Det är omöjligt att ge generella regler för hur kontakterna med massmedia ska skötas. Ingen nyhetssituation är den andra lik. Några hållhakar kan trots allt vara bra att ha för intervjun.

Före intervjun:

Begär klart besked om varför journalisten vill intervjua dig. Tag också reda på vilka andra personer som ska vara med. Glöm aldrig bort att en journalist också är en människa som du kan prata med.

Känner du dig osäker, be att få återkomma. Var alltid noga med att lämna besked till journalisten om när du återkommer.

Om du inte vill ställa upp, förklara varför. Fundera också över konsekvenserna ett avböjande kan få.

När du bestämt dig för att medverka, fråga journalisten om hur du får ta del av dina uttalanden i intervjun.

När du förbereder för intervjun, tänk igenom intervjusituationen. Testa dig själv med ”journalistiska” frågor och följdfrågor.

Under intervjun:

Tala enkelt i korta meningar och rakt på sak. Kom ihåg att du oftast talar med och för människor som inte är specialister på ditt område.

Använd inte kanslisvenska, fackuttryck och patentfraser.

Håll dig till fakta, det är absolut nödvändigt att det du säger är korrekt och inte sakligt kan ifrågasättas. Skilj på fakta och värderingar. Undvik att spekulera och fantisera.

Låt dig inte provoceras till uttalanden. Kommer du in på områden du inte behärskar eller om du har goda skäl till att inte vilja svara, säg detta och förklara varför.

Skulle journalisten trots detta vilja fortsätta att ställa varianter av samma frågor, upprepa dina tidigare svar. Det är inte du som drar det kortaste strået av tröttsam upprepning, utan journalisten, såvida du inte hemfaller år abstrakt expertspråk.

Var inte rädd för att medge att det kan ha begåtts fel. Medverka istället till att eventuella brister utreds och rättas till.

Ha gärna en bandspelare med på intervjun. Du kan då lätt stämma av ditt agerande.

Efter intervjun:

Har du gjort en överenskommelse med journalisten att få ta del av materialet innan det publiceras har du rätt att kontrollera sakinnehållet – däremot inte ordval, formuleringar eller materialets disposition.

Gå igenom det du själv sagt – inte vad andra sagt i samma ämne.

Ta hänsyn till att journalisten kan ha begränsade möjligheter att presentera materialet för dig. Ofta räcker det med att få artikeln uppläst i telefon.

Vid en radiointervju bör du normalt kunna lyssna på den i direkt anslutning till inspelningen. Tänk då på att materialet ofta redigeras i sista minuten. Detsamma gäller för TV, där proceduren av tekniska skäl är mer komplicerad.

När det blir fel:

Anser du att en artikel eller ett inslag är felaktigt och missvisande, tänk först, handla sedan.

Ställ frågorna:

• Är det som sänts eller skrivits helt oberättigat?

• Kan jag klart och obestridligt bevisa att jag har rätt?

• Spelar verkligen felet någon roll?

• Är jag beredd att ge saken ytterligare uppmärksamhet genom att protestera?

• Räcker det kanske med att jag informerar berörda?

Skulle du trots allt vilja ha en rättelse, kan du börja med att kontakta den journalist som begått misstaget. Får du inte gehör där, går du vidare till redaktionsavdelningen.

Kom ihåg att rubriker, bildtexter, ingresser, första sidan och löpsedlar ofta skrivs av andra än själva journalisten.

Kom ihåg att det är den ansvarige utgivaren som ensam har ansvaret för innehållet i tidningen.

Är det ett allvarligt övertramp, kan du vända dig till Allmänhetens Press-ombudsman, som kan föra saken vidare till Pressens Opinionsnämnd.

Vid förtal eller kränkning kan du väcka åtal.

Lägg på minnet – Det finns inga dumma frågor – Det finns bara bra svar.

Följ reglerna

Att umgås med massmedia – det är inte så märkvärdigt, bara man rättar sig efter de spelregler som gäller. När det kärvat till sig mellan näringsliv och massmedier beror det ofta på att den ena parten försökt att spela efter egna regler.

Intervjun blir bättre om den intervjuade:

• accepterar det faktum att det är massmedierna ensamma som avgör vad de vill ta upp

• svarar på reporterns frågor och inte försöker prata bort det som bevisligen hänt eller händer

• talar kort och distinkt, långa och krångliga meningar gör det svårt för en reporter att få grepp om vad den intervjuade menar

En journalist talar ofta med flera personer om samma saker. Det han inte får veta hos den ene, får han veta hos den andre. Dessutom blir den som har det klaraste språket och budskapet ofta i första hand citerad. Detta gäller inte minst etermedia.

Pressmeddelanden

Några tumregler:

Pressmeddelanden kan oftast ersätta presskonferensen som informationsform.

Presskonferensen bör sparas till de verkligt ”stora” nyheterna som kräver muntliga kommentarer eller diskussion.

När bör pressmeddelanden användas?

• Snabb information av allmänt intresse eller som anknyter till pågående debatt.

• Information till flera media samtidigt.

• Vid omfattande information (som läshjälp)