mass12

"Manifest"

Min inställning till massinvandringen

... och min uppfattning om

hur vi bäst kommer till rätta med problemen som denna skapat.

Betraktelse NOB2019-11 (2019-11-04)

Åter till Indexsida Åter till Startsida

Min inställning till massinvandringen … och min uppfattning om

hur vi bäst kommer till rätta med de problem som denna skapat.

(Detta måste förstås bli en ganska omfattande, detaljerad och utmanande beskrivning!)

… med anledning av den utveckling vi har haft i Sverige de senaste tre decennierna och särskilt sedan år 2012.

Den som inte har insett och förstått att utvecklingen har varit och fortfarande är väldigt olycklig och destruktiv för Sverige och för våra samhälls- och välfärdssystem …

… Och den som inte har insett och förstått att den väldigt olyckliga och destruktiva utvecklingen i Sverige i HUVUDSAK beror på den fruktansvärt oansvariga gränskontrollen och massinvandringen … (Idag är cirka 2 miljoner av Sveriges cirka 10 miljoner människor utrikesfödda (Källa SCB) … de flesta med helt andra kulturer och religioner.)

… Den kan inte gärna ha intresserat sig mycket för VERKLIGHETEN i Sverige. (Det är förstås inget krav … men om man basunerar ut åsikter så är det ju också rimligt att man har insikter!)

Om man inte är medveten om och fokuserar på problemen i VERKLIGHETEN, eller om man sopar dem under mattan, då har man ju inga som helst förutsättningar att bidra till att komma till rätta med problemen … eller hur!? Det räcker inte att ta del av SR/SVT, DN, Aftonbladet etc!!!

Jag har sedan ett antal år vitt, brett och djupt intresserat mig för samhällsutvecklingen i VERKLIGHETEN i Sverige. Granska gärna kritiskt min omfattande webbplats med hundratals källhänvisningar!

Startsida HÄR, Om ”massinvandring” på en minut HÄR”, Om ”massinvandring” HÄR, Gunnars Sandelin om massinvandring HÄR. Länklista till referenser mer generellt HÄR.

VERKLIGHETEN har inte presenterats, uppenbarligen inte heller analyserats eller förståtts, av ”PE”+”MSM”.

”PE” = Politiska Etablissemanget = ”7-klövern” = V,S,Mp,L,C,M,KD.

”MSM” = Main Stream Media” = ”Gammelmedia” = SR, SVT, DN, SvD, Aftonbladet, Expressen, m.fl.

VERKLIGHETEN har presenterats betydligt ärligare och mer analytiskt av ALTERNATIVA MEDIA. (Lista finns en bit ner på denna sida HÄR.)

VERKLIGHETEN har ännu inte drabbat alla i Sverige men tyvärr fler och fler och då i huvudsak medmänniskor i de svagaste grupperna … det handlar om cirka ett par miljoner människor, många invandrare. Mitt hjärta blöder för dessa.

Ansvariga för utvecklingen har varit och är ”makthavarna” på nationell nivå, dvs de regeringar som vi har haft … faktiskt de senaste cirka tre decennierna. (Ytterst ansvariga i en demokrati ska förstås enligt grundlagen vara FOLKET … men …)

”Makthavarna” har med stöd av ”MSM” haft en enastående förmåga att PRATA ... och DUPERA, MÖRKLÄGGA och dessutom MOBBA (de som ”larmat”).

… men en enastående oförmåga att lösa problem!

Löfven, Reinfeldt o. co. borde skämmas, erkänna sina naiva missbedömningar, sluta smutskasta de som larmat om utvecklingen och avgå. Deras naivitet, nonchalans och ”humanitet” skulle man kunna förlåta om det inte vore så att de så aggressivt fortfarande biter sig fast i maktpositioner, försvarar sina ageranden och angriper sina politiska motståndare och vägrar samarbeta för landets bästa. (De har förvisso senaste året svängt en del men det är mest i PRATET ... och för lite och för sent.)

För min del har jag nu helt tappat förtroendet för PE!

Nu handlar det om att se framåt och snarast vidtaga åtgärder i VERKLIGHETEN, åtgärder som åtminstone bromsar upp problemutvecklingen. Ingalunda något quickfix!

Några av mina spontana övergripande tyckanden sammanfattat.

