Förhållandena i Världen i sin helhet blir i många avseenden bättre och bättre ...
vilket givetvis inte hindrar att det lokalt och temporärt uppträder försämringar.
Sidan etablerad december 2018
En Anders Bollingartikel i DN december 2018. (Anders Bolling har bland annat skrivit boken "Apokalypsens gosiga mörker" ... läs om på Bokus här.)
1. Färre krig och färre döda i krig
Med den blodiga konflikten i Syrien sköt siffran över antalet döda i krig i höjden. Det skedde efter en period med historiskt låga dödstal. Men nu ser det ut som om kulmen på denna senaste krigsvåg inträffade 2014, då sammanlagt 144.000 människor dödades i väpnade konflikter. Därefter har nämligen antalet civila och militära dödsoffer i krig minskat år för år, och den trenden har fortsatt 2018, enligt Uppsala konfliktdataprogram. Årets siffra innebär sannolikt mer än en halvering jämfört med för fyra år sedan.
Den främsta orsaken till nedgången de två senaste åren är att terrorsekten IS så kallade kalifat i det närmaste utraderats. Att kriget mot IS klingat av minskar dödstalet bara i Irak med mer än 10.000. Och i Syrien har den väpnade konflikten en betydligt lägre intensitet i år än tidigare. Visserligen har krigen i Jemen och Afghanistan ökat i intensitet, men det väger inte upp minskningen i de två andra krigshärjade länderna.
Forskarna definierar krig som en väpnad konflikt med mer än 1.000 döda per kalenderår. Antalet krig i världen var för två år sedan tolv, ungefär lika många som under 1990-talets mest krigiska år. Förra året var det tio. I år kommer antalet att sjunka till sex eller möjligen sju.
2. Färre döda i terrorattacker
Precis som i fråga om krigen minskar antalet döda i terrordåd för fjärde året i rad. Siffrorna blir helt klara först nästa år, men enligt IEP, det institut som årligen sammanställer siffror över terrordåd, har den förbättring som ägde rum de tre åren dessförinnan fortsatt under 2018.
Den största minskningen mellan 2016 och 2017 skedde i Irak med 56 procent. I Syrien var nedgången nästan lika stor, 48 procent. I Somalia ökade dödsfallen dock, mycket på grund av ett extremt blodigt dåd som dödade över 500 människor. Afghanistan har nu tagit över Iraks tidigare position som farligaste land.
I Europa har också antalet terrorrelaterade dödsoffer minskat dramatiskt. Under 2017 och 2018 har inga stora terrordåd inträffat av det slag exempelvis Paris, Bryssel, Nice och Istanbul fick genomlida 2015 och 2016. Däremot har antalet mindre attacker utförda av ensamma gärningsmän ökat något. Att de stora dåden minskat tros även i Europa ha med IS kollaps att göra.
3. Fler går och röstar
Ryktet om ett allt svalare politiskt engagemang tycks överdrivet, alla fall att döma av hur många som röstar. I de två val vi i Sverige bevakade intensivast i år, det svenska riksdagsvalet och det amerikanska mellanårsvalet, ökade valdeltagandet dramatiskt.
I Sverige var valdeltagandet på 87 procent den 9 september det högsta sedan 1985, och det var högre än alla val före 1968. Rekordnivåerna hittar man vid valen 1976 och 1982, då 92 respektive 91 procent av väljarkåren gick till valbåsen. Bottennoteringen hittills var 2002, då deltagandet var 80 procent.
I USA brukar andelen röstande i de val som ligger mellan presidentvalen vara mycket blygsamt. Årets 49,3 procent var det högsta deltagandet i ett mellanårsval sedan 1914. Siffran innebär en kraftig uppgång från det förra mellanårsvalet 2014, då andelen bara var 36,7 procent, den lägsta på 72 år.
Trots att valet inte gällde Donald Trump var det ändå den polariserande presidenten som engagerade väljarkåren, menar statsvetarna.
4. Hotade arter hämtar sig, fler upptäcks
Två giganter i djurvärlden som varit hårt tillbakapressade, sillvalen och bergsgorillan, har hämtat sig och är inte längre akut hotade. Aktiva naturskyddsinsatser har haft effekt, enligt Internationella naturvårdsunionen.
Hoppet har ökat även för ett annat stort och utrotningshotat djur, sumatranoshörningen. Det finns bara ett 80-tal noshörningar kvar i Indonesiens övärld. Deras överlevnad hänger på om naturvårdare kan flytta isolerade fertila individer till skyddade områden där finns fler av samma art. Precis en sådan räddningsoperation lyckades i år. Den ses som det första steget i en större insats för att öka antalet.
Samtidigt har biologer hittat 157 nya växt- och djurarter under ett pågående forskningsprojekt i Mekongdeltat i Sydostasien. En gibbonapa har döpts efter Star Wars-figuren Luke Skywalker och en fladdermus efter den amerikanska artisten Lance Bass. En del av dem har man hittat tidigare, men det är först nu man kunnat slå fast att de är egna arter.
