Regelverket
Här kan du läsa om vad som står i Skollagen, Skolförordning, Läroplan, Allmänna råd och Rutin för mottagande och utbildning av nyanlända elever - i förskoleklass, grundskola, fritidshem och anpassade grundskola inom Umeå kommun.
1 kap.
Syftet med utbildningen inom skolväsendet
4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.
Särskild hänsyn till barnets bästa
10 § I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år.
Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
3 kap.
Mottagande och undervisning av nyanlända och vissa andra elever
Definition av nyanländ
12 a § Med nyanländ avses i denna lag den som
1. har varit bosatt utomlands,
2. nu är bosatt i landet, och
3. har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år.
En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet.
Som bosatt utomlands anses den som inte anses bosatt i landet enligt 29 kap. 2 §. Lag (2015:246).
Tillämpningsområde för bestämmelser som rör nyanlända och vissa andra elever
12 b § Bestämmelserna i 12 c-12 i §§ gäller, om inte annat anges, i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Förordning (2018:1303).
Bedömning av en elevs kunskaper
12 c § En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig.
Om det behövs ska en sådan bedömning göras även för en elev som
1. har varit bosatt utomlands och som har påbörjat sin utbildning här senast vid höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år, eller
2. efter skolgång i Sverige har varit bosatt utomlands och därefter har återvänt till Sverige för att återuppta sin utbildning här.
Rektorn ansvarar för att bedömningar görs enligt första och andra styckena.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om underlag för sådana bedömningar. Lag (2015:246).
12 d § En bedömning enligt 12 c § ska göras skyndsamt. För en nyanländ elev och för en elev som avses i 12 c § andra stycket 2 ska bedömningen göras i sådan tid att beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp kan fattas enligt 12 e §. För en elev som avses i 12 c § andra stycket 1 ska bedömningen göras senast inom två månader från det att eleven har tagits emot inom skolväsendet i någon av de skolformer som anges i 12 b §.
Resultatet av en bedömning enligt 12 c § ska beaktas vid beslut enligt 12 e och h §§, upprättande av individuell studieplan enligt 12 g § och bedömning av behov av studiehandledning på modersmålet enligt 12 i § samt vid övrig planering av undervisningen och vid fördelning av undervisningstiden. Förordning (2018:1303).
Placering i årskurs och undervisningsgrupp
12 e § En nyanländ elev och en elev, vars kunskaper har bedömts enligt 12 c § andra stycket 2 ska placeras i den årskurs som är lämplig med hänsyn till elevens ålder, förkunskaper och personliga förhållanden i övrigt.
Rektorn ska besluta om en sådan elevs placering i årskurs så snart som möjligt och senast inom två månader från det att eleven har tagits emot inom skolväsendet i någon av de skolformer som anges i 12 b §. Eleven ska inom samma tid placeras i den undervisningsgrupp som eleven normalt ska tillhöra. Lag (2015:246).
Förberedelseklass
12 f § Rektorn får besluta att en elev vars kunskaper bedömts enligt 12 c § delvis ska undervisas i förberedelseklass, om eleven saknar tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen.
En elevs undervisning i förberedelseklass i ett visst ämne ska avbrytas så snart eleven bedöms ha tillräckliga kunskaper i svenska för att på heltid kunna delta i undervisningen i det ämnet i den undervisningsgrupp som eleven normalt hör till.
En elev får inte ges undervisning i förberedelseklass längre tid än två år. Lag (2015:246).
Individuell studieplan
12 g § För en nyanländ elev som har tagits emot inom skolväsendet i högstadiet i grundskolan eller specialskolan och vars kunskaper har bedömts enligt 12 c §, ska en individuell studieplan upprättas senast inom två månader från mottagandet.
Studieplanen ska vara långsiktig och beskriva hur eleven ska uppnå behörighet till gymnasieskolans nationella program utifrån elevens mål. Den ska innehålla uppgifter om utbildningens huvudsakliga innehåll och planerade stödåtgärder.
Studieplanen ska revideras löpande utifrån de bedömningar som görs av elevens ämneskunskaper. Förordning (2018:1303).
