11. Industri

Industri handlar om att förädla råvaror till färdiga produkter. Som exempel kan nämnas kvarnen som förädlar säd till mjöl, eller bageriet som vidareförädlar mjölet till bröd. Var en viss fabrik byggs beror på flera faktorer, allt handlar om kostnadseffektivitet. Tung industri som kräver mycket råvara placeras ofta nära naturresursen, medan industrier som sköter om massproduktion ofta placerar sig i närheten av transportleder och logistikcentrum, tex, hamnar. Massproduktion är beroende av billig arbetskraft och hittas därför ofta i befolkningsrika låglöneländer. Vissa industrier producerar färskvaror, tex. mjölkprodukter, och måste finnas ganska nära marknaden, alltså kunderna.

De största industriregionerna i världen finns på norra halvklotet. Förenklat kan man säga att de är östra USA/Kanada, Västeuropa, Moskva- och gruvstäderna i Ryssland samt Ostasien. På södra halvklotet koncentreras industrierna till metropolerna, tex. Sao Paulo, Buenos Aires, Johannesburg och Melbourne. 

Både USA och Europa brottas idag med att hitta nya former för sin industri, som ända sedan början baserats på tung maskin- och metallindustri samt pappers- och virkesindustri. På bägge kontinenter sinar idag både råvarorna (malmer) och tillgången till billig energi (kol). Dessutom har arbetskraften blivit för dyr för att vara konkurrenskraftig på världsmarknaden. I Asien finns både naturresurser, billig energi och lågavlönad arbetskraft som föder framför allt Kinas och Indiens ekonomiska tillväxt. Den senaste trenden är dock att en del industrier överger Kina och flyttar till tex. Vietnam och Kambodja eftersom lönenivån i Kina på senare tid har stigit i takt med den ekonomiska utvecklingen. 

Industrisektorn bidrar till hållbar utveckling genom att betona sitt miljöansvar. Det innebär att företagen bedömer och utvärderar sin produkts miljöpåverkan i hela tillverknings- och användningskedjan. Det brukar göras genom en s.k. livscykelanalys.

Inget land är självförsörjande på råvaror eller produkter, därför idkas världshandel. De flesta länders ekonomi är beroende av exportvaror och på lång sikt bör handelsbalansen vara positiv, dvs. värdet på exporten måste vara större än importen. Ifall balansen under många år är negativ måste landet ty sig till lån. En stor statlig skuldsättning är inte bra i längden eftersom det tär på de pengar som hellre borde användas till investeringar i landet.

För att stimulera industrin, ekonomin och handeln möts de historiskt sett viktigaste industriländerna (G7) varje år för samarbetsdiskussioner.