Främjandet av att eleverna når de nationella målen

Lärare bör med utgångspunkt i Läroplan systematiskt och kontinuerligt analysera i vilken utsträckning planeringen och genomförandet av undervisningen har gett eleverna möjlighet att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen. Lärare behöver också identifiera vad som behöver utvecklas i den egna undervisningen för att eleverna ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen, samt utvärdera i vilken mån de bedömnings- och dokumentationsformer som används är ändamålsenliga. En skola skriver i sina analyser att "vi arbetar med utvecklingsarbete som är klassrumsnära och där fokus ligger på metodikutveckling och på att synliggöra lärandet". En förklaring till goda resultat är enligt en skola "engagemanget hos pedagogerna och förmågan att anpassa undervisningen". Det är också ett "ständigt pågående förändringsarbete kring hur vi kan arbeta mot målen och samtidigt skapa trivsel och gemenskap. Måldagar, elevens val, temaveckor och utvecklingssamtal".

Andra faktorer som lyfts är att "vi har behöriga lärare som är engagerade och ambitiösa". "Vi har välutbildade och stöttande föräldrar". "Vi har låg personalomsättning, vilket skapar kontinuitet och en trygg lärmiljö för eleverna". En skola skriver i sina analyser att elevernas utveckling bottnar i "utvecklingssamtalen är mer effektiva i tid och effekt, måldagar för ökat elevansvar, olika arbetsformer och minskad stress, temaarbete för känsla av gemenskap, fördjupad kunskap och trivsel, elevens val för socialt sammanhang och interaktion mellan pedagog och elev i andra former". Till sist lyfter flera skolor fram vinsten av reflekterande samtal med utgångspunkt i James Nottingham böcker. "Vi väljer att fortsätta med pedagogiska samtal och kollegialt lärande, där bokcirklar med James Nottinghams böcker som underlag är en viktig del" .

Vad kan göras bättre?

I Skolverkets allmänna råd om planering och genomförande av undervisning (SKOLFS 2011:149) anges att rektorn bör utveckla former för samverkan och kunskapsutbyte mellan lärarna. Sammanfattningsvis visar flera av skolornas analyser att det finns utvecklingsområden när det gäller samordningen av undervisningen i olika ämnesområden och samverkan mellan den pedagogiska personalen. En skola lyfter att det behövs "fortsatta diskussioner kring betyg, bedömning och lärande, kollegialt arbete mellan stadier, mellan skolor och mellan pedagoger". "Vi behöver utgå från erfarenheter från tidigare utvärderingar av den egna undervisningen", skriver en skola. "Vi vill bli bättre på att göra eleverna mera medvetna om sin egen kunskapsutveckling, precisera kunskapsmålen och arbeta med elevledda utvecklingssamtal", framhäver en annan skola fram i sina analyser. Värt att notera är att en rektor skriver att "genom att man som ledare i begränsad omfattning har tid över att fokusera kulturfrågor på den enskilda enheten, exempelvis genom skapa dela-kultur och tid att fokusera "de egentliga problemen" som kan innebära arbete med personal som egentligen inte lever upp till förväntningarna". Till sist lyfts även "digitaliseringen med bl.a. programmering är ett utvecklingsområde som är beroende på tillgång till Chromebooks och fler Ipads. Detta är ett akut utvecklingsområde för att leva upp till läroplanens mål och kunskapskrav".