Vad händer egentligen i klassrummet? Hur går undervisningen till? Vad fungerar och vad fungerar inte? Dörren till klassrummet är stängd och det är ovanligt att lärare talar med varandra om sin undervisning, påpekar forskaren John Hattie i ”Visible learning”.
Det finns ett antal olika exempel på hur rektor följer upp arbetet med kollegialt lärande. Som exempel nämns gemensamt arbete med pedagogiska planeringar, pedagogiska diskussioner och utvärderingar i grupp. En rektor framhäver att de kommer att fortsätta utveckla det kollegiala lärandet genom t ex skuggning kommande läsår. Andra exempel är genom konferenser, gemensamma utbildningar och regelbundna samtal med pedagoger och elever. Det handlar också om att hitta digitala rutiner för att lättare kunna sammanställa och analysera resultat, men framförallt för att underlätta vid övergångarna och vid byte av lärare.
Förbättringsområden är fler gemensamma mötesplatser för pedagogerna för kollegialt lärande. Styrda diskussioner kring bedömning, undervisning och styrdokument. En rektor lyfter fram att de använder sig av pedagogiska samtal samt utvärderingar på klass och gruppnivå som underlag. Vi jämför t ex ämnen, genus och terminsresultat, skriver en rektor.
En slutsats är att det kollegiala lärandet på skolor och fritidshem syftar till att pedagogerna kritiskt granskar inte bara andras utan även sitt eget arbete. Likaså har kulturen på arbetsplatsen en stor betydelse. Det måste var ok att utmana sina kollegor. En rektor betonar att goda exempel ska lyftas fram mer än tidigare för att inspirera och lära av varandra. Inspiration Lomma nämns som en viktig satsning. När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna och det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt (Skolverket).
Utvecklingsområden
#Samarbete
#KollegialtAnalyseraTillsammans