ständiga förbättringsarbetet, med undantag för de ”spelregler” som kommer av de nationella styrdokument som nämnden har att rätta sig efter. Den andra handlar om den betydelse som vi lägger i att styrkedjan är ett resultat av en ständig dialog i den så kallade gyllene zonen, där relationen mellan politik (med mandat över vad & när-frågor) och förvaltning (med mandat över hur & vem-frågor) frodas men ibland också sätts på prov.