De flesta skolorna uppger i sina analyser att elevgrupperna är lagom stora och det finns en god balans mellan klasstorlek och personaltäthet. Det finns dock en skola som lyfter fram bullerproblem som följd av för stora elevgrupper och att det pedagogiska uppdraget ges sämre förutsättningar. Skolan uppger även att barnen har svårt att fördela sig i de olika lokalerna på eftermiddagarna.
Det råder inget tvivel om att personaltäthet är en framgångsfaktor och ger på olika sätt goda förutsättningar att erbjuda eleverna en verksamhet utifrån förskoleklassens pedagogiska uppdrag. En annan faktor som inverkar på förskoleklassens kvalitet är struktur och rutin i arbetslagen. Det skapar trygghet och goda förutsättningar för lärande. Planeringsarbete tar dock tid och kan vara svårt att få till enligt en skola. En ständig prövning är dessutom vid tillfällig sjukfrånvaro i personalgruppen. Att arbeta med vikarier ställer stora krav på god kompetens hos arbetslaget och att de har väl inarbetade rutiner enligt en skola.
Vad är det då som kan bli bättre? Två skolor reflekterar över att den etniska sammansättningen i elevgrupperna är homogen. Därför behöver vi lära barnen om mångkultur och om andra barns villkor i världen. I sammanhanget lyfter en skola fram att nyanlända barn blir fler och fler och behovet av studiestöd ökar. Det ställer krav på att pedagogerna utvecklar nya arbetssätt utifrån reviderad läroplan och för att möta alla barns behov i det pedagogiska uppdraget. En skola lyfter fram vikten av att strukturera den fria leken. Själva leken lyfts fram och är viktig ur ett socialt perspektiv då den ger tillfälle att öva sociala färdigheter och skapa gemenskap, samt bearbeta det som eleverna möter i sin vardag.