8. Värdefulla skogar

Skogen hör till de förnyelsebara naturresurserna, i motsats till tex. metaller. Dock kan en del av de icke-förnyelsebara naturresurserna återvinnas och användas som råvara vid framställning av nya produkter. Till exempel så insamlas gammal uttjänt hemelektronik så att man kan ta tillvara metallerna i kretskorten och använda dem på nytt.

Det industriella skogsbruket i världen är idag koncentrerad till det boreala barrskogsbältet, taigan, pga. att barrträdens fibrer (=softwood) lämpar sig för cellulosaframställning till pappersindustrin. Finland, Sverige, Kanada och Ryssland får dock numera hård konkurrens från Brasilien och Indonesien, vars virkes- och pappersindustri pga. billigare arbetskraft och svagare miljölagstiftning kan drivas mycket lönsammare. De tropiska trädslagen används också till bl.a. möbler pga. sin hårdhet (=hardwood). Mellanbreddgradernas lövskogar har i stort sett försvunnit för 100-200 år sedan då de avverkades för att förse fartygs- och kolindustrin med råvara. Dessutom behövdes marken  i USA och Europa för jordbruk då befolkningen ökade kraftigt.

I Finland och andra länder som ligger i barrskogsbältet är en stor del av skogarna så kallade ekonomiskogar där man strävar efter att gallra bort träd som är svagare, av sämre kvalitet eller av annan art än den dominerande. Idén med dylika monokulturer är att effektivera avverkningen och nyplanteringen. Ekonomiskogarna är alltså artfattiga, men ekonomiskt lönsamma.

Trots att skogsindustrin behöver säker tillgång till virke behövs det bevarade och orörda större sammanhängande skogsområden eftersom de är viktiga för att bibehålla en hög biodiversitet. Konsekvenserna av storskalig skogsavverkning är tyvärr ofta hårda. Erosionen av jordmånen ökar, översvämningsrisken ökar, biodiversiteten minskar. Även om man planterar ny skog efter avverkningen återställs inte diversiteten, utan man skapar en s.k. sekundärskog som innehåller väldigt få växtarter. För att skogen ska kunna förse oss med s.k. ekosystemtjänster i framtiden krävs det att skogsindustrin ändrar och utvecklar odlings-, avverknings- och förädlingsprocesserna till att bli allt mera hållbara. Detta kräver både ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.