Elevhälsan vill tipsa dig förälder om SVT plays serie till er föräldrar som har barn som mår dåligt
Att vara tonårsförälder är sällan helt enkelt. Att vara förälder till en tonåring som dessutom mår psykiskt dåligt är ännu tuffare. I takt med att psykisk ohälsa hos unga ökar är detta dock vardag för hundratusentals föräldrar i Sverige. Så vad gör man som uppgiven, frustrerad och orolig förälder för att hjälpa sin tonåring? Vi följer med sex föräldrar och deras tonåringar in i terapirummet där de får chans att mötas på djupet och prata med varandra. En serie från UR.
VAD kan du som vårdnadshavare göra när ditt barn mår dåligt? Behöver du stöd själv i ditt föräldraskap för att nå ditt barn?
Nedan finns samlad information till dig utifrån den mentala tallriksmodellen som Elevhälsan arbetar med på skol, grupp och individnivå.
Att vara förälder är det svåraste arbete vi kan ha. Livet händer och kriser går vi igenom och ibland möter vi stort motstånd och fastnar i en dålig spiral.
Då kan det vara bra att söka särskilt samtalsstöd för dig enskilt som förälder men också för hela familjen.
Plattform Malmö - Gratis rådgivning och stöd
E-post: plattform@malmo.se
Telefon: 040-34 05 50
Telefontider: klockan 08.00–16.00
Fax: 040-34 05 51
Första linjen Malmö
Första linjen Malmö - En väg in
Ring MIND Föräldralinjen
Föräldralinjen är till för dig som är orolig för ditt barn eller ett barn i din närhet. Du når oss på tel: 020-85 20 00, vardagar mellan kl. 10-15 samt på torsdagar kl. 19-21. Du är anonym och Mind står för samtalskostnaderna.
Du kan själv som förälder skriva en egenremiss till sjukvården eller BUP remiss via 1177 , efter att ditt barn fyllt 12 år så kan barnet själv behöva logga in på 1177 med sitt BANK ID.
Via socialtjänsten och kommunen finns många insatser att söka
https://malmo.se/Bo-och-leva/Stod-och-omsorg/Stod-till-barn-och-unga/Insatser-for-barn-och-unga.html
Skolan kan hjälpa till med;
Skolkurator, sjuksköterska och läkare kan skriva skriva remiss till BUP.
Sjuksköterska och läkare kan också skriva remiss till specialistsjukvård.
Vi behöver gå till våra mänskliga basbehov för att må bra, här ser du @Lugnareskolas mentala tallriksmodell och hur den kan se ut, se om ni på några områden behöver lägga till eller ta bort för att hitta en balans.
(Kopierad text nedan från 1177)
När ett barn mår psykiskt dåligt kan det visa sig på många olika sätt. Barnet kan till exempel vara arg, irriterad, få svårt att sova eller ha ont i magen eller huvudet. Det är viktigt för barnet att det finns vuxna som lyssnar och ger stöd. Ibland behövs också stöd och hjälp från vården.
Den här texten riktar sig framförallt till dig som är förälder eller på annat sätt ansvarig för ett barn.
Du som är barn kan läsa på Våga berätta om att må dåligt och vad du kan göra då. Du som är tonåring kan läsa mer om att må dåligt på UMO.se.
Tecken på att ett barn mår psykisk dåligt
När barn mår psykiskt dåligt kan det visa sig på många olika sätt.
Barnet kan ha ett eller flera av dessa besvär.
arg och irriterad
ledsen och orolig
tröttare och mycket mindre energi än tidigare
svårt att sova, sover för lite eller sover väldigt mycket
annorlunda aptit
ofta ha ont i magen, ont i huvudet eller må illa.
Barnet kan också vilja stanna hemma från skolan och börjar isolera sig från vänner eller vuxna som står dem nära. Barnet kanske inte vill göra sådant hen tidigare har tyckt om att göra. Andra tecken kan vara att hen inte tar hand om sin hygien, till exempel att inte längre tvätta sig eller borsta tänderna.
Många barn och unga idag är mycket på nätet eller spelar olika dataspel. Om ditt barn bara vill göra det och börjar isolera sig från annat som hen tidigare brukade göra kan det vara ett tecken på att hen inte mår bra.
Barn kan också säga att de inte vill leva. Det ska du alltid ta på allvar. Läs mer i kapitel Vad kan ni göra själva?.
En del barn kan också få problem med alkohol och droger.
Ett barn som mår psykiskt dåligt kan växla mellan att kräva mycket av omgivningen och att inte tycka sig vara värd andras uppmärksamhet alls. Det är vanligt att barnet känner sig som ett problem för andra i familjen. Det kan till exempel vara att känna skuld för att familjen är orolig eller stressad på grund av hur barnet mår, att det blir mindre tid för syskon eller att föräldrarna måste vara hemma från jobbet.
