Livet går fort nu
Tiden tycks gå fortare och fortare. Nu går den dubbelt så fort som när jag var 35 år. Jag inser att klocktiden är som den är … konstant … men att av mig upplevd hastighet på tiden är dubbel nu jämfört när jag var 35 är helt begriplig och naturlig. Ett av många uttryck för perspektivprincipen.
Min tidsreferens är min livstid.
När jag var 35 år då var 1 år ett trettiofemtedels liv.
Nu när jag är 70 år då är 1 år ett sjuttiondels liv.
Ett sjuttiondels liv är mycket kortare än ett trettiofemtedels liv ... ett år nu är alltså upplevelsemässigt bara hälften av vad det var när jag var 35 år
... för att inte tala om hur kort det är = hur fort det går ... nu, jämfört när jag var 10 år. Där skiljer det en faktor 7!!! Ärume? Känner du igen dig?
När jag blir 100 år då går (upplevd) tid hundra gånger så fort som den gjorde när jag var 1 år. Häftigt!
Vilket skulle bevisas!
Jag gillar när det går fort ... så det är väl ok.
Ett annat bevis är att i princip alla säger att de med stigande ålder upplever att tiden går fortare och fortare. Så många som "i princip alla" kan väl inte ha fel!? (Jo, det kan de faktiskt. I princip alla trodde ju att jorden var platt för ett antal hundra år sedan.)
Det här fenomenet kan ju upplevas som lite tråkigt om man vill hinna med så mycket som möjligt.
Well, mitt liv har hitintills varit VÄLDIGT intressant, innehållsrikt och fascinerande. Känner en enorm tacksamhet och glädje för detta. Till min egen hjälp för att minnas efterhand som minnet försämras har jag gjort en "livsalmanacka" som verkligen är i utkastform och ingalunda komplett ... men ändå HÄR!
Nissebee 2016-12-23