hemmetochbilen

Hemmet och bilen är viktiga … har krävt sina insatser.

Oj, här finns det egentligen mycket att berätta om men jag måste väl hålla mig lite kort.

Hemmet, ja det hänger med i huvudsak orenoverat, och vi är så nöjda och glada med det precis som det är … sedan 1979. Det var/är kvalitet! Inga stora renoveringar är gjorda men en del ytlager är ersatta. (De flesta grannar i området verkar ha gjort oerhört mycket stora insatser i sina hus).

För 2017 och oss gäller:

Senast, här om dan, gjorde jag en light-renovering av uteplatstaket. Jag tvättade det med Yes och det blev ett enormt lyft. Totalt cirka 10 timmars intensivt skura/skrubba/skölj-arbete.

Lyftet för uteplatstaket ... klicka på bilderna för att se dem i fullformat.

Dessförinnan gjorde jag en light-renovering av bad-/duschrummet på övervåningen. Rengjorde/limmade/spacklade/målade väggarna med ljusgul Alcros våtrumsväggfärg. Det blev så fint! Det hade efter decenniers slitage och åldrande blivit ganska skavankigt. Totalt la jag säkert cirka 100 timmar på jobbet.

Lyftet för duschrummet. Slutresultatet ... men färgåtergivningen är inte juste/rättvis. Det är väl så att den gula bakgrundsfärgen på denna sida är mer lik den verkliga färgen. Tillståndet före renoveringen kan du se här i detta bildalbum.

Dessförinnan och delvis parallellt gjorde jag en målningsinsats på husets utsida. Det var trägaveln mot söder och trä- och metallytorna i anslutning till garaget och lite annat som fick sig en påstrykning. Mycket jobb och delvis höga höjder. Två helger med skylift fullbordade jobbet. Det skulle tvättas, skrapas, delvis oljas, grundmålas, ytmålas och ytmålas igen … och man får inte måla i sol och inte vid risk för eller i regn … men det blev fint och bra … och det var välbehövligt men ändå inte för sent.

Det var känsligt och svårt att hitta rätt färgnyans men det blev en fylligt varm gul som jag, och även Sanna, ibland har tyckt var/är lite i gulaste laget … men som Gunilla tycker är toppen … och jag börjar vänja mig och tycka … mycket bra. När det gäller ommålningen av huset i sin helhet (ej den skrovliga rappningen som ska få vara kvar som den är) så återstår diverse ytor på norr- och västsidan och under takutsprången och runt fönster och på hörn men det får jag ta nästa år och kanske året därefter … mer brått är det inte.

Totalt la jag säkert 300 timmar på årets jobb … bland annat tid när Gunillas vänner Hazel och Terry från England var här och hälsade på.

Slutresultatet ... mer bilder från målningsarbetet hittar du i albumet här!

Dessförinnan renoverade jag ju uteplatsen på västersidan … men det var visst under 2016 … men det blev himla fint … har i år bara avnjutits.

På tomten i år har jag annars dels refrechat trädgårdslandet i sin helhet, dels hängt upp symaskinsgavlar på kanotgaraget.

Hemmet i övrigt … ja, alltid finns det något att fixa med. Ett trasslande fönster och en gammal duschblandare står väl närmast på tur.

Med tidigare insatser i källaren är jag väldigt nöjd och glad - det blev mycket av ett "nisse-museum" - men nu återstår genomgång och utsortering av en hel del källarinnehåll … hoppas jag hinner innan jag blir för döende eller död.

Bilen …

Tja… WV Passaten går väl i huvudsak bra. Jag har ju dock hela tiden sedan köpet för drygt 4 år sedan stört mig på den hårda/vibrerande/diselaktiga gången (som bara jag känner). Gunilla älskar bilen. Sanna har inget att anmärka på (mer än att hon tycker att jag kör lite väl ”sportigt”.)

Passaten med sin FSI-motor går relativt bränslesnålt … och pålitligt … (endast en gång har den ”tjuvstannat” och inte gått att starta … förrän efter tio minuter – obehagligt – men hänt bara en gång).

Passaten rymmer oss och våra prylar väl när vi givit oss ut på våra tältcampingresor … egentligen enda skälet att ha en så pass stor bil (förutom säkerhetskänslan).

Dragkroken är superviktig, dels för cykelstället och dels för släp som man behöver då och då. Bil utan krok är inget alternativ för oss.

Det är väldigt dyrt med bil … bensin, värdeminskning, skatt, försäkring, reparationer och underhåll, däck, besiktning, etc, etc. Som sagt väldigt dyrt … som höll på att bli oförskämt dyrt efter en feldiagnos hos Bossings bilverkstad. Läs mer om här!

Det är som sagt VÄLDIGT DYRT och LYXIGT att ha och köra bil ... även en bättre begagnad som vår Passat WZB 936. Har haft den i cirka 5 år nu och kört cirka 5 tusen mil ... Totalkostnaden tycks landa på lite ofattbara 200 000 kronor. Det blir 40 kr/mil och 40 tusen kronor per år. Här kan du se en mer detaljerad kostnadsredovisning.

Dessutom har bilskrället som sett så nytt och fint ut på ytan börjat rosta. Skäms Volkswagen!!!

Ett tag trodde jag att den här bilen var mitt livs sista … men det tror jag inte längre. Den är inte optimalt komfortabel och den degenererar när det gäller rost fortare än jag trodde. Svårt att gissa vad nästa bil blir men några märken som är intressanta är Volvo, Audi, BMW, Toyota, Kia ... kanske mest Volvo, kanske en S60. Kvalitet, komfort, säkerhet, prisvärdhet, tillgång till reservdelar och verkstäder ... där tror jag mycket på Volvo.

Apropå bilar så måste jag tipsa om en dråplig/dramatisk film som visar på massor med autentiska trafikolyckor ... obehaglig men kanske/säkert nyttig att se ... för att bli påmind om riskerna och om hur snabbt livet helt kan förändras i trafiken. Filmen finns här: en Youtubefilm med hundratals trafikolyckor.

Ett rostangrepp i anslutning till listen i dörrarnas nederkant.

Åtgärdande på gång!