Anpassad timplan
12 h § Rektorn får besluta att en nyanländ elev som har tagits emot inom skolväsendet i högstadiet i grundskolan eller specialskolan, ska ges undervisning som avviker från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad timplan), om
1. rektorn efter att elevens kunskaper har bedömts enligt 12 c § eller senare, bedömer att eleven kommer att ha svårt att nå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan inom ramen för skolplikten eller motsvarande rätt till utbildning enligt 7 kap. 2 §, och
2. eleven och elevens vårdnadshavare har samtyckt till den anpassade timplanen.
En anpassad timplan ska utformas så att
1. eleven ges undervisning i sådana ämnen och minst det antal ämnen som krävs för att nå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan,
2. ett av de ämnen som avses i 1 är idrott och hälsa, och
3. eleven ges minst den totala undervisningstid som återstår för övriga elever i den årskursen hos huvudmannen under den kvarvarande skoltiden. Förordning (2018:1303).
Studiehandledning på modersmålet
12 i § En nyanländ elev, som har tagits emot inom skolväsendet i högstadiet i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan och vars kunskaper har bedömts enligt 12 c §, ska få studiehandledning på modersmålet om det inte är uppenbart obehövligt. Studiehandledningen ska syfta till att ge eleven förutsättningar att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas.
Studiehandledningen får ges på elevens starkaste skolspråk, om det är ett annat än modersmålet. Lag (2022:1315).
4 kap. Elever
Asylsökande barn m.fl.
1 a § Barn som omfattas av 29 kap. 2 § andra stycket 1 skollagen (2010:800) ska tas emot så snart det är lämpligt med hänsyn till deras personliga förhållanden. Det bör dock ske senast en månad efter ankomsten. Förordning (2011:506).
5 kap. Utbildning
Särskild stöd
Studiehandledning på modersmålet
4 § En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det.
En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl.
Studiehandledning enligt första eller andra stycket får ges i interaktiv form med informations- och kommunikationsteknik där eleven och studiehandledaren är åtskilda i rum men inte i tid, om det inte finns någon lämplig person inom skolenheten som kan ge studiehandledning och huvudmannen trots upprepade ansträngningar inte har lyckats anställa en sådan.
Förordning (2020:779).
Undervisning i förberedelseklass för nyanlända och vissa andra elever
5 a § Undervisning i förberedelseklass enligt 3 kap. 12 f § skollagen (2010:800) ska så långt som möjligt i fråga om såväl lokaler som verksamhet bedrivas i nära anslutning till annan undervisning. Förordning (2015:578).
Bedömning av nyanlända och vissa andra elevers kunskaper
5 b § Statens skolverk får meddela föreskrifter om underlag för bedömning av en elevs kunskaper enligt 3 kap. 12 c § skollagen (2010:800). Förordning (2015:800).
Modersmålsundervisning
7 § I 10 kap. 7 §, 11 kap. 10 §, 12 kap. 7 § och 13 kap. 7 § skollagen (2010:800) finns grundläggande bestämmelser om huvudmannens skyldighet att erbjuda modersmålsundervisning. Huvudmannen är också skyldig att erbjuda elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska modersmålsundervisning, även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.
Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning.
8 § Modersmålsundervisning får anordnas
1. som språkval i grundskolan och specialskolan,
2. som elevens val,
3. inom ramen för skolans val, eller
4. utanför den garanterade undervisningstiden.
9 § Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk för en elev. En romsk elev som kommer från utlandet får dock ges modersmålsundervisning i två språk, om det finns särskilda skäl.
10 § En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om
1. minst fem elever som ska erbjudas modersmålsundervisning i språket önskar sådan undervisning, och
2. det finns en lämplig lärare.
Första stycket 1 gäller inte nationella minoritetsspråk. Enligt 7 § språklagen (2009:600) är de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.
11 § Om en elev ges modersmålsundervisning utanför den garanterade undervisningstiden, är huvudmannen skyldig att erbjuda eleven sådan undervisning sammanlagt högst sju läsår under elevens skoltid. Eleven ska dock erbjudas modersmålsundervisning under längre tid, om eleven har ett särskilt behov av sådan undervisning.