Vad kan vi göra själva?
Det finns olika sätt att visa att du finns där för barnet
Det allra viktigaste är att visa att du vill lyssna. Det är bra att låta barnet berätta i sin egen takt och med sina egna ord. Visa att du är intresserad och tar dig tid. Det är också viktigt att respektera när ett barn inte vill prata. Kanske vill barnet hellre att ni gör något tillsammans, till exempel tar en cykeltur eller ser en film. Det är också okej att umgås utan att göra något särskilt. Låt barnets eget önskemål styra om det är möjligt.
Visa att du respekterar barnets upplevelser. Ta det som barnet berättar på allvar, skoja inte bort eller bagatellisera det. Klandra eller anklaga inte barnet för något som hen har gjort eller känt. Försök att vara lugn även om barnet skulle bli arg.
Om du blir avvisad när du försöker ta kontakt kan du säga att du finns där om barnet vill prata eller umgås senare. Märker du däremot att barnet har börjat isolera sig från dig och andra så ska du söka hjälp.
Våga prata med barnet om att hen mår dåligt. Det är bra att prata om att man kan må dåligt psykiskt, att det är vanligt och att man till exempel inte ska skämmas över det. Berätta också att det är bra att ta emot hjälp, både från personer som barnet står nära och litar på och från vården eller kommunen.
Det är lättare att finnas för ditt barn om du själv har stöd. Genom att ta emot hjälp visar du också samtidigt barnet att det är okej att ta emot hjälp.
Nätet och olika dataspel kan vara ett sätt att fly från sådant som känns jobbigt. Men saker som händer på nätet eller i spel kan också vara orsak till att barnet inte mår bra. Det kan gälla våld i olika former, kränkningar från andra barn, men även hot eller övergrepp av vuxna. Nätet och olika spel kan också leda till att barnet får spelproblem.
Det är därför viktigt att på ett accepterande sätt visa intresse för vad barnet gör och möter på nätet och i spelen. Visa att du bryr dig om och att du inte ger barnet skuld om något skulle ha har hänt hen. Här kan du läsa mer om hur du kan prata med barn och unga om deras vardag på nätet och med spel.
Försök att på ett lugnt sätt fråga och visa att du lyssnar på barnet utan att bli arg. Att fråga om barnet har tankar på att skada sig själv är viktigt, och ökar inte risken för självmord.
Tankar på döden är vanliga när någon mår psykiskt dåligt och behöver inte innebära att barnet också har planer på att skada sig själv. Det enda sättet att ta reda på detta är att visa att du vill och vågar lyssna och att berätta för barnet att det finns hjälp att få. Om ditt barn pratar om att inte vilja leva ska du ta kontakt med barn- och ungdomspsykatrin, bup,
Detta foto finns på varje toalett och omklädningsrum på skolan!
Barn behöver en viktig vuxen, är det dig som förälder de pratar med om något känns jobbigt? Fråga! Kanske är det just nu din syster, mamma, syskon eller någon på skolan. Vi hjälps åt, tonåren är en tid som präglas av frigörelse men ge aldrig upp, ge dem tid och tålamod. Bjud alltid in till umgänge, de kommer snart tillbaka och bjuder in dig igen.
Våld i ungas nära relationer är tyvärr mycket vanligt, framförallt handlar det om killars våld mot tjejer. Vad kan du som vuxen göra?
Just nu pågår forskning kring att kartlägga hur det ser ut i Sverige. Kartläggningar som gjorts i Norge visar på att det är vanligt med våld i ungas nära relationer och vi vet sen tidigare studier att vuxenvärldens reaktioner och stöd är avgörande för de unga. Här kan du läsa mer om 1 års rapporten om våld i unga relationer
Våld i ungas relation kan bestå av både psykiskt, fysiskt och sexuellt våld. På senare tid talar vi även om digitalt våld som vi i våra kontakter med unga ofta stöter på. Exempel på digitalt våld kan vara att att en nuvarande partner eller ex skickar mängder av sms eller mail (de kan innehålla både ”kärlek” och hot), sprider nakenbilder på sin partner på sociala medier eller porrsidor (så kallad hämndporr), laddar ner en avlyssningsapp eller en positioneringsapp i partnerns mobil för att kontrollera var hen är och vad hen gör, sprider rykten på sociala medier och/eller kapar sociala medier-konton och skickar falska meddelanden till vänner och bekanta.
Ser du varningssignalerna? Läs mer på Unga relationer !