Generöst/Ökat bistånd till nödlidande och till fredsbefrämjande insatser ute i världen. (Behoven är enorma! Uppåt 70 miljoner människor är på flykt!)
Kärleksfullt samarbete och samverkan med länder i vår omvärld … i tur och ordning Norden, Europa (EU) och Världen (FN).
Lagom invandring … som nu och inom överskådlig tid på grund av krisläget i landet … i princip är lika med ”NOLL” … okay till lite ”kvotflyktingar” i FN:s regi … cirka 3 tusen per år.
Den arbetskraftinvandring som vi har haft den har varit och är i många avseende bra och nödvändig! Viktigt i sammanhanget att framhålla!
Men i de fall invandrande arbetare tvingas eller frivilligt jobbar för ”slavlöner” så är det väldigt destruktivt och egoistiskt av de som tjänar pengar på detta. Sätt stopp för detta!
Bejakande av massinvandring är givetvis en möjlighet för det rika och fortfarande relativt välmående Sverige men då kommer vi ju att få helt andra förhållanden i det land som jag trodde att vi älskade för att det i huvudsak var som det var. Ett "folkhem" med förhållandevis god trygghet och tillit.
Välmåendet i Sverige skulle minska dramatiskt och vi skulle ganska snart få en total samhällskollaps och ganska snart också Islam som dominerande religion. (Till religionen Kristendom är det ju inte så många som aktivt bekänner sig idag ... i vårt sekulariserade land, även om vi numer gärna framhåller att vår samhällsordning och kultur grundar sig på kristna värderingar.)
Flyktingsmugglandet och drunknandet i Medelhavet skulle också tillta.
Med tanke på den utveckling vi sett och ser i Sverige med sprängningar, skjutningar, bilbrännande, ökad grov kriminalitet och växande utanförskapsområden så kan jag känna oro för maffialiknande förhållanden och på lite sikt till och med inbördeskrig. 187 bombdåd i Sverige under 2019 fram till 4:e november är illavarslande ... eller som kriminologen Amir Rostami säger i en DN-intervju: "Vi måste tyvärr söka oss till krigszoner för att hitta något liknande."
Du som ser positivt på en utveckling som denna kan ju fortsätta att rösta på de partier som bejakat och försvarat en generös invandring, på de partier som skickat ut signaler om öppna gränser, öppna plånböcker, öppna hjärtan etc. och om att ”vårt Sverige bygger inga murar”.
Våra högavlönade politiker som vurmar om "humanitet" och alla människors lika värde etc. kan ju föregå med gott exempel genom att ta sig an någon eller några invandrarfamiljer.
Jag inser och förstår att det finns kärleksfulla och humana svenskar som engagerat sig och kommit i personlig kontakt med utsatta invandrare och som har hjälpt dem och som har bidragit till de solskenshistorier som finns. Lovvärt! … Men enstaka solskenshistorier är tyvärr inte signifikanta. Massinvandringsproblemet är av kolossal strukturell karaktär.
- Observera att detta manifest fokuserar på problemen med massinvandring och framför allt på hur man bäst löser dem. Allt som går bra kopplat till invandringen ska vi givetvis glädja oss åt och lära oss av.
- Ordning och reda och "Koll på läget" är grundförutsättningar för ett fungerande samhälle. Inget som PE har haft eller har! Bedrövligt!
- Fler poliser behöver ut och synas och verka/markera i samhället, särskilt förstås i de områden där problemen är som störst. Proaktiva insatser efterlyses i alla miljöer!!! Alltför stor andel av polisen sitter nu på sina kontor och administrerar och utreder ... rycker i bästa fall ut vid larm. Administration och utredning skulle i större utsträckning kunna skötas av civilanställd personal.
Ärligt talat … För min del är jag inte beredd att ge upp våra samhälls- och välfärdssystem, inte ge upp tryggheten, ordningen och det relativa välbefinnandet för mig själv och för mina nära och kära, för mina vänner och bekanta, för mina landsmän och skattebetalarkollegor i nationalstaten Sverige … för att bejaka en massinvandring av folk från andra länder, kulturer och religioner … även om de är oerhört lidande.
Ärligt talat … En samvetsfråga ... Är du beredd??? (Hyckleri ligger på lur!)

Konkret … hur vi kan bromsa upp och på sikt förhoppningsvis komma till rätta med våra/Sveriges problem.

