Vi satsar på att bedriva ett arbete med att utveckla det digitala pedagogiska innehållet och den digitala didaktiken i undervisningen. Det viktigaste skälet till att satsa på digitalisering i skolan är att förbereda eleverna för ett alltmer digitaliserat samhälle. Under 2015 fick Skolverket i uppdrag av regeringen att ta fram en nationell IT-strategi, förslag på tillägg i kursplaner med fokus på digital kompetens och programmering samt ett nationellt fortbildningsprogram kopplat till digitalisering av förskola, förskoleklass, fritidshem och den obligatoriska skolan. Skolverkets förslag till nationell IT-strategi utgår från visionen att alla elever ska ha möjlighet att utveckla digital kompetens.

Detta ställer krav på att all personal och alla elever har en god tillgång till digitala verktyg. Här finns idag ett utvecklingsområde, specifikt kring personal- och elevgrupper i förskola, lågstadiet och fritidshem. Tillgång till digitala verktyg är en förutsättning för att kunna utveckla den digitala kompetensen hos personal och elever, men minst lika viktigt är en organisation som skapar möjligheter för personalen att utvecklas kreativt och anta de nya utmaningar som en digitaliserad samtid innebär. Skolverket lyfter att en stor utmaning för kommunerna är fortbildning av personal och har därför aviserat ett nationellt digitalt lyft för lä-rare, men även för skolledare och huvudmän. En stor del av förändringarna i kursplanerna för matematik och teknik kommer att behandla programmering och datalogiskt tänkande. Detta är ett delvis nytt innehåll i styrdokumenten och skolan har ansvar att se till att eleverna får likvärdiga möjligheter att träna dessa färdigheter.

För att nå framgång inom detta område är kollegialt samarbete mellan skolorna viktigt, då detta möjliggör och ökar likvärdigheten i kompetensutveckling hos pedagogerna. Som ett första led i att uppmuntra till en sådan “dela-kultur” utökades i år Inspiration Lomma med ett nytt event inom detta område kallat LommaHack. I Fladängskolans matsal inspirerade och undervisade pedagoger från förskola upp till årskurs nio sina kollegor i olika pedagogiska verktyg kopplat till programmering och digital kompetens, såsom BeeBots, Arduinos och 3D-skrivare etc.

Under höstterminen 2016 har en central utvecklingsgrupp skapats med fokus på digitalisering av Lomma kommuns skolor. Medverkande i gruppen är IT-av-delning, förvaltningsledningen samt en lärare från varje grundskola som har getts utrymme i sin tjänst för att kunna delta i detta och för att kunna stödja, motivera och utveckla den digitala pedagogiken på sin egen skola. Utvecklings-gruppen ska vara behjälplig i att åstadkomma snabbare informationskanaler mellan förvaltning, IT och den operativa verksamheten ute på skolorna men också att verka som en förändringsagent på sin enhet. Ett fokus för IKT-utvecklarna på skolorna är att stödja den digitala utvecklingen i relation till de nya kraven i styrdokument.

I linje med vår satsning på digitala verktyg för årskurserna 4-6 har det även på-börjats ett ettårigt samarbete med ett läromedelsföretag som levererar digitala läromedel till årskurs 4-9. Ett digitalt läromedel ökar tillgängligheten till ständigt uppdaterad och högkvalitativa läromedel online för eleverna. Läromedlen adderar också funktionalitet, t ex genom att eleven själv kan göra interaktiva tester och självskattningar. Genom att synkronisera skolornas befintliga molntjänstinloggning till det digitala läromedlets förenklas åtkomsten och administrationen minskar. Detta i linje med skolverkets nya IT-strategi som betonar vikten av effektiviserad och förenklad administration för lärare och lättillgänglighet till digitala resurser för lärare och elever. Elevernas och lärarnas erfarenheter av att arbeta i digitala läromedel kommer att utvärderas under januari och maj 2017.

Inflöden av familjer har inneburit att fler nyanlända elever har kommit till de lägre skolåren. Ett utvecklingsområde bedöms vara att utveckla verksamhet på låg- och mellanstadiet likt den på högstadiet. Nyanlända elever behöver bygga upp en bas att stå på i andraspråket först, för att sedan kunna ta till sig det nya språket i "språkbadsmiljön".

Region Skåne genomförde 2016 Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne. Syftet med Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne är att ge en aktuell bild av livsvillkor, levnadsvanor, sociala faktorer och hälsa bland barn och unga i Skåne idag. Resultatet är ett underlag för UKF att arbeta systematiskt med hälsofrämjande insatser.

Skolstress och problematisk skolfrånvaro har identifierats som utvecklingsområden. Vi kommer att aktivt fokusera på dessa under 2016-2017. Det finns ett pågående arbete inom Barnens Bästa med att stärka samarbetet mellan skola, socialförvaltning och BUP.