Begränsningen enligt första stycket gäller inte nationella minoritetsspråk eller ett nordiskt språk.
12 § En elev som får modersmålsundervisning får med den begränsning som anges i 11 § fortsätta att delta i undervisningen, även om språket skulle upphöra att vara dagligt umgängesspråk för eleven.
13 § Vid modersmålsundervisning i samiska ska den kursplan som gäller för ämnet samiska i sameskolan användas.
Svenska som andraspråk
14 § Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för
1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål,
2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och
3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare.
Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för en elev.
15 § Undervisning i svenska som andraspråk ersätter undervisning i svenska.
Svenska som andraspråk får därutöver anordnas
1. som språkval i grundskolan och specialskolan,
2. som elevens val, eller
3. inom ramen för skolans val.
5 a Kap. Fjärrundervisning
Inledande föreskrifter
1 § I 21 kap. skollagen (2010:800) finns bestämmelser om fjärrundervisning i vissa skolformer. Förordning (2020:779).
Begränsningar i användningen av fjärrundervisning
2 § Fjärrundervisning får, trots vad som anges i 21 kap. 4 § skollagen (2010:800), bara användas i
1. årskurserna 1-6 i grundskolan och anpassade grundskolan, årskurserna 1-7 i specialskolan samt sameskolan, vid undervisning i modersmål,
2. sameskolan vid undervisning i samiska,
3. årskurserna 1-6 i grundskolan för integrerad samisk undervisning,
4. årskurserna 4-6 i grundskolan, anpassade grundskolan och sameskolan och årskurserna 5-7 i specialskolan vid undervisning i moderna språk och teckenspråk, och
5. årskurserna 4-6 i grundskolan vid undervisning i form av extra studietid.
I årskurserna 7-9 i grundskolan och anpassade grundskolan och årskurserna 8-10 i specialskolan får fjärrundervisning användas i samtliga ämnen och verksamheter som anges i 21 kap. 4 § skollagen. Förordning (2022:1619).
3 § Fjärrundervisning får inte vid någon tidpunkt under ett läsår användas för mer än 25 procent av elevens respektive skolenhetens undervisningstimmar i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan.
Statens skolinspektion får efter ansökan från en huvudman medge att fjärrundervisning får användas för mer än 25 procent av undervisningstimmarna vid en skolenhet. Ett sådant medgivande får lämnas för högst ett läsår åt gången och endast om det finns synnerliga skäl för det. Förordning (2022:1619).
Elevgruppernas storlek
3 a § Statens skolverk får meddela föreskrifter om elevgruppernas storlek vid fjärrundervisning i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan.
Förordning (2022:1619).
Begränsningar i utförandet av fjärrundervisning
4 § En huvudman får inte vid någon tidpunkt under ett läsår utföra uppgifter som avser fjärrundervisning åt en annan huvudman i högre omfattning än 25 procent av sin vid läsårets början planerade totala kapacitet att erbjuda undervisningstimmar oavsett undervisningsform.
Förordning (2020:779).
Dokumentation av fjärrundervisning
5 § Huvudmannen ska dokumentera ett beslut om att använda fjärrundervisning. Förordning (2020:779).
Anmälningsskyldighet
6 § Huvudmannen ska till Statens skolinspektion anmäla ett beslut om att använda fjärrundervisning. Om huvudmannen utför fjärrundervisning åt någon annan huvudman ska det också anmälas.
Skolinspektionen får meddela närmare föreskrifter om vad en anmälan ska innehålla. Förordning (2021:884).
9 kap. Grundskolan
Undervisningstid
3 § Bestämmelser om fördelning av den garanterade undervisningstiden (timplan) finns i bilaga 1.
Huvudmannen får besluta om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden.
Förordning (2017:1236).
4 § Huvudmannen beslutar efter förslag av rektorn om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden.
4 a § En nyanländ elev eller en annan elev vars kunskaper bedömts enligt 3 kap. 12 c § skollagen (2010:800) får ges mer undervisning i svenska eller svenska som andraspråk än övriga elever i samma årskurs hos huvudmannen genom en omfördelning av den undervisningstid huvudmannen beslutat enligt 4 § (prioriterad timplan).
