SÅ pratar du om kriget i Ukraina

Text kopierad från BRIS;

Bris och Försvarsmakten har tagit fram handfasta råd för hur vuxna kan prata med barn om omvärldsläget:

• Var påläst. Så att du kan svara med korrekt och aktuell information.

• Titta tillsammans. Om ni läser en artikel eller kollar på tv tillsammans finns du där för att dels nyansera, dels svara på frågor.

• Du måste inte veta allt. Det är omöjligt att ha koll på allt och det är okej att säga att du inte vet. Men säg då också att du kan ta reda på det så att barnet slipper spekulera.

• Ta oron på allvar. Barn kan göra kopplingar som skapar riktig oro. Utgå inte från att barn är oroliga eller oroar sig för samma sak som du som vuxen kanske gör. Ta därför signaler på oro på allvar.

• Fråga. Ta initiativet genom att kolla om barnet undrar något. Då finns ju du där med svar.

• Prata om att allt inte är sant. Om barnet är ute på sociala medier kan en diskussion om källkritik vara bra att ha. Utifrån barnets nivå.

• Sverige har militärer för att det inte ska bli krig. Det kan vara bra att påminna barn och även vuxna om att Försvarsmaktens uppgift är att försvara Sverige. Det är därför vi i Sverige har militärer, inte för att starta krig.

• Skicka med hopp. Prata gärna om att många länder och organisationer samarbetar för att situationen ska bli bättre.

Information till barn om det som händer nu

På krisinformation.se finns barnanpassad information om läget just nu och svar på flera av de frågor som barn kan ha.

Bris erbjuder olika typer av stöd

• Bris har öppet dygnet för barn upp till 18 år som vill prata med en kurator via chatt, telefon och mejl. Chatten finns på bris.se och telefonnumret är: 116 111. Att kontakta Bris är gratis, alla är anonyma och samtalen syns inte på telefonräkningen.

• Vuxna med oro för barn är välkomna att ringa Bris vuxentelefon om barn 0771- 50 50 50 på vardagar kl. 9-12.

• Det finns även Brismottagningar i Umeå, Linköping, Stockholm, Malmö och Göteborg för barn som har behov av att träffa en kurator. Läs mer här.

Vad behöver barn i den här situationen?

Som vuxen kan du räkna med att barn och unga känner till det som händer i omvärlden genom att ha lyssnat på nyheter, pratat med kompisar eller varit ute i sociala medier. Alla barn är olika och reagerar dock på olika sätt. Referensramarna ett barn har spelar roll för hur det påverkar barnet. För barn med tidigare erfarenhet av krig eller flykt kan oron exempelvis bli annorlunda jämfört med barn som inte har den erfarenheten.

Därför är det viktigt att du som vuxen möter barn utifrån det som barnet ger uttryck för att det behöver och tänker på. Utgå exempelvis inte från att barn oroar sig för samma sak som du som vuxen kanske gör just nu.

– En viktig sak när du möter barn i deras oro är att ge information och att kunna svara på deras frågor. Så att du kan göra tillvaron så trygg och begriplig som möjlig för barnet, det är ledstjärnan för hur och om vad du ska prata. Informationen som du ger måste vara sådan som kan hjälpa barnet och som barnet kan förstå. Du behöver alltså vara påläst och kunna göra informationen begriplig för barnet. Ett sätt att göra det är att ta del av information tillsammans, som när föräldrar eller lärare tittar på Lilla aktuellt tillsammans och diskuterar tillsammans efteråt, säger Marie Angsell, sakkunnig socionom på Bris.

Om ett barn i din närhet är väldigt oroligt kan du som vuxen hjälpa till att trygga barnet. Exempelvis genom att understryka att det inte är krig i Sverige, och att myndigheter och experter inte tror att det kommer att bli det heller. Du kan också prata om att all information som sprids inte är sann och en diskussion om källkritik vara bra att ha, utifrån barnets nivå. Det kan också vara bra att inte bara fokusera på krisen utan att försöka göra saker som du vet att barnet brukar må bra av. Kanske är det att lyssna på musik, pausa en stund från sociala medier, att göra något mysigt tillsammans eller att röra på sig fysiskt.