Våra gränser

Jag har en socialkonservativ inställning som vilar på en nationalistisk grundsyn. Mina ställningstaganden bottnar i en övertygelse om att ett samhälle byggs på bästa sätt då dess invånare känner gemenskap, delaktighet och såväl tillit till, som ansvar för varandra. Jag ser samtidigt dessa värden som grundläggande för den enskilda individens välmående. Min bild av människan är nämligen att hon är en social varelse med behov av mänskliga relationer och en känsla av trygghet såväl som samhörighet med det samhälle vi lever i. Jag ser den demokratiska nationalstaten som den mest lämpade av statsbildningar då den vilar på just dessa fundament. För samhällets skull ger nationalstaten förutsättningar för gemensamma åtaganden och framgångar. För individens skull skänker den stabilitet och en plats att kalla sitt hem. Min vision för Sverige är ett modernt folkhem där medborgarskapet går hand i hand med samhörighet och tillit samt att samhällskontraktet står starkt. Det faktum att jag tror på nationalstaten betyder dock inte att jag motsätter mig att människor rör sig över statsgränser, vare sig det handlar om kortare semestrar, längre projektresor och utbyten eller en permanent flytt till ett nytt hemland. Däremot anser jag att det bör finnas tydliga och rimliga regler för när och hur det sker, samt under vilka förutsättningar.

Det svenska medborgarskapet

För mig är kopplingen mellan medborgarskap och nationell identitet en viktig grundbult för samhällsbygget. Den som är medborgare i Sverige ska också vara en del av Sverige och se Sverige som sitt hemland. En ansökan om medborgarskap är ur min synvinkel en ansökan om att bekräfta denna samhörighet. För att stärka denna koppling ser jag det som rimligt med väl reglerade krav för att beviljas medborgarskap. En självklar grund är att behärska det svenska språket och att känna till grundläggande fakta om Sverige, vårt samhälle och vår historia, såväl som nu gällande lagar och regler … och skyldigheter såväl som rättigheter. Dessa kunskaper kan, och ska, säkerställas genom prov innan medborgarskap beviljas. Jag ser det också som rimligt att en medborgarskapsansökan kompletteras med en förklaring av förståelse för de plikter och skyldigheter ett medborgarskap medför. Utöver rena kunskapskrav och en sådan medborgarskapsförklaring är respekt för och lojalitet gentemot Sverige en självklar del av medborgarskapet. Därför ser jag också en längre tid i landet, tio år med klanderfri vandel, som en självklar del i medborgarskapsprocessen. Den som blir medborgare ska helt enkelt ha hunnit rota sig i landet. Det unika bandet mellan medborgare och stat återspeglas i skyldigheter och rättigheter dem emellan. Exempelvis ska endast svenska medborgare ha rösträtt i allmänna val samtidigt som det endast är svenska medborgare som omfattas av totalförsvarsplikt. Mot bakgrund av det ömsesidiga ansvaret såväl som den grundläggande synen på samhörighet och hemlandsdefinition är det min mening att medborgarskap som regel endast bör innehas i en enskild stat. Den som förvärvar ett svenskt medborgarskap ska därför, om möjligt, avsäga sig sitt tidigare medborgarskap och den som blir medborgare i en annan stat ska avsäga sig sitt svenska. Eftersom ett medborgarskap bygger på ömsesidig respekt och lojalitet finns utöver en frivillig avsägelse också omständigheter som enligt min mening ska kunna leda till dess ogiltigförklaring. Medborgarskap som beviljats på falska grunder ska betraktas som ogiltigt. Vidare ska anslutning till en främmande, fientlig makt – såsom internationella terrornätverk – kunna betraktas som en attack på Sverige och jämställas med en avsägelse av det svenska medborgarskapet.

Generella principer för uppehållsrätt

Den som inte har Sverige som sitt hemland men vill vistas här ska innan inresa säkerställa sin uppehållsrätt. Denna kan vara på förhand given, exempelvis genom medborgarskap i något av de nordiska länderna och förekomsten av en nordisk passunion. I annat fall ska den enskilde ansöka om visum eller uppehållstillstånd. Dessa beviljas om vistelsen är väl motiverad, följer givna regelverk, och inte innebär en försörjningsbörda för Sveriges del. I samband med ansökan ska också grundläggande villkor för såväl inträde till som vistelse i Sverige godkännas. Detta för att säkerställa kännedom om svenska lagar och regler. Den som bryter mot svensk lag eller mot aktuella villkor ska kunna få uppehållsrätten återkallad. En för mig grundläggande syn på uppehållstillstånd är att dessa alltid bör vara tidsbegränsade och tydligt kopplade till den grund på vilken de beviljats. Jag motsätter mig således idén med permanenta uppehållstillstånd, vilka ger en omotiverad permanent rätt att vistas i landet. I stället vill jag se ett system där beviljade uppehållstillstånd regelbundet ses över för eventuell förnyelse. En sådan förutsätter att bakgrunden till uppehållstillstånden kvarstår. Förändras situationen – vare sig det handlar om avslutat arbete, brutet förhållande eller förbättrade villkor i hemlandet – ska också uppehållstillstånden som regel återkallas. Den som funnit annan anledning att stanna bör ha ansökt om förnyat uppehållstillstånd, baserat på den nya grunden.