Ett beslut om prioriterad timplan får fattas om det behövs för att eleven så snart som möjligt ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i den undervisningsgrupp som eleven normalt hör till. En elev får omfattas av prioriterad timplan under högst ett år och eleven får inte under denna tid ges mindre undervisning totalt än andra elever i samma årskurs hos huvudmannen.
Rektorn beslutar om prioriterad timplan.
Förordning (2015:578).
Språkval
5 § Enligt 10 kap. 4 § skollagen (2010:800) ska det finnas språkval.
Huvudmannen ska som språkval erbjuda minst två av språken franska, spanska och tyska.
Huvudmannen ska sträva efter att därutöver erbjuda andra språk som språkval.
6 § En elev får i stället för ett språk som erbjudits enligt 5 § välja något av följande språk som språkval:
1. det språk som eleven ska erbjudas modersmålsundervisning i,
2. svenska eller svenska som andraspråk under förutsättning att eleven i övrigt får undervisning i svenska eller svenska som andraspråk,
3. engelska, eller
4. teckenspråk.
7 § Huvudmannen är inte skyldig att anordna undervisning i ett språk som erbjudits som språkval enligt 5 § andra stycket eller 6 § om färre än fem elever väljer språket. Detta gäller dock inte om det språk som avses i 6 § 1 är ett nationellt minoritetsspråk.
Elevens val
8 § I 10 kap. 4 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om elevens val.
Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Som elevens val får ett språk som eleven inte tidigare har fått undervisning i (nybörjarspråk) erbjudas.
Huvudmannen är inte skyldig att anordna undervisning i ett nybörjarspråk som erbjudits som elevens val om färre än fem elever väljer språket.
Tvåspråkig undervisning
Undervisning på elevens umgängesspråk
12 § För elever som har ett annat språk än svenska som dagligt umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna får delar av undervisningen i årskurs 1-6 anordnas på detta språk. För elever med finska som umgängesspråk får sådan undervisning anordnas även i årskurs 7-9.
En huvudman som anordnar undervisning enligt första stycket ska anmäla detta till Statens skolinspektion.
13 § Under den sammanlagda tid som eleven får tvåspråkig undervisning enligt 12 § får högst hälften av undervisningen ges på umgängesspråket. Undervisningen ska planeras så att undervisningen på svenska successivt ökar.
Nedan läser ni några viktiga citat tagna ur Lgr 22- Kapitel 1 :
Förståelse och medmänsklighet
Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för människors olikheter. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas. Intolerans, förtryck och våld, till exempel rasism, sexism och hedersrelaterat våld och förtryck, ska förebyggas och bemötas med kunskap och aktiva insatser.
Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som verkar där.
En likvärdig utbildning
Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.
Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. ...
Rättigheter och skyldigheter
Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan.
Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.
De allmänna råden om utbildning för nyanlända elever syftar till att stödja arbetet med mottagande av och den fortsatta utbildningen för nyanlända elever.
Avsnitt 1 handlar om förutsättningar för arbetet
Avsnitt 2 handlar om inledande bedömning
Avsnitt 3 handlar om undervisning för nyanlända
Avsnitt 4 handlar om undervisningstid
Avsnitt 5 handlar om Gymnasieutbildning för nyanlända elever
Rutinen beskriver skolans ansvar i mottagande och utbildningen av nyanlända och ska följas.
Vägledningen är ett stöd för skolenheterna att följa huvudmannens rutin för mottagande av och utbildning för nyanlända elever. Den ska ses som en kunskaps- och idébank där ni på skolan använder det ni har nytta av i ert arbete. Med nytta menas att ni tar stöd av vägledningen för att säkerställa att mottagandet och undervisningen av nyanlända elever utgår från rättslig reglering samt vilar på vetenskaplig grund. Vägledningen innehåller också exempel från skolor i Umeå som deltagit i Riktade insatser för nyanlända elever.
Vägledningen är uppbyggd utifrån följande temaområden:
Förslag på mall som stöd för skolans interna rutin för mottagande och utbildning av nyanlända elever
