Läs- och skrivsvårigheter är ett övergripande begrepp där dyslexi endast utgör en orsak till den nedsatta funktionsförmågan. Dyslexi är en nedsättning i vissa språkliga funktioner. särskilt de fonologiska som avser språkets ljudmässiga form. Dessa är viktiga för att kunna avkoda språket.
Främst handlar det om svårigheter att stava, men också att förstå text. Detta kan hämma tillväxten av ordförråd och kunskaper i skrivhantverket. Även om läsningen efter hand blir bättre, kvarstår oftast problem med stavningen.
Bakomliggande orsaker till dyslexi
Till stor del är dyslexi ärftlig och har en språkbiologisk grund. Man räknar med att dyslexi drabbar 5 - 8 procent av befolkningen. Funktionsnedsättningen tar sig olika uttryck för varje enskild individ, trots samma diagnos.
Kännetecken att uppmärksamma
Begränsat intresse för böcker och bokstäver
Svårigheter att skilja mellan närliggande ljud,
Svårt att hitta rimord
Visar ringa intresse för språklekar
bristande fonologisk medvetenhet
Svårigheter att komma ihåg det man just har läst (bristande fonologiskt arbetsminne)
Svårigheter att hitta ett läst ords betydelse i sitt inre ordförråd (bristande fonologisk ordmobilisering)
Att undervisa en elev med läs- och skrivsvårigheter
Läs- och skrivfärdigheter begränsar förutsättningarna att kunna delta fullt ut i samhället om inte rätt anpassningar sätts in. Kraven inom skolan på läs- och skrivfärdigheter är stort. Mycket av undervisningen baseras på textläsning. Därför bör Alternativa verktyg och anpassade läromedel göra undervisningen mer tillgänglig.
Målet är att alla elever ska ingå i klassens gemenskap där alla är delaktiga utifrån sina förutsättningar. En del elever kan därför behöva direkt lärarstöd utifrån just sina behov och sin inlärningsstil. Under en period kan en-till-en-situationer som utvecklar läsförmågan vara viktiga. Denna typ av insats räknas som extra anpassningar.
Det finns med andra ord många olika sätt att ta till sig text, att läsa och lyssna till text samtidigt är ett exempel. Uppgifter kan redovisas på många andra vis än skriftligt. Stöd eleven i att organisera och strukturera skoluppgifterna.
YouTube-klipp
Dyslektikern kan också ha svårt att klä tankarna i ord; stakar sig lätt; uttrycker halvfärdiga meningar; stammar vid stress; uttalar långa ord fel eller kastar om fraser, ord och stavelser när hen pratar. Och tänker främst i bilder och känslor, inte ljud eller ord. Och när den interna dialogen är knapp påverkas också den verbala förmågan att både uttrycka sig och förstå muntliga redogörelser.
Frågor att fundera över
På vilket sätt kan jag underlätta så att eleven kan tillgodogöra sig den kunskap som ingår?
Hur kan jag underlätta för eleven under mina lektioner?
Vilka alternativa verktyg kan vi erbjuda eleven?
Hur kan eleven på bästa sätt redovisa sina kunskaper?
Alla elever kan behöva
stöd att planera och strukturera sitt skolarbete.
stöd att hitta strategier för läsförståelse.
tillgång att kunna lyssna till böcker.
tillgång att använda alternativa verktyg i lärandet.
få träning i att läsa och skriva.
arbeta för att bevara sitt självförtroende.
få gott om tid.