Robot som stöd

Framgångsfaktorer

• Organisation på skolenheten – att skolan har ett pågående arbete med insatser för eleven reglerade i ett åtgärdsprogram alternativt särskild undervisning. Roboten ska ses som ett komplement till övriga insatser och inte en permanent lösning. 

• Planering och struktur på skolenheten – att ha en robot i undervisning kräver mycket av skolan för att det ska fungera. Det är bra att ha en plan för vilka lektioner som ska genomföras med robot och att det finns ett fungerande schema så att roboten inte behöver förflyttas hela tiden då det ökar risken för att det inte fungerar fullt ut. Lärare som undervisar med robot i klassrummet behöver få tid för att planera och träna på tekniken så att eleven ser och hör bra genom iPad. 

• Kommunikation – att ha planerat för hur kommunikationen ska fungera. Det är viktigt att ha tät kommunikation med eleven och vårdnadshavare för att förstå hur undervisningen fungerar via roboten och kunna göra nödvändiga justeringar av t.ex. placering av roboten. En direkt kanal för kommunikation mellan eleven och läraren under lektionen är viktig så att eleven kan meddela om ljud och bild inte fungerar. Detta är särskilt viktigt i början då det annars är lätt för eleven att tappa tilltron till roboten som verktyg. 

• Intresse och tillit – hos rektor, lärare, elev och vårdnadshavare. 

• Digital kompetens hos lärare - utbildning vid uppstart ges av Digitalt lärande, som också erbjuder ett kontinuerligt stöd utifrån skolans behov. 

Skolverket har sammanfattat aktuell forskning kring användandet av klassrumsrobotar: Kan robotar hjälpa elever som inte kan delta i det fysiska klassrummet? - Skolverket 

Företaget bakom våra robotar heter NoIsolation och du kan läsa mer om robotarna på deras sida: AV1 Academy 

Lilla aktuellt har gjort ett reportage om Malva som använder klassrumsrobot när hon inte kan komma till skolan: Gå i skolan genom en robot!? | Lilla Aktuellt