5. Demokratin bryter fram i Afrika
Inget var sig likt i Zimbabwes historiska val i somras, det första där Robert Mugabes namn inte stod på valsedlarna. Foto: Erik Esbjörnsson
Gamla despoter gör vad de kan för att klamra sig fast, och valda auktoritära ledare försöker förlänga sina mandatperioder, men överlag bryter demokratin långsamt fram i Afrika. I år har val hållits i 20 av kontinentens länder.
Det folkliga stödet för demokrati är också starkt: runt 70 procent av afrikanerna vill ha det, och över 80 procent avvisar envälde, visar opinionsmätningar de senaste åren.
Under året har jättelandet Etiopien genomgått en häpnadsväckande inre demokratisering, en utveckling som påverkar hela Afrikas horn.
Nästa år väntar viktiga val i de regionala stormakterna Sydafrika och Nigeria.
6. Internet når mer än halva mänskligheten
År 2018 har inneburit en milstolpe för global kommunikation: för första gången har mer än hälften av världens befolkning tillgång till internet. Drygt 51 procent, eller 3,9 miljarder människor, använder nu nätet, enligt FN-organet ITU, Internationella unionen för telekommunikation. För 13 år sedan var det den andel som gällde i de rika länderna (där är andelen i dag 81 procent).
Det är i utvecklingsländerna uppkopplingen har exploderat, från bara 7,7 procent 2005 till drygt 45 procent i dag – och det är Afrika som står för den snabbaste ökningen, från endast 2 procent då till 24,4 procent i dag.
7. Andelen extremt fattiga är rekordlåg
Andelen extremt fattiga i världen fortsätter att minska. Världsbanken uppskattar att det i år är 8,6 procent av världens befolkning som dagligen har mindre än 1,90 dollar att leva på. För tre år sedan var andelen 10 procent.
Minskningen är dock inte lika snabb som den var under 1990-talet och 2000-talet. Ju lägre andel extremt fattiga, desto svårare att lyfta dem som återstår över fattigdomsstrecket. Eftersom världens befolkning ökar med drygt en procent per år (en siffra som dock långsamt faller) minskar antalet extremt fattiga nästan inte alls just nu.
8. Koreahalvön blir mindre spänd
Sydkoreas president Moon Jae-In och hans fru Kim Jung-Sook (paret till höger) träffade Nordkoreas ledare Kim Jong-Un och dennes fru Ri Sol-Ju i Nordkorea den 20 september 2018. Foto: Pyongyang Press Corps Pool/AP
Året har bjudit på mycket uppståndelse kring Koreahalvön, där en avspänning börjar skönjas.
Än är det visserligen för tidigt att avgöra om Donald Trumps och Kim Jong Uns nyfunna vänskap, eller vad man ska kalla lappkastet i deras relation, kommer att leda till verklig kärnvapennedrustning i Nordkorea, men mellan Nord och Syd har flera konkreta steg tagits mot ett slags normalisering. Vid ett historiskt toppmöte i april där steg tagits mot en formell avslutning av Koreakriget efter 65 års vapenstillestånd.
9. Allt färre flickor könsstympas
Flickskolan Kalas i Amudat tar emot flickor som flyr könsstympning och tvångsäktenskap. Foto: Anders Bolling
Antalet flickor som utsätts för könsstympning har minskat dramatiskt, särskilt i östra Afrika. En forskningsrapport som kom i början av november talar om en ”stor och betydande” minskning över tre decennier, och nedgången fortsätter.
I Östafrika har förekomsten av stympning hos flickor upp till 14 års ålder minskat från 71 till 8 procent sedan 1995. Det går lite långsammare i Väst- och Nordafrika, men antalet flickor som räddas undan den grymma sedvänjan ökar stadigt även där. I Jemen och Irak, två av de få länder utanför Afrika där kvinnlig könsstympning förekommer, syns däremot ingen förbättring.
10. Förnybar energi växer
Förnybara energiformer som vattenkraft, biobränsle, sol, vind och geotermisk energi fortsatte under 2018 att tränga undan fossil energi. Runt 40 procent av ökningen av energikonsumtion de kommande fem åren kommer att bestå av förnybart.
Produktionen av el ligger här i framkant. Om fem år kommer en tredjedel av världens elproduktion att vara fossilfri, enligt Internationella energimyndigheten IEA. Världens kapacitet för solel ökade 2018 preliminärt från 400 till 500 gigawatt.
När det gäller transporter och uppvärmning går omställningen lite trögare. Där är man mer låst i fossila system.
Av de fem stora marknaderna USA, EU, Kina, Brasilien och Indien är det Kina som står för den snabbaste tillväxten av förnybar energi, men det är det utskällda Brasilien som har den överlägset högsta andelen, 42 procent (mer än dubbelt så högt som EU). Källorna till detta är nästan helt biobränsle och vattenkraft.
Artikeln har tillfogats en rättelse. Ett formellt fredsavtal om Koreakriget har ännu inte slutits.