Avpersonifiering

• “Jag håller med”, “jag” skall bort. Man skall inte ha egna åsikter. Tolkning är okej men det skall vara baserat på resultatet och bakgrunden, arbetet skall vara avpersonifierat och skall stå på sina egna ben.

Bilder i arbetet

Bilder i arbetet behöver vara dina egna eller bilder som du har rätt att använda. 

• Så här får man använda bilder

• Fria bilder , ex bilder om Swedbank på Wikimedia Commons

Bilder på framsidan

Bilder på framsidan är bra i marknadsföringssyfte, exempelvis om det handlar om en affärsplan. I en akademisk rapport skall det dock normalt sett inte vara bilder på framsidan. 

Källförteckning

• Källförteckningen skall innehålla allt det som läsaren behöver för att hitta fram till rätt källa. Bara en länk fungerar inte, för länkar kan ändras, men om man utöver länken har författare/organisation, titel på källan, etc, går den att hitta även om den flyttat (och ibland även om sidan tagits bort).

• Vi har våra egna instruktioner om hur man skapar en källförteckning. Det är alltid vettigt att lära sig det från grunden, för då lär man sig det för livet. På högskolan kommer det oavsett krävas av dig att du kan lära dig att göra en källförteckning och källhänvisa rätt i arbetet. 

• För den late finns det verktyg som effektiviserar detta. Det fungerar för många källor men inte allt. Länkar, böcker och artiklar fungerar dock utan några större problem. Verktyget heter Zotero. 

Källhänvisning inne i arbetet

• Inne i arbetet gör du en kortare hänvisning till källförteckningen. Det kan då räcka med GP, 2019 för att läsaren skall hitta fram till källan som har första ordet GP och årtalet 2019. 

• Skulle det finnas flera GP-artiklar från 2019 skiljer man dem åt genom att skriva GP, 2019a, etc. Då behöver det stå 2019a även i källförteckningen. 

• Om du använder Oxford så skall källhänvisningar finnas på varje stycke och varje ny faktauppgift, som en fotnot. Med Harvard är det samma sak fast då inom parentes. 

Spara källorna

Alla källor du hittar - skriv ner dem noggrant i en loggbok, så att du kan hitta dem igen. Hemsidor kan ändra sig och materialet kan även tas bort - spara därför alla webbkällor som en pdf-kopia på din Google Drive. 

Viktiga personer

Ofta kan det vara smart, särskilt i samhälls- och naturvetenskapligt orienterade ämnen, att kontakta nyckelpersoner som är experter på just detta ämne. Kolla med universiteten om vilka som kan området, kanske kan dina tidigare bokuppslag ge tips på bra personer som ni kan få hjälp av. När ni e-postar eller ringer dem – var koncis (försök alltså att hålla dig till ämnet på ett kortfattat sätt) och artig – tänk på att du är representant inte bara för vår skola utan för studerande generellt.

Tidningskällor

Självklart kan man även använda sig av dagstidningar om det är ett relativt aktuellt ämne (tips: Pressreader / Mediearkivet). Du hittar dem i Mediatekets rum på Google Classroom. Pressreader innehåller mer än 7000 dagstidningar och magasin från hela världen (däribland ett tjugotal av de största svenska) och Mediearkivet innehåller en mängd svenska dagstidningar.

Dagens Nyheter för de senaste 160 åren - vi har inloggning till att få del av Dagens Nyheters hela historia. Du hittar inloggningsuppgifter vid infodisken i Mediateket.

Spara källorna

Alla källor du hittar - skriv ner dem noggrant i en loggbok, så att du kan hitta dem igen. Hemsidor kan ändra sig och materialet kan även tas bort - spara därför alla webbkällor som en pdf-kopia på din Google Drive. 

Boka en bibliotekarie

Boka tid med Peter i Mediateket för att få hjälp direkt kopplat till er egen process. 15 minuter kan hjälpa mycket.