Jag försöker jobba så att instruktioner, övningar, uppgifter och frågor har låg tröskel, brett mellan väggarna och högt till tak. Alltså att det ska vara lätt att komma igång med arbetsmaterialet. Att eleven själv ska kunna vara med och antingen påverka eller till och med forma uppgiften och välja det spår som intresserar mest. Sedan ska det finnas utrymme för både enkla och avancerade inlämningar.
Genom att göra väl bearbetat arbetsmaterial tjänar man tid och slipper förklara dem gång på gång för elever som antingen inte förstått eller missförstått dem. I många fall kan det också handla om misstolkning eftersom instruktionerna har konstruerats på så vis att det finns utrymme för många olika tolkningar, vilket inte är bra.
Jag utgår ifrån att den vanligaste tolkningen är misstolkningen och försöker varje gång jag konstruerar arbetsmaterial tänka ännu ett extra varv; hur skulle detta kunna tolkas på ett annorlunda sätt? Och med hjälp av reducering, förtydligande, precisering och upprepning utifrån olika perspektiv försöker jag styra tolkningen mot rätt håll, men det blir ändå fel ibland och då ska man vara snabb att ändra.
Efter att ha konstruerat åtskilliga instruktioner, övningar, uppgifter och frågor har jag lärt mig att göra dem bättre. Här följer några tips:
1. Ha så lite text och så mycket luft som möjligt. Skriv så kort, koncist och exakt som möjligt. Men är det ett komplext innehåll behöver man kanske upprepa sig med andra formuleringar för att nå fler eftersom vi förstår olika. Det är svårt att ha ett omfattande material som ska förmedlas så kort som möjligt, men ha det som mål. Och vad gäller det blanka pappret eller vita skärmen bakom de svarta bokstäverna så ska det synas. Lägg in många blankrader och punktlistor för att underlätta både läsning och förståelse.
2. Visa eleverna i vilken ordning de ska arbeta med materialet. Använd t.ex. punktlistor och körscheman så att eleven fokuserar på en sak i taget. Alltså! portionera ut information i lagom stora bitar så att inte eleven sätter i halsen och flyr.
3. Begränsa informationsmängden. Ha inte för mycket information i arbetsmaterialet. Dela upp informationen i kategorier och underkategorier. Men innehåller den alltför många underkategorier; alltså frågor i anknytning till huvudfrågan bör dessa ses över. Kanske bör delar av informationen användas som valbart stöd och riktad hjälp istället för förutsättning för att kunna göra jobbet.
4. Undvik att skapa för krångliga uppgifter. Speciellt de som ska betygsättas så att inte eleven bedöms i hur väl hen kan avkoda uppgiftens form istället för att göra den; alltså besvara frågan eller frågorna.
5. Skapa utrymme för tolkning och förståelse av arbetsmaterialet. Är uppgiften omfattande och komplex måste du låta eleverna processa arbetsmaterialet. Uppmuntra till att arbeta tillsammans, systematiskt och med en del i taget.
Jag jobbar på så vis att jag försöker med en uppgift så länge det går och funkar det inte får vi ta en annan. Jag försöker undvika "rester" så mycket det bara går. Ibland blir en uppgift oöverstiglig, vilket medför att jag behöver erbjuda en uppgift som passar bättre och "mäter" liknande kunskaper.
I min planering av kursen finns alltså vissa "nyckelarbeten" som ligger till grund för betygsättning, men de är få. De flesta uppgifterna är övning på färdigheter som läsa och skriva. Vanligtvis brukar formulären vara övningsuppgifter medan Google uppgifter är nyckelarbeten.
Ibland kan jag tillämpa muntlig redovisning om det skriftliga inte funkar, brukar även tillämpa muntliga kompletteringar för högre betyg.
Alla övningar som jag delger mina elever är alltså inte obligatoriska. Nyckelarbetena är det eftersom de är betygsgrundande, men övningarna är det inte, men behövs för att eleven ska göra så bra som möjligt ifrån sig på nyckelarbetena.
Det finns i stora drag två typer av inlämningar:
1) Övningsuppgifter eller kort och gott: övningar. Dessa ska framför allt utgöra en formativ process och ska därför inte betygsättas:
informationshantering: informationsinhämtning och källkritik
problemlösning: stöta på svårigheter och lösa dem eller få hjälp
nyanserat perspektiv: testa olika infallsvinklar, frågeställningar och hypoteser
Använda huvudet: öva på olika kognitiva färdigheter
repetition: göra så många övningar som behövs för att klara av examinationsuppgiften
valbart: övningarna är nödvändigtvis inte obligatoriska
2) Examinationsuppgifter eller slutuppgift avslutar och summerar ett längre arbete. Ett arbete med olika typer av övningar som anknyter till avsnittets eller momentets innehål. Uppgiften ska bedömas summativt och är därigenom betygsgivande:
kunskapsmål: ska bygga på övningarna och visa att eleven lärt sig av övningarna
förmågor: visa upp färdigheter förvärvade i övningarna
styrdokument: koppla resultat till betygskriterier som innebär en bedömning av elevens prestationer
Obligatoriskt: examinationen är nödvändig för betygsättningen