Gunilla, Sanna och Mike är viktigast …

tillsammans med Kompis.

Glad och tacksam är jag över mina nära och kära.

Sanna har blivit 36 och är en god och skötsam och duktig och tjusig tjej. Pappans stolthet! Bor i Linköping och jobbar på Region Östergötland i Linköping och är förnöjd med två katter (Edward och Louis) och en trea på Kungsgatan och inte minst med sin sambo Mike.

Gunilla har gått och blivit över 37 år i mitt liv och över 70 i sitt eget … även hon en god och skötsam och tjusig tjej. Är förnöjd hustru med en katt (Kompis) och bor i villa i Blästad med gubbenisse.

Kompis (cirka 12-13 år) har blivit en mer och mer tillgiven och go katt. En värdig uppföljning på Cecar och Nero.

Vi har mycket goda och kärleksfulla relationer i familjen. Kontakterna med Sanna är täta och förtroliga. Känns oerhört bra. TACKSAMHET!!!

Allt detta goda inom familjen innebär inte att allt alltid är frid och fröjd och problemfritt. Visst har vi haft en del utmaningar och problem senaste åren … men inget som vi inte kommit igenom på ett konstruktivt sätt.

Den pensionärstillvaro vi har förmånen att leva Gunilla och jag är det bara att känna en enorm tacksamhet för. Vi bor gott, äter och dricker gott och tycker vi har lagom mycket engagemang och sociala kontakter. Ekonomin är under god kontroll. Och viktigast av allt … hälsan förhållandevis god … även om Gunilla emellanåt har ramlat och brutit lite ben i kroppen ... men nu rör hon sig frimodigt både till fots och på cykel.

Jag har lite skavanker ... ett gammalt behandlat vänstersidigt bråck förorsakar ofta smärtor och värk ... särskilt om jag står och går och/eller bär ... åsså har jag ju mina ömtåliga fötter med uttrampade hälkuddar som ger sig till känna när jag går och står för mycket. Ovanstående gör att jag sitter eller ligger så mycket som möjligt och bär så lite som möjligt ... MEN lufsar ändå i Vidingsjöskogen en dryg halvtimme i stort sett varje morgon. De vänstersidiga ljumsksmärtorna minner mig om ett njurstensanfall jag hade år 2015. Håller tummarna för slipp en repris!

Jag har inga släktingar som jag har några närmare kontakter med … även om jag har en del kusiner och kusinbarn … men jag har börjat på en analys av släkten (”stamtavla”/”Ättlingar till…”) men inte mäktat med att nå målet ... men här kommit en bit på vägen.

Gunilla har ju två söner, Christofer och Max, från tidigare äktenskap … som har fruar och tre respektive två barn. De har regelbundna och goda kontakter och jag är med på ett hörn ibland. Förra sommaren till exempel var charmige Calle 18 år (yngsta barnbarnet) här och besökte oss en vecka. Trevligt. Bland annat var vi ute och paddlade i vår canadensare … vilket för övrigt också Sanna och jag gjorde en vacker dag under förr-förra sommaren. För övrigt var vi strax innan Callebesöket förr-förra året nere i Lund och deltog i hans konfirmation.

Några ovänner/fiender har jag/vi inte i våra liv så vitt vi vet och det känns också oerhört viktigt ... men säkert finns det någon/några där ute som inte tycker jag/vi är speciellt sympatiska/goda/trevliga.

Ett par GoS-bilder från sommaren 2017.

Pizzan ... tidernas godaste på pizzerian Solemio i hamnen Oskarshamn ... inmundigad under campingsemestern augusti 2017.

Avslutningsvis en cirka 13 år gammal bild på Kompis när han anslöt till familjen inklusive dåvarande svarta katten Nero.