KLASSRUMSSAMTAL
Syftet med att genomföra ett strukturerat klassamtal är att klarlägga vad som hänt, ge eleverna möjlighet att dela sina reaktioner med andra, berätta för de att reaktionerna inte är onormala samt hjälpa de att stötta varandra.
Ett sådant samtal kan ta upp till ett par timmar. Man bör ändå undvika att lägga in pauser.
Det är alltså viktigt att du som lärare ger eleverna tid att samtala om det som hänt. Du bör ta hjälp av någon vid skolan som är känd av barnen//eleverna.
Använd gärna symboliska handlingar. Genom att tända ett ljus som minne markeras sorg och saknad på ett fint sätt.
Vid samtal med eleverna är det bra att ha en viss struktur:
Inledning
Faktadel
Tankar
Känslor
Avslutning
1 INLEDNING
Berätta vad som hänt så konkret som möjligt. Betona att det kommer många reaktioner och intryck när någon dör och att det är naturligt och viktigt att prata om vad som hänt och ge uttryck för sina känslor. Det är viktigt för det hjälper som att förstå vad som hänt.
Du bör förmedla några regler för samtalet som innebär:
Man får inte berätta för andra utanför klassen vad klasskamraterna har tänkt, känt eller upplevt.
Ingen får efteråt kritiseras eller retas för vad han/hon sagt eller reagerat.
Vem som helst kan tala för sig själv men inte för någon annan.
Ingen måste säga något högt i klassen bortsett från att alla ska berätta om hur de fått reda på vad som skett.
2 FAKTADEL
Hur eleverna fått reda på vad som hänt och när. Detta skapar en helhet. De som
vet mycket kan dela med sig till sina kamrater.
Framförallt får man här tillfälle att rätta till missförstånd och man kan förhindra ryktesspridning.
Några är kanske mer drabbade än andra. Om det inträffat en olycka kan de t.ex. ha varit vittne till den. Det är inte säkert att eleverna då spontant talar om sina tankar om känslor, men genom att ställa direkta frågor kan man få fram deras reaktioner. Vid en bussolycka kan man t.ex. fråga ”Var det någon av er som hörde honom skrika när han blev påkörd av bussen?”.
3. TANKAR
Genom att fråga eleverna vilka tankar de hade när de fick höra talas om det inträffade får man ofta svar på deras reaktioner och intryck.
4. KÄNSLOR
Det är viktigt att tänka sig för om vilka frågor man ställer så att man inte bromsar samtalet. Undvik frågor som ”vad kände du?”. Fråga istället ”Vad var värst för dig?” Ta hjälp av klassen eller gruppen genom att säga ”Är det någon annan som reagerar på samma sätt” istället för att säga ”det är normalt att reagera så”. Det är viktigt för eleverna att se att de i många avseenden reagerat på likartat sätt.
Låt eleverna använda olika uttrycksmedel som t.ex. att skriva och rita/måla.
5. AVSLUTNING
Samla ihop intrycken.
Påpeka likheter, känslor och reaktioner. Betona det normala i reaktionerna. Man måste inte reagera på ett särskilt sätt för att vara normal.
Förbered eleverna på kommande reaktioner som svårigheter att koncentrera sig etc.
Rekommendera eleverna att samtala med föräldrar och kamrater. Ge eleverna ytterligare en chans att komma med egna frågor och funderingar.
Fråga eleverna vad som händer när de kommer hem (så att ingen kommer hem till ett tomt hus)
Uppmana eleverna att ta kontakt med dig om de behöver samtala ytterligare om vad som hänt.
Planera för närmaste framtiden.
SLUTLIGEN
GE ALLA TILLRÄCKLIGT MED TID OCH VAR OBSERVANT PÅ DERAS REAKTIONER UNDER EN TID.
När en elev eller arbetskamrat dör drabbas man även som vuxen av sorg och andra svåra känslor. Det är viktigt att ta detta på allvar och man talar med varandra om de känslor som väcks.