Riskfaktorer för suicid

Viktiga riskfaktorer att känna till och som har helt olika betydelse för olika personligheter i olika livssituationer. Man kan inte bestämma suicidrisken för att några faktorer föreligger hos en person, men förekomst av flera eller viktiga faktorer hos en person i nöd ger anledning att vara mer observant. 

• Tidigare suicidförsök 

• Tidigare eller aktuellt allvarligt självskadebeteende  

• Schizofreni och schizofreniliknande sjukdom  

• Depressionssjukdom och bipolär sjukdom 

• Personlighetsstörning, (särskilt med stresskänslighet, lättväckt aggressivitet och lättkränkthet samt fr.a. impulsivitet) 

• Substansbrukssyndrom (”missbruk”) med eller utan beroende 

• Ångestsjukdom (tex paniksyndrom och PTSD) 

• Långvarig/kronisk ätstörning  

• Neuropsykiatriska funktionsvariationer (till exempel autismspektrumstörningar och ADHD) 

• HBTQI-personer  

• Tidigare användande av alkohol vid kris och nedstämdhet 

• Allvarlig kroppslig sjukdom och smärtproblematik  

• Suicid och suicidalitet i familjen (även släkten) och bland närstående/vänner  

• Svår utsatthet och traumatisering under den tidiga barndomen  

• Normbrytande beteende, lagbrott, kriminalitet  

• Utlandsfödd, särskilt med ursprung i krigshärjade länder och särskilt ensamkommande unga 

• Tidigare eller aktuell utsatthet som sexuella övergrepp, mobbing eller dödsfall hos närstående 

• Ensamhet, isolering och bristande socialt nätverk 

• Livskriser, förluster, till exempel partner eller närstående, men också arbete, ekonomi och socialt anseende, misslyckanden 

• Våldserfarenhet från familjen, från social situation eller egen benägenhet att använda våld 

• Tillgång till vapen, läkemedel och andra medel/metoder som kan användas vid suicid
    

Enligt en registerstudie från KI finns det en ökad risk för självmord för personer med autism, ADHD och depression- var för sig eller samtidigt.[1] Detta innebär att risken för självmordsförsök och fullbordat självmord är betydligt högre bland personer med autism utan intellektuell funktionsnedsättning än i övriga befolkningen. 

Många som flyr bär på trauman från tortyr, krig, förföljelse eller farliga flyktupplevelser. Trauman som kan leda till psykisk ohälsa som man behöver hjälp med att bearbeta för att kunna leva vidare på ett så bra sätt som möjligt. 

Kartläggning och kunskap om flyktingars psykiska hälsa är nödvändig för att förstå omfattningen av denna problematik och de drabbades behov, inte minst vad gäller behov av stöd, vård och behandling, men också för att öka kunskapen och förståelsen i samhället och hos personer som möter flyktingar i sitt arbete, eller som fattar politiska beslut som rör dessa människor. Med anledning av detta inledde Svenska Röda Korset och Röda Korsets Högskola år 2014 ett forskningssamarbete som syftade till att kartlägga personer som lider av psykisk ohälsa till följd av krig och tortyr”.[2] 

Skydds- och riskfaktorer för suicid kan åskådliggöras på olika sätt. En betydande andel av dem som försökt ta sina liv har i olika studier konstaterats lida av depression, ångesttillstånd, schizofreni eller andra psykiska problem. Somatiska tillstånd som för med sig ett betydande lidande som kan resultera i suicidhandlingar är till exempel maligna tumörsjukdomar och kronisk smärta. 

Konflikter i familjen, erfarenheter av mobbning, arbetslöshet och ekonomiska svårigheter, nedsatt beslutsfattande, liksom ett stort antal olika riskbeteenden eller stressande livshändelser är exempel på tillstånd som också kan leda till att man inte längre upplever att livet är värt att leva. Utöver detta är alkoholmissbruk vanligt förekommande vid många självmord bland i synnerhet män, vilket kan bidra till en mer långvarig förhöjd risk för suicidhandlingar. Generellt sett ökar också impulsiviteten och aggressionen vid alkoholintag, vilket kan leda till förhastade beslut i en situation av upplevd kris och lidande. 

De enskilt starkaste riskfaktorerna för suicid är tidigare suicidförsök och psykisk sjukdom. Suicidförsök bland äldre leder oftare till fullbordade suicid än de gör bland yngre personer. 

I vissa fall kan riskfaktorer kompenseras av skyddsfaktorer, hos både individen själv och omgivningen. Faktorer som tycks kunna skydda mot självmord är bland annat att ha goda, stabila relationer och stödjande sociala nätverk. Det är också skyddande att ha en god självkänsla och tilltro till sig själv och till möjligheterna att kunna påverka och förändra den egna situationen. 

Personer som aktivt söker hjälp eller har en god problemlösningsförmåga och strategier för att hantera sin psykiska smärta är mindre benägna att ta sitt liv. På samma sätt är det viktigt att kunna uppleva mening och sammanhang i livssituationen. Flera studier visar på ett samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande. 

[1] https://nyheter.ki.se/autism-kopplat-till-kraftigt-okad-risk-for-sjalvmordsbeteenden  

[2] http://rkh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1060355/FULLTEXT01.pdf