Unga i kriminalitet eller i riskzon

Följ kommunens rutiner för anmälan om oro för barn som far illa eller riskerar att fara illa. 

Skolverket har tagit fram stöd för att uppmärksamma och agera vid tidiga tecken. 

Myndighetens samlade stödmaterial finns på sidan: https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/skolans-arbete-med-att-motverka-rekrytering-till-kriminella-natverk

Agera skyndsamt

Allt fler barn och unga dras in i kriminella nätverk. Detta innebär en utmaning, inte bara för samhället i stort utan även för skolan. Det kan handla om att personer är på fel plats vid fel tillfälle, exempelvis att personer som inte går i skolan plötsligt dyker upp i samband med raster. Det kan också handla om att en elev i mellanstadiet plötsligt börjar sitta med en grupp niondeklassare i matsalen, eller att en elev börjar springa ut och in i klassrummet flera gånger under lektionerna.

Det är viktigt att skolan agerar skyndsamt när personalen noterar avvikelser från det normala. Startsträckan när det handlar om rekrytering av barn och unga till kriminella nätverk är som regel kort, vilket medför att handlingsutrymmet är begränsat i tid. 

Riskfaktorer

Utöver den här förstärkta vaksamheten finns det en del omständigheter på individnivå som kan utgöra riskfaktorer för att unga på sikt dras in i kriminalitet. I arbetet med att motverka rekrytering av barn och unga till kriminella nätverk, kan det vara bra att skolans personal är medvetna om dessa riskfaktorer. Dessa riskfaktorer ska dock inte förväxlas med vad som de facto orsakar att unga dras in i kriminalitet.

Det kan exempelvis handla om att eleven:

• tidigt har börjat begå brott

• har bristande impulskontroll

• är rastlös, lätt blir irriterad och/eller aggressiv

• har svårt att hålla sig till sanningen

• framstår som känslokall

• har negativa attityder eller värderingar

• umgås med personer som begår brott

• saknar positiva förebilder

• använder droger

• har vårdnadshavare som brister i sin omsorg om barnet eller att relationen mellan barnet och vårdnadshavare är konfliktfylld

• har svårt att klara skolan eller inte trivs i skolan.

Varningssignaler

För vårdnadshavare, som inte dagligen rör sig i skolmiljön och kanske inte vet vem eller vilka deras barn umgås med i skolan och på fritiden, kan det vara bra att skolan informerar vårdnadshavare om varningssignaler som det är viktigt att uppmärksamma.

Exempel på sådana varningssignaler kan vara

• ogiltig frånvaro i skolan

• ett påtagligt förändrat beteende

• nya kamrater och en ovilja att berätta vad de nya kamraterna heter eller bor

• rastlöshet, mycket spring ut och in för att träffa kamrater korta stunder

• nya saker och kläder, exempelvis ny mobil, nya märkesskor och märkeskläder

• Swishbetalningar från okända personer

• mer kontanter än vanligt

• förvaring av saker åt andra, exempelvis väskor.

Länsstyrelsen har tagit fram broschyren Gängsnacket tillsammans med Polismyndigheten. 

Den är till för föräldrar och andra viktiga vuxna. Broschyren ger information om hur man kan prata med ungdomar om gäng och kriminalitet. Den finns på svenska och har översatts till nio andra språk. Till broschyren finns en handledning som går att använda som stöd och fördjupning för yrkesverksamma som delar ut- och pratar om gängkriminalitet. Språken är: engelska, tigrinska, turkiska, spanska, somaliska, persiska (farsi), franska, centralkurdiska (sorani) och arabiska.

Den finns på sidan: https://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/om-oss/vara-tjanster/publikationer/2023/gangsnacket.html