Progressionsplan för digital kompetens

Vad är en progressionsplan? 

Elever möter digital teknik och AI varje dag . Skolan har därför en viktig uppgift i att ge alla elever möjlighet att utveckla den digitala kompetens de behöver.

I läroplanen betonas skolans ansvar för att alla elever ska utveckla digital kompetens och ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik. 

Eftersom digital kompetens inte är ett eget ämne utan finns utspridd i läroplanens olika delar, riskerar undervisningen att bli intressestyrd och personberoende.  

Med en progressionsplan blir arbetet med elevernas digitala kompetens enklare att benämna, planera och följa upp. Genom att sätta ord på de digitala förmågorna visar planen hur elevernas kunskaper utvecklas steg för steg över tid  vilket skapar en röd tråd genom undervisningen.

För att konkretisera läroplanens uppdrag beskriver Skolverket fyra aspekter av digital kompetens: 

• Förstå digitaliseringens påverkan på samhället

• Använda och förstå digitala verktyg

• Ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt

• Lösa problem och omsätta idéer i handling

Läs mer:  Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå och på Skolverkets webbplats.

Progressionsplanen utgår från Skolverkets fyra aspekter och kompletteras med med perspektiv från internationella ramverk: DigComp 3.0 (EU:s ramverk för medborgarnas digitala kompetens) och AILit Framework - Empowering Learners for the Age of AI  (ett ramverk för AI-litteracitet framtaget av OECD och Europeiska kommissionen).

Varför använda en progressionsplan? 

Progressionsplanen fungerar som ett praktiskt stöd för dig som lärare i planering, genomförande och uppföljning. Den bidrar till en röd tråd genom utbildningen och hjälper till att minska risken för glapp och onödiga upprepningar. 

Här på Digitala Möjligheter får du stöd genom tydliga förklaringar av målen och förslag på undervisningsresurser. 

Du som pedagog avgör hur innehållet bäst omsätts i undervisningen utifrån elevernas behov och förutsättningar. 

För att eleverna ska bli medvetna samhällsmedborgare behöver de förstå hur tekniken påverkar dem själva och omvärlden. Vi startar i elevernas egen vardag. De får undersöka var internet finns runt omkring dem, jämföra hur man kommunicerade förr mot nu samt få en första förståelse för att innehåll på nätet styrs av logik, algoritmer och AI snarare än slumpen

Genom att tidigt lära sig behärska tekniken byggs elevernas självständighet och tilltro till sin egen förmåga. 

Eleverna tränar på att logga in, skriva på tangentbord med rätt fingersättning, söka information samt organisera sina filer i mappar[cite: 22, 28]. De introduceras även för digitala stödverktyg som talsyntes och enkla skapandeprogram

Ett stort informationsflöde kräver att eleverna kan granska vad som är sant och rimligt, men också att de lär sig ta hand om sig själva på nätet. Eleverna får lära sig grunderna i källkritik genom att skilja på fakta, åsikter och reklam, samt hur bilder kan ändras och manipuleras. Vidare tränar vi på god nätetik, integritet och lösenordssäkerhet. För att främja ett digitalt välmående lyfter vi också frågor om trygghet, egna gränser och vikten av en god balans mellan skärmtid och hälsa.

Digital kompetens handlar om att gå från att bara konsumera teknik till att själv kunna skapa, styra och påverka den. Det utvecklar elevernas logiska tänkande, kreativitet och problemlösningsförmåga. Området täcker datalogiskt tänkande och programmering – från enkla steg-för-steg-instruktioner utan skärm i förskoleklass till visuell blockprogrammering i årskurs 2–3. Eleverna får också använda digitala verktyg för estetiskt skapande, till exempel genom att kombinera text, bild och ljud i digitalt berättande