9. Jordtäcke och biom
Jordskorpan består av går som ett resultat av normala variationer i atmosfärens sammansättning, kontinenenternas placering, jordaxelns lutning och jordens bana kring solen. Dessa parametrar inverkar på mängden solstrålning som når jorden, hur den träffar olika breddgrader och hur strålningen avgår tillbaka till rymden.både fast och löst material, den fasta delen kallas för berggrund och söndervittrad jordskorpa lägger sig som ett löst täcke ovanpå. Detta täcke kallas för jord.
Jordens kemiska egenskaper bestäms av hurdan berggrunden i området är. Dess innehåll av olika närsalter påverkar tillsammans med regn och avdunstning jordens närsalthalt. Klimatet påverkar också hastigheten med vilken nedbrytarna kan återbörda näringen till marken då växterna förmultnar. Förhållandet mellan nedbrytning, vittring, avdunstning och nederbörd skapar olika slags jordmåner. Jordtäcket är oftast skiktat på något sätt, det har alltså en viss profil. Som exempel så är Finlands podsoljord skiktad så att ytskiktet är näringsfattigt och djupare ner finns det mera närsalter.
Klimatet och jordmånen avgör hurdan vegetation som är dominerande i ett visst område. Ett vidsträckt område med liknande klimatförhållanden och organismsamhällen kallas för biom, tex. det nordliga barrskogsbältet, taigan.
Vegetationen i nederbördsrika områden karakteriseras av stora blad, medan den i torra områden oftast har mindre, tjockare och segare blad, ibland till och med taggar i stället för blad. Förkrympta blad minimerar vattenavdunstningen, vilket är en förutsättning för att klara sig i torra (=arida) klimat. I halvtorra klimat (savann och stäpp) trivs i huvudsak gräs. Även om torkan inte är ett problem på våra breddgrader är vattentillgången starkt begränsad pga. den långa vintern. Därför är också våra barrträd anpassade till att spara vatten.
Vegetation och jordmån både begränsar och möjliggör jordbruk. Av den här orsaken är vissa områden i världen tättbefolkade och andra är glesbefolkade. Monsunskogar eller tempererat fuktklimat med lövskogar och brunjord ger optimala förutsättningar för jordbruk, och därför är Europa och Ostasien tättbefolkade.
