4. Tilltagande urbanisering

Jordens befolkning är väldigt ojämnt utspridd. Majoriteten av världens människor är fördelade på fyra större s.k. befolkningskoncentrationer. Dessa kärnregioner är Ostasien, Syd-/Sydostasien, Centraleuropa och Nordamerikas östkust. Befolkningskoncentrationer är alltså mycket tätt befolkade områden, medan glest befolkade områden kallas periferier. Finland är alltså ett perifert område.

Idag bor mera än hälften av världens befolkning i en stad. Stadsinvånarna är alltså urbana. Landsortsbefolkningen är å sin sida rural. Urbaniseringsprocessen startar då ett land industrialiseras. I i-länderna startade den här processen på 1800-talet, medan u-ländernas urbanisering startade först under senare hälften av 1900-talet. I-länderna har alltså haft god tid på sig att låta städerna växa kontrollerat och välplanerat, och därmed är i-ländernas städer i regel ganska välstrukturerade med fungerande infrastruktur. Städer i u-länderna växer däremot ofta okontrollerat vartefter människor flyttar in till staden och själva bygger upp nya bostadsområden. Då är risken för social segregation stor, dvs. staden delas upp i tydliga områden med likriktad befolkning. Det bildas alltså bostadsområden med en majoritet av antingen lågavlönade eller välbärgade människor med viss etnisk och språklig tillhörighet. Okontrollerad stadstillväxt leder alltså ofta till uppkomsten av kåkstäder.

Urbaniseringen har de senaste decennierna varit störst i Afrika, Asien, USA och i vissa Sydamerikanska regioner, medan Ryssland och Europa upplevt en svagare urbanisering. Under de närmaste decennierna kommer antalet miljonstäder att öka främst i Afrika och Asien.

Då ett land urbaniseras förändras samtidigt landets näringsstruktur. Före industrialiseringen sysselsätter sig majoriteten av befolkningen inom lantbruket och är alltså bosatt på landsbygden. I och med industrialiseringen flyttar arbetskraften över till industrisektorn och lantbrukssektorn minskar i betydelse. I det postindustriella samhället då de flesta industriprocesser är långt automatiserade minskar arbetstillfällena inom industrin. Samtidigt har välståndet i landet ökat så mycket att konsumtionen av varor och tjänster driver på utvecklingen av servicesektorn. Majoriteten av Finländarna är idag sysselsatta inom servicesektorn.

En miljonstad med stort ekonomiskt och politiskt inflytande kallas för metropol. Metropolerna brukar också vara viktiga trafikknutpunkter och "kulturella vaggor" där olika konstinriktningar tar intryck av varandra och varifrån nya trender sprids. Städer som växer arealmässigt och småningom växer ihop geografiskt bildar en s.k. konurbation och ifall konurbationen består av metropoler brukar den kallas för en megalopol. Städer med över 10 miljoner invånare kallas megastäder.