Samla information från flertalet olika källor och var källkritisk.
Använd rubriker och mellanrubriker; varje viktig avsnitt kan få en egen (mellan)rubrik
Ska du använda dig av punktning (punktlistor)
Använder du facktermer ska du först förklara vad de betyder. Facktermer ger en mer precis bild och du kan uttrycka dig kortare; det är lättare att använda sig av facktermen ”diod” än att tala om ”en sak som leder ström”. Facktermer och svåra ord bör förklaras så att läsaren förstår. Du kan göra det med hjälp av parantes: ”Laserljus är koherent (laserns ljusvågor svänger i takt)”. Du kan använda förklarande instick: ”Laserljus är koherent. Det betyder att…”, ”Laserljus är koherent, det vill säga…”, ”Laserljus är koherent, vilket innebär…” och ”Laserljus är koherent, dvs….”
Var konsekvent – följ en tydlig linje och avvik inte från ämnet. Var också övertydlig om det handlar om svåra saker. Upprepa dig gärna om ämnet kan uppfattas svårt.
Se över språk och meningsbyggnad; beskrivande och utredande texter måste vara klara och tydliga och lätta att följa. De ska vara skrivna på ett läsarvänligt sätt så att läsaren verkligen förstår, samtidigt måste de vara skrivna med ett varierat språk. Skriv korta meningar – försök undvika mer än två påståenden i varje mening. Men använd gärna satsbindning (fogeord) så att texten inte uppfattas som skriven av någon med dåliga språk- och skrivkunskaper.
Använd dig av litteraturförteckning och källhänvisningar