4. Planetariska vindar

Jordens atmosfär är i ständig rörelse. Luftströmmarna går både i vertikalled och i horisontalled. Lufttryck är ett mått på kraften med vilken luften trycker mot en yta. Lufttrycket bestäms av luftens densitet, vilken i sin tur påverkas av temperaturen. Normalt lufttryck vid havsytan är ca 1013mbar, är lufttrycket under det har vi lågtryck och är trycket över 1013 mbar har vi högtryck. Varm luft är lättare än kall och stiger uppåt i atmosfären. Då varm och kall luft möts bildas en front längs vilken den varma luften tvingas stiga uppåt.

Lågtrycksbälten finns längs ekvatorn (0 grader)och polarfronterna (60 grader N och S), medan högtryckscellerna är utspridda längs hästbredderna (ca 30 grader N och S). Mellan låg- och högtrycksområdena rör sig vindar, dvs. luftströmmar som rör sig från högtryck mot lågtryck. Passadvindar blåser från hästbreddernas högtryck (30 grader N och S) mot ekvatorns lågtryck, medan västvindar blåser från hästbredderna mot polarfronternas lågtryck (60 grader N och S). Från polernas högtryck blåser det polarvindar mot polarfrontens lågtryck. Corioliskraften avlänkar alla dessa vindar åt höger på det norra halvklotet och till vänster på det södra, dock starkare ekatorn.

Vindarna på jorden brukar delas in i tre huvudgrupper, dvs. planetariska vindar (passad-, väst- och polarvindar), monsunvindar och lokala vindar (fallvindar, dal- och bergvindar samt land- och sjöbris).

04. Planetariska vindar

Lufttryck och vindar (Staffan Nystedt)

Föhnvindar (Staffan Nystedt)

Planetariska vindar 1 (Staffan Nystedt)

Planetariska vindar 2 (Staffan Nystedt)