Arbetskraftsinvandring

En allt vanligare anledning för människor att periodvis flytta till ett annat land är för att arbeta. Även om jag menar att varje arbetsmarknad bör sträva efter en långsiktig balans välkomnar jag möjligheten att vid behov komplettera den svenska arbetsmarknaden med utländsk arbetskraft. Därtill finns, särskilt inom vissa branscher med snabb och avancerad teknikutveckling, ett värde i fruktsamma utbyten av kompetens och erfarenheter. En hållbar politik på området måste dock bygga på balanserade avvägningar där såväl den enskildes villkor som arbetsmarknaders stabilitet tas i beaktande. I en värld med stora skillnader avseende såväl generella möjligheter till välfärd men också villkor på arbetsmarknaden är det lätt att alltför svaga regleringar avseende arbetskraftsinvandring riskerar både den enskilde arbetstagarens trygghet och hela arbetsmarknadens struktur. Min inställning till arbetskraftsinvandring utgår från tre principer: tillfredsställandet av arbetsmarknadens behov, möjliggörandet av kompetensutbyte och värnandet av arbetstagares villkor. Den svenska arbetsmarknaden bygger sedan länge på kompetenskonkurrens snarare än låglönekonkurrens. Den bygger också på en kombination av lagstadgade rättigheter och skyldigheter arbetsgivare och arbetstagare emellan såväl som förhandlingar och uppgörelser mellan arbetsmarknadens parter. Detta är en ordning som jag gärna värnar. Därmed är det för mig en självklarhet att arbetskraftsinvandring ska vara baserad just på kompetensbehov. Den svenska arbetsmarknaden ska således vara öppen för kvalificerad arbetskraft vars kompetens efterfrågas, men inte för den som vill konkurrera om arbeten genom lägre löner eller accepterande av sämre arbetsvillkor. Med kvalificerad arbetskraft menar jag i första hand personer med högre utbildning, men också de som på godtagbart sätt kan arbeta i yrken som kräver så lång utbildning eller erfarenhet att akuta behov på den svenska arbetsmarknaden inte kan tillgodoses. Arbetskraftsinvandring till andra yrken, där behovet av arbetskraft relativt snabbt går att tillfredsställa genom utbildning och praktik av lågutbildade arbetslösa som redan bor i landet, ska inte tillåtas. Liksom uppehållstillstånd generellt ska arbetstillstånd vara tillfälliga och bundna till faktiskt arbete inom ramen för de villkor som de grundats på. Möjlighet till förlängning ska finnas om arbetsvillkoren fortsatt är uppfyllda, likväl som det ska finnas en möjlighet att återkalla arbetstillstånden i förtid om arbetsvillkoren inte längre uppfylls. Tillstånden bör dock inte vara bundna till ett enskilt avtal och en enskild arbetsgivare, tvärtom ska arbetstagaren under tillståndstiden ha möjlighet att byta arbetsgivare förutsatt att den nya anställningen motsvarar kraven för ett nyupprättat arbetstillstånd. Vid ett sådant byte ska arbetstagaren maximalt gå arbetslös i tre månader. Detta motverkar att arbetstagaren låses fast vid oseriösa arbetsgivare. Dessutom möjliggörs att arbetstagaren kan göra karriär och byta arbetsuppgifter inom samma bransch. För att minimera risker för missbruk av systemet krävs att ansvariga myndigheter utför väl utformade kontroller av utbetald lön och inbetald skatt enligt anställningsavtal, tecknade försäkringar och liknande. Rent administrativa kontroller ska kompletteras med arbetsplatsbesök i syfte att säkerställa att de faktiska arbetsvillkoren överensstämmer med de avtalade. I det fall brister påvisas ska också påföljder finnas. Vid enstaka, mindre misstag ska det finnas en möjlighet för arbetstagare och arbetsgivare att åtgärda problemen, men vid grövre eller upprepade fel ska dels indragna arbetstillstånd och i motsatt ände förbud mot anlitandet av utländsk arbetskraft, dels andra former av sanktioner och straff kunna utfärdas. I det fall både arbetsgivare och arbetstagare bedöms ha missbrukat systemet ska båda drabbas av påföljder, i annat fall ska endast ansvarig part bestraffas.

