Målsättning inom momentet är att känna till grannspråken i Norden. Se till likheter och skillnader samt finna språkliga influenser både utifrån ett historisk och geografiskt perspektiv.
Aktuellt om minoritetsspråk på minoritet.se
"Språkvetenskapligt sett hör de flesta av Nordens språk till den indoeuropeiska språkstammen." som delades upp i en östlig och en västlig del: "danska och svenska i den östliga och norska, färöiska och isländska i den västliga. [---] Finskan och de samiska språken tillhör däremot den finsk-ugriska språkfamiljen" och "Grönländska eller ”kalaallisut” hör till inuit-grenen.
[---]
Danska, finska, norska, isländska och svenska (inklusive finlandssvenska) är statsbärande språk i Norden. Dessa språk samt färöiska, grönländska och samiska är det vi kallar samhällsbärande språk i Norden. "
Historiskt sett har de nordiska staterna ingått i olika former av unionsbildningar som bidragit till att Nordens invånare förstår varandras modersmål ganska väl, något som också bundit ihop Norden rent kulturellt och kallats i vissa sammanhang för nordiskt grannspråksförståelse.
Den statsrättsliga föreningen mellan kungarikena Sverige och Norge ingicks under 1814 - 1905. Kalmarunionen mellan kungarikena Danmark, Norge och Sverige 1397 - 1523. Sedan har vissa länder slitit sig loss medan språk blivit kvar, t.ex. var Finland svenskt 1249 - 1809 men överläts till Ryssland fram till Finlands självständighet 1917, men fortfarande är svenska officiellt språk i Finland. Och Island var danskt fram till självständigheten 1918 och var i union fram till Islands självständighet 1944, men fortfarande är danska officiellt språk på Island.
Källa: Wikipedia