”Eleverna behöver bättre förstå målen och vad de ska göra för att nå dem”, rektor

Enligt Hattie (2012) är lärarnas kompetens och skicklighet av central betydelse för elevernas resultat i skolan. Han menar att lärarens återkoppling till eleven är avgörande för om eleven ska bli medveten om sitt eget lärande och vad som krävs för att nå uppsatta mål. Denna slutsats stöds av flera rektorer. - Eleverna behöver bättre förstå målen och vad de ska göra för att nå dem, skriver en rektor. Detta kallas för formativ bedömning och används som ett sätt att främja elevens kunskapsutveckling (Wiliam, 2010). I sammanhanget nämner en rektor vikten av att möjliggöra tid för sambedömning och kollegiala samtal; att ha en ömsesidig kommunikation kring måluppfyllelsen.

Skolans bedömningskultur har stor påverkan på förutsättningarna att främja elevens kunskapsutveckling (Skolinspektionen). Rektorerna lyfter fram att bedömningskultur är ett ständigt utvecklingsområde. - Det handlar om att ge pedagogerna rätt förutsättningar att ge eleverna ett allt större ansvar i både planering och genomförande av undervisningen, skriver en rektor. En rektor nämner att de använder sig av betyg, resultat på NP, "screening", skriftliga omdömen, pedagogiska samtal samt utvärderingar på klass och gruppnivå som underlag. En annan rektor lägger tyngdpunkten på arbetslagsmöten, elevkonferenser och klasskonferenser där löpande dokumentation, formativ bedömning, resultat vid prov, "screening", NP etc. diskuteras. I de yngre åldrarna sker mycket i samarbete med föräldrarna. En rektor lyfter fram att de under höstterminen kommer att genomföra en studiecirkel i betyg och bedömning där de utgår från Skolverkets filmer samt boken av Anders Jönsson "Betyg och bedömning".

Lärarens förmåga att fokusera på vad som är väsentligt i undervisningen, och att elever ges regelbunden återkoppling är av största vikt. - Vi behöver bli bättre på hjälpa eleverna på den nivå där de är för att de skall förstå målen och vad de ska göra för att nå dem. Att lyfta fram vikten av att schemalägga tydligare dokumentation för elevers egen utvärdering av lärande samt utveckla mentorstiden med uppföljning av individuella mål, lyfter en rektor fram. Detta stöds också av Skolinspektionen som framhäver att framgångsrika lärare skapar struktur i arbetet och kan tydliggöra för eleverna både vilka mål man arbetar mot, och vilka ansträngningar som krävs för att nå målen (Skolinspektionen, framgång i undervisningen).

Nationella prov är ett viktigt stöd för läraren och ska bidra till likvärdig bedömning och betygssättning i skolan. Skolverkets nationella sammanställningar visar sedan flera år att majoriteten av eleverna i årskurs 6 och årskurs 9 får samma ämnesbetyg som provbetyg. Stora avvikelser på en skolenhet, och små på en annan, tyder på att det kan finnas olika synsätt kring grunderna för betygsättningen (Skolverket). Det digitala verktyget IST analys har gett rektorer och huvudman möjlighet att studera relationen mellan provbetyg och slutbetyg i Lomma kommun. Nedan visas resultaten för årskurs 6 våren 2016. Statistiken visar att det finns stora avvikelser på skolenhetsnivå, vilket bör följas upp och analyseras närmre.