Studier

Närbesläktat med uppehållstillstånd som söks för arbete är de tillstånd som söks för högre studier. Studieutbyten och internationell intagning till specialiserade program möjliggör såväl för enskilda studenter utveckling som för akademin en vitalisering. Jag ser positivt på denna möjlighet. Samtidigt är det en självklarhet att det svenska utbildningsväsendet i första hand riktar sig till de svenska medborgarna. Den som ansöker om uppehållstillstånd för att bedriva studier på högre nivå ska på egen hand ordna finansiering av dessa studier såväl som av boende och försörjning under studietiden. Detta kan till exempel ske genom stipendier, ekonomiskt stöd från det egna hemlandet eller deltagande i etablerade utbytesprogram.

Anhöriginvandring

Det finns tillfällen då familjer splittrats eller då ny kärlek uppstått över nationsgränser. Som familjevänlig ser jag det givetvis som önskvärt att var och en får leva nära sina närmaste familjemedlemmar. All anhöriginvandring och familjeåterförening bör dock omfattas av och följa ett väluppbyggt regelverk. En del i detta är att ansvaret för den invandrades försörjning och omsorg ska ligga uteslutande på anknytningspersonen, inte på det svenska samhället. En annan del är att familjebanden är tillräckligt nära och att de kan styrkas. Äktenskap ska endast godkännas om de följer svensk lagstiftning och med säkerhet ingåtts frivilligt.

En modern asylrätt med fokus på flyktinghjälp

Inte all migration bygger på en frivillig önskan att lämna sitt hemland. Krig, konflikter och naturkatastrofer har i alla tider tvingat personer på flykt, såväl inom stater som över statsgränser. För mig är det en självklarhet att värna rätten för enskilda att kunna komma i säkerhet och få möjlighet till humanitär hjälp. Målbilden måste här vara att så få som möjligt ska behöva fly, och att flykten ska ske på ett så säkert sätt som möjligt, under så kort tid som möjligt och så kort sträcka som möjligt. Viktiga steg i detta är långsiktighet inom den fredsbefrämjande verksamheten liksom en generös biståndspolitik, där grundorsakerna till flykt kan åtgärdas. För detta förespråkar jag en väl utbyggd bistånds- och utrikespolitik, med fokus på mer akut humanitär hjälp såväl som långsiktiga uppbyggande projekt och stöd. Men när flykten är ett faktum behövs ett väl fungerande system för att så snabbt som möjligt kunna erbjuda skydd. Jag menar att ett sådant system ska bygga på ett tudelat ansvar. De länder som rent geografiskt befinner sig närmast krisområden ska ha ansvar att säkerställa fysisk möjlighet till mottagande, exempelvis i form av plats för flyktingläger. Det praktiska mottagandet avseende resurser till husrum, mat, medicinsk hjälp och liknande, såväl som ansvaret för flyktingarnas rättigheter, bör däremot bäras av ett internationellt samarbetsorgan, exempelvis FN. På så sätt garanteras grundläggande förnödenheter, samtidigt som inget enskilt land åläggs en alltför stor börda. Naturligtvis finns det situationer då hjälp i det direkta närområdet är otillräcklig och enskilda behöver förflyttas till säkerhet i ett annat land, exempelvis för att undkomma en specifikt riktad och stor hotbild. I sådana situationer kan ett vidarebosättningssystem vara möjligt där de flyktingar som har fått behov av flytt fastställt kan få detta ordnat på ett lagligt och välorganiserat sätt. Som komplement till detta tycker jag dessutom att flyktingar ska ha möjlighet att ansöka om visum eller uppehållstillstånd på samma sätt som ickeflyktingar. Att vara flykting ska helt enkelt varken ge förtur avseende migration eller skapa onödiga inlåsningseffekter. Det ansvar som i andra fall bärs av personers hemland, avseende exempelvis grundläggande försörjning, utfärdande av identitetshandlingar och tecknande av återtagandeavtal, ska för flyktingar bäras av det internationella organ som redan ansvarar för dem. Villkor för mottagande, vare sig det handlar om vidarebosättning eller annat beviljande av visum och uppehållstillstånd, måste dessutom alltid vara helt och hållet upp till varje mottagarland att avgöra. Ovanstående principer bör för svensk del upprätthållas även om det internationella samarbetet brister. Asyl ska endast beviljas om Sverige är närmsta nåbara säkra land. För en sådan situation, då något av våra grannländer drabbas av en humanitär kris, behövs en beredskap för ett snabbt organiserat och förhållandevis stort mottagande där grundläggande behov avseende boende, mat och hälsa tillfredsställs. Så länge Sverige inte utgör närområde till en kris ska flyktingmottagande endast vara möjligt genom någon form av organiserat vidarebosättningssystem. I dessa fall ska mottagandet vara förberett avseende såväl boende som sysselsättning, vare sig det handlar om arbete eller utbildning. Oavsett om det handlar om asylmottagande eller vidarebosättning av flyktingar får detta inte ske på den generella välfärdens bekostnad. Ett exempel på hur detta kan ordnas, förutom i FN:s regi, är genom faddersystem där privatpersoner eller föreningar både organiserar mottagande av och tar försörjningsansvar för en eller flera flyktingar. Sådana system har förutom en avlastande effekt på det offentligas resurser dessutom visat sig medföra ett bättre mottagande och en bättre integration då naturliga kontakter med samhället etableras från start.

