Krisplan då barns vårdnadshavare/förälder/syskon avlider
Den som får kännedom om händelsen informerar någon i krisgruppen.
Krisgruppen sammankallas.
Krisgruppen ansvarar för att berörd personal får information.
Krisgruppen planerar för under vilka former eleverna ska få information. Vid behov samråder krisgruppen med anhöriga.
BARN/ELEV SOM MISTER NÄRA ANHÖRIG
TIDEN NÄRMAST EFTER DÖDSFALLET.
I samband med att enheten underrättas om dödsfallet och rektor informerats tillfrågas eleven om kamrater och personal kan informeras.
Det är bäst om man kan tala öppet med klassen om det som hänt. Det kan dock finnas elever som föredrar att man inte nämner något, men då de får veta varför det är viktigt att klassen känner till vad som inträffat, brukar eleven ändra sig. Man bör särskilt noga tänka på vad som skall sägas till vem.
Elev som mist nära anhörig mår oftast bäst av att börja skolan så snart som möjligt. Övergången underlättas genom tidig kontakt mellan lärare/skola och elev/förälder. När skolan tar initiativ till kontakt visar det att man bryr sig om det som hänt och vill hjälpa till på bästa sätt.
Det är en fördel om klasskamrater får reda på vad de ska säga eller göra när hon/han kommer tillbaka till skolan.
UPPFÖLJNING
Klassföreståndaren följer upp eleven.
Var observant på olika sorgereaktioner.
- Några kommer snabbt igång med sorgearbetet så fort dödsfallet blivit känd. Hos andra uppträder inga märkbara reaktioner förrän längre fram.
- Skuldkänslor är ett typiskt inslag i sorgereaktionen hos barn och ungdomar.
- Hos tonåringar hänger de ofta samman med ”magitänkande”. Dog hon för att jag vara dum?
I detta sammanhang är rådgivning och tillrättaläggande av största betydelse.
Personerna i enhetens krisgrupp är viktiga i uppföljningsarbetet.