Förskolecheferna har på olika sätt arbetat med att utveckla verksamheten. Som exempel nämns att skapa och leda strategiska utvecklingsgrupper med specifik inriktning. Ett område är pedagogisk dokumentation. En annan förskolechef beskriver sitt upplägg med en kompetensutvecklingsserie där extern utbildare samverkar med specialpedagog från Resurscentrum. Gemensam föreläsning, litteraturstudier och därefter gemensamma reflektionstillfällen i olika konstellationer är ytterligare sätt att leda utvecklingsarbete. Det framkommer också beskrivningar där förskolechefer på grund av stort antal medarbetare, låg tjänstgöringsgrad och/eller många nya medarbetare haft begränsade möjligheter att leda utvecklingsarbetet. En förskolechef har använt sina representanter i kvalitetsnätverket och givit dem förtroendet att leda en del av de pedagogiska diskussionerna, en annan har satsat på att vara så närvarande och tillgänglig som möjligt.
Det ligger i förskolechefens uppdrag att skapa förutsättningar för personalen att utveckla verksamheten mot de nationella målen. ”Grunden är bemanning, att det finns välutbildade pedagoger men även vikarier vid behov” säger en förskolechef. En annan uttrycker att ”vi har --- satt fokus på planeringstid och reflektion där vi har tillsatt resurser för att avlösa pedagoger för planering i form av en extra person. Även om flera beskriver att de skapat utrymme för planeringstid och reflektion finns andra förskolechefer som ser problem med att lösa planeringstiden, ”med 25-timmarsbarnen har vi alla barn alla dagar". De flesta heltidsbarnen kommer 7.30-17”. En förskolechef uttrycker att hen skapar förutsättningar genom att ”samordna möten, göra agenda, följa upp, förbereda, bekräfta, lyssna och ställa frågor och stödja pedagogerna”.
Det råder ingen tvekan om att alla förskolechefer uttrycker värdet av att vara närvarande i verksamheten men förutsättningarna ser olika ut. Förskolecheferna skaffar sig kännedom om verksamheten på olika sätt; spontana och planerade besök, dialog med pedagoger och regelbundna möten med olika syften är några exempel. Besöken i verksamheten kan enligt förskolecheferna se ut på olika sätt och ha olika syften och innehåll. Det kan handla om dagliga samtal med personalen, att följa upp barn med "särskilda rättigheter", att vara med i trygghetsteam och utvecklingsgrupp och att ta del av diskussioner. En förskolechef berättar hur hen får kännedom om verksamheten genom att prata med barnen om hur de upplever sin förskola/avdelning.
Förskolecheferna tar också del av dokumentation i form av exempelvis Verksamhetsplaner, uppföljningar och utvärderingar och årsberättelsen Verksamhetsåret. En förskolechef tar upp att vara på plats på förskolan och ha ”öppen dörr” som ett sätt att få kännedom om verksamheten. En annan berättar att ”Jag är i verksamheten i stort sett dagligen, ibland en kort runda för att checka läget och ibland deltar jag i någon aktivitet och har möjlighet att samtala med personalen. Jag har genomfört verksamhetsbesök på två timmar med efterföljande uppföljningssamtal på i stort sett alla avdelningar”. På ett område genomför arbetslagen sina avdelningsplaneringar utifrån ett gemensamt underlag; ”under hösten har jag bett att få in protokoll från varje avdelningsplanering vilka jag läser och ger feedback på. Det ger mig en insyn kring barnhälsa och metodutveckling, deras planering och samarbeten, ansvarsfördelning och likabehandlingsarbete. Jag ser stora fördelar med detta då mitt ansvarsområde är stort samt ett stort antal nya medarbetare. Givetvis gör jag verksamhetsbesök och arbetslagsbesök i mån av tid”.