Uppmärksamma förändringar

Var uppmärksam på om du uppfattar att den unge inte längre är sig lik – och fråga hur barnet/ungdomen mår. Ofta får man till en början undvikande svar eller att ”allt är bra”. Här gäller det att inte låta sig lugnas för lätt utan att komma tillbaka till frågan och poängtera att man sett något som oroar en och får en att tro att det inte står rätt till. 

Om en tidigare glad och aktiv kille plötsligt bara lägger av, går släpigt, säger att han är trött och inte orkar samtidigt som betygen dalar och skolan rapporterar om frånvaro. Eller om en nöjd flicka plötsligt blir snäsig, och tycker all mat är äcklig för att kanske några timmar senare tröstäta, börjar vara ute sent på kvällarna, smygröker, dricker alkohol, vill umgås med andra som inte mår psykiskt bra eller hela tiden anmärker på sitt eget utseende bör detta uppfattas som tecken på att de inte mår bra. 

Fler tecken att hålla utkik efter 

Barnet/tonåringen kan till exempel vara: 

• Mer irriterad eller argsint, känslomässigt labil, ledsen och tillbakadragen 

• Sluta delta i skolan. 

• Tala om hopplöshetskänslor och om att vara hjälplös eller värdelös. 

• Sluta bry sig om sitt utseende. 

• Uttrycka dödstankar – exempelvis genom teckningar, berättelser och sånger – ta avsked av folk i sin omgivning och/eller ge bort ägodelar. 

• En del ägnar sig åt riskfyllt och självdestruktivt beteende. 

Alla dessa är viktiga tecken att känna till och ta på allvar. 

Varje enskilt tecken ska emellertid inte tolkas som liktydigt med att den unge är deprimerad eller självmordsnära, utan det måste vara flera tecken och symtom på samma gång och över lite längre eller återkommande tid. 

Ibland kan en självmordsnära person plötsligt upplevas som ovanligt lugn av sin omgivning. Var uppmärksam på detta då det kan vara det tecken vi får på ett beslut att fullfölja en självmordsplan. 

Fler tecken att vara observant på 

Vad som också är viktigt att observera hos barn och yngre tonåringar är om de ofta gråter och gnäller (ibland utan synbar anledning) eller att de talar om huvudvärk, magont eller bröstsmärtor, det vill säga att den begynnande depressionen visar sig i kroppssmärtor. De kan då bli ängsliga, allmänt oroliga och visa separationsrädsla som kan uttryckas i skolvägran. Det är inte ovanligt att de blir mer trotsiga, omdömeslösa, samvetslösa och svårstyrda. Rädslan och känslan av maktlöshet kan ofta slå över i aggressivitet mot omgivningen. Att vilja avreagera sig eller ge igen på andra är vanligt och ibland kan det till och med yttra sig i att till exempel börja plåga djur. 

Från https://www.suicidezero.se