Återvandring

Eftersom flykt är en form av ofrivillig migration bör den generella målbilden också vara att flyktingar en dag ska kunna återvända till hemlandet. Utöver biståndssatsningar som bidrar till återuppbyggande av drabbade områden bör också ett planerat återvändande tas hänsyn till vid alla former av flyktingmottagande. Barn och ungdomar ska få tillgång till grundläggande skolgång, men även vuxna bör få möjlighet att genom arbete eller studier bygga upp kunskaper och erfarenheter de kan använda efter återvändandet. I samband med återvändandeprocessen skulle jag se positivt på särskilda återetableringssatsningar och stödinsatser. Även personer som levt i Sverige under lång tid kan känna större samhörighet med en annan nation och stat än den svenska. Samtidigt kan tryggheten i en bekant tillvaro och osäkerhet över vad som väntar vid en flytt göra att personer stannar, trots utanförskap och längtan till ett annat hemland. Jag tycker mig kunna ana att detta påverkar både den enskilde individen och samhället negativt. Den som önskar återvända till ett tidigare hemland, men som tvekar på grund av oro över en osäker situation, bör därför erbjudas stöd att på ett välordnat och säkert sätt återvandra. Detta stöd kan vara av såväl administrativ som ekonomisk ekonomisk karaktär. Det kan också ta form av till exempel anpassad utbildning eller förmedling av kontaktnät.

Kontroller och åtgärder vid överträdelser

För att säkra efterlevnaden av regelverk kring migration krävs både kontrollsystem och åtgärdspaket vid överträdelser. Ett första, självklart, steg är gränskontroller som säkerställer varje inpasserandes identitet och uppehållsrätt. Den som saknar giltiga dokument ska som regel direktavvisas vid Sveriges gräns. Inga gränskontroller kan dock antas vara utan brister och det kommer alltid finnas risk att enstaka personer tar sig in i Sverige illegalt. Dessutom vore det naivt att anta att ingen avviker efter det att gränsen passerats. Vare sig det handlar om uppehållsrätt som aldrig funnits, om giltighetstider som helt enkelt passerats eller om återkallade visum och uppehållstillstånd kommer det med största sannolikhet alltid att finnas ett antal individer som befinner sig i Sverige illegalt. Därför ska polisen få tillräckliga resurser och befogenheter att genomföra kontroller och eftersök inom landet. Dessa ska kompletteras med nödvändiga befogenheter att omhänderta personer som saknar uppehållsrätt. Den som vistas illegalt i landet ska inte få röra sig fritt utan hållas under direkt uppsikt tills frivillig avresa eller verkställd utvisning genomförts. Särskilda, bevakade och låsta boenden ska således upprättas för de individer som inte omedelbart lämnar landet. Vidare ska den som vistats i landet illegalt inte bara lämna Sverige utan dessutom åläggas med ett inreseförbud. Det ska aldrig finnas incitament att bryta mot Sveriges lagar.

Du som tycker att något av ovanstående är destruktivt, felaktigt, omoraliskt eller dumt så ska du omedelbart meddela mig ... på adress nils.olof.bromee@gmail.com. Om du önskar tar jag gärna in ditt meddelande på denna sida med eller utan ditt namn. Välkommen!