2. Jorden - ett klot i rymden

I detta kapitel får vi en inblick i hur solsystemet är uppbyggt och vilkas slags himlakroppar det består av. Förutom centralstjärnan solen finns det planeter, dvärgplaneter, månar, asteroider, meteoroider och kometer i vårt solsystem. 

Kapitlet behandlar också indelningen av jorden i tidszoner och även internationella datumlinjen förklaras. 

Vi repeterar fenomenet årstidväxlingar och fördjupar oss i mekanismerna bakom det. Vi kommer ihåg begrepp som zenitalstånd, sommar- och vintersolstånd samt vår- och höstdagjämning. Förståelsen av orsaken bakom årstidsväxlingar hör till de mera abstrakta sakerna i geografin, men det är extremt viktigt att greppa det. Det är så mycket i naturgeografin som bygger på detta fenomen!

Till jordens planetarism hör också att vi har olika belysningszoner, alltså tropikerna, mellanbreddgraderna och kalottområdena. Dessa avgränsas av vändkretsarna (23,5 grader N och S) och polcirklarna (66,5 grader N och S), vars breddgrad orsakas av jordaxelns lutning (23,5 grader).

Jordklotets rotation kring sin egen axel orsakar också den s.k. corioliseffekten. Den tar sig uttryck bl.a. i att vindar och havsströmmar styrs medur på norra halvklotet medan de på södra halvklotet styrs moturs.

Årstidsväxlingar (Staffan Nystedt)