”Tvåspråkiga barn, barn i behov av särskilt stöd, adopterade barn - sammansättningen har påverkat innehållet i verksamheten positivt och förståelsen för att vi är olika är god”, rektor

Sammantaget visar rektorernas analyser att många olika faktorer inverkar på förskoleklassens kvalitet. Som exempel nämns personaltäthet. Den anses vara god, vilket möjliggjort arbete i mindre grupper. Detta har varit gynnsamt ur alla aspekter. Eleverna får en trygg och stabil start i skolan. Rektorernas bedömning är att varje enskild elev har goda förutsättningar att nå sina mål. En rektor drar slutsatsen att blandad sammansättning är att föredra. - Det är inte bra om det kommer många elever från samma förskola i en grupp. Det inbjuder inte till att knyta nya kamratrelationer och det hämmar eleverna, menar rektorn. Här finns dock skillnader i synsätt. En annan rektor drar den motsatta slutsatsen att sammansättningens styrka beror främst på ambitionen att hålla ihop grupper från förskolan.

Ett ständigt arbete är att vidareutveckla arbetssätt och lärmetoder, samt ge bästa möjlighet att ge extra stöd till barn som har behov av detta. Rektorerna dra samstämmigt slutsatsen att det är homogena grupper. De lyfter därför frambehovet av att arbeta mer med omvärlden och andra barns villkor för att öka förståelsen. Globala perspektiv är viktiga inom skolan. Detta stämmer väl överens med Skolinspektionen som påpekar att samhällsförändringarna, med bland annat ökad internationalisering och kulturell mångfald, ställer nya krav på arbetet i skolan. Skolan ska, med kunskapsuppdraget i fokus, främja lärande och utveckling samt överföra de värderingar som vårt samhälle vilar på (Skolinspektionen 2010).