PÅ FÖLJANDE LÄNK HITTAR DU INFORMATION OM ÄTSÖTRNINGAR

• Vad är ätstörningar?

• Att ha en ätstörning

• Få hjälp med ätstörningar

• Om någon du känner har ätstörningar

Hur är det att ha ätstörningar?

Du som har en ätstörning kan känna att mat, ätande och hur din kropp ser ut är viktigare än allt annat. Du är hård och dömande mot dig själv. Du mår ofta väldigt dåligt, har låg självkänsla och dåligt självförtroende.

Det spelar ingen roll vilket kön du har eller vilken kroppsform du har om du får en ätstörning. Det kan utvecklas långsamt och behöver inte synas på kroppen. Så det är inte säkert att du själv eller andra förstår att du har en ätstörning.

Hur vet jag om jag har en ätstörning?

Det här är tecken på ätstörningar:

• Du är fixerad vid vad du äter, vad du väger och hur din kropp ser ut.

• Du är väldigt rädd för att gå upp i vikt.

• Du skjuter upp eller hoppar över måltider, äter långsamt och ofta ensam.

• Du äter stora mängder mat snabbt när du är ensam.

• Du gör dig av med det du har ätit genom att till exempel kräkas.

• Du ljuger om hur mycket eller lite du ätit och om att du kräkts upp mat.

• Du tränar överdrivet mycket eller får ångest om du låter bli att träna.

• Du undviker att umgås med familj och vänner för att kunna kontrollera ditt ätande.

Hur mår man när man har en ätstörning?

Det är vanligt att du mår sämre och sämre när du har en ätstörning. Det här är exempel på hur du kan må:

• Din kropp och hjärna påverkas om du inte får i dig tillräckligt med näring.

• Du känner dig ledsen, arg, trött och har svårt att koncentrera dig.

• Du får svårt att klara skolan eller jobbet för att tankar om mat och ätande tar över.

• Du känner skam och berättar inte om tankar och känslor om mat och ätande.

• Du blir nedstämd och får ångest.

• Du kan få självmordstankar.

Läs mer: Andras berättelser, frågor och svar om ätstörningar och att bli frisk.

Är ätstörningar farligt?

Ätstörningar kan vara mycket farliga för både din fysiska och psykiska hälsa. Du kan få näringsbrist och bli väldigt sjuk om du äter för lite, gör dig av med maten genom att till exempel kräkas eller bara äter onyttig mat.

Huden, hjärtat, njurarna, musklerna, tarmarna, skelettet, tänderna och hjärnan kan påverkas. Mensen kan bli oregelbunden eller inte komma alls.

Du behöver hjälp från vården för att bli frisk. Det finns olika sorters behandlingar och du får hjälp att hitta det som passar dig. Det är viktigt att du kontaktar vården så snabbt som möjligt för att få hjälp och inte behöva bli allvarligt sjuk.

Läs mer: Få hjälp med ätstörningar

Ring telefonnummer 1177 för att få råd om var du ska söka vård.

Vilka olika ätstörningar finns det?

De här är de vanligaste ätstörningarna:

Anorexi. Man äter väldigt lite och är väldigt rädd för att gå upp i vikt. 

Bulimi. Man äter mycket mat på kort tid och försöker göra sig av med maten genom att till exempel kräkas.

Hetsätningsstörning, kallas också BED. Man äter mycket mat på kort tid men försöker inte göra sig av med maten.

ARFID, undvikande restriktiv ätstörning. Man äter bara viss mat men försöker inte påverka sin vikt eller kroppsform.

Andra specificerade ätstörningar. Ätstörningar som är varianter av anorexi, bulimi och hetsätningsstörning.

Läs mer: Olika typer av ätstörningar, på 1177.se.

Varför får man ätstörningar?

Ofta beror det på flera saker samtidigt om någon får en ätstörning. Här är några exempel:

• Låg självkänsla.

• Samhällets fokus på kropp och utseende.

• Vara mobbad eller få kommentarer om sitt utseende.

• Kroppen känns annorlunda efter puberteten. 

• Hantera något som är jobbigt genom att försöka förändra sin kropp.

• Att vara extra känslig för bantning eller att äta dåligt.

• Hålla på med en sport med stort fokus på att prestera, vara smal eller ha muskler.

• Ha höga krav på sig själv att se ut på ett visst sätt, vara bra på allt, ha många vänner och aldrig göra fel.

Risken att få en ätstörning påverkas inte av hur din kropp ser ut, vad du väger eller vilket kön du har. Det är vanligt att ätstörningarna börjar när man är mellan 12 och 15 år. Men de kan också börja senare eller tidigare.