släktforskning

Släktforskning i databaser såsom Arkiv Digital och Riksarkivet

I denna lektion går vi igenom hur man arbetar med Arkiv Digital och delvis även Riksarkivet för att hitta material om personer i Sverige i äldre tider. Det är ingen fullständig genomgång, då olika personer kan generera olika slags behov av forskningsmaterial.

Vad behövs för att börja?

Innan du börjar forska behöver du ha mer information om dina släktingar som levde på 1980-talet och tidigare. Ju mer kunskap du har om dina släktingar från denna tid desto bättre. Och ju längre bak du kan komma med hjälp av det dina föräldrar har berättat för dig, desto mer möjligheter kommer öppna upp. 

Ett bra riktmärke är att om du vet vad dina mor- och farföräldrar hette, när de föddes (exakta datum) och var de bodde någonstans, så bör du ha tillräckligt för att hitta mer material. 

Skillnad mellan Arkiv Digital och Riksarkivet

Riksarkivet är gratis för alla att söka i. De har oerhört mycket material att söka i, men 97% av deras material är analogt och går alltså bara att hitta om man åker till det landsarkiv som dina förfäders handlingar ligger i. Om de bodde i Ulricehamns kommun så finns handlingarna i Göteborg. Men de viktigaste handlingarna finns alltid digitalt. Det läggs ut mer för varje månad. 

Arkiv Digital kostar normalt sett en del att använda, men vi på skolan har ett avtal med dem. De satsar jättemycket på att skanna in ännu mer material, så de har en massa handlingar som Riksarkivet ännu inte har kommit till. Arkiv Digital har också fler folkbokföringar från 1900-talet som gör det lättare att söka på 1900-talet, samt betydligt fler register över material - med registren kan man snabbare komma in i materialet. 

Logga in på Arkiv Digital med inloggningsuppgifterna som du hittar på vår databassida. 

Kom ihåg att ofta kopiera sidlänken om det är så att du blir utkastad. När flera är inne samtidigt tar licenserna snabbt slut. Gör detta till en vana att lägga in sidlänken i ett annat dokument, så riskerar du mindre.

1. Folkräkningar

Folkräkningarna är ögonblicksbilder över alla som bodde i Sverige ett visst årtal. Oerhört bra att kunna leta där för att hitta sina morföräldrar om var de bodde 1950, eller en annan släkting vilka de levde tillsammans med år 1860. Folkräkningarna (särskilt från 1950 och bakåt) är en andrahandskälla. Du behöver därför alltid gå och leta i andra handlingar för att hitta dem, men det blir ju så mycket lättare om du med hjälp av folkräkningen 1910 vet var de bodde någonstans då. Då slipper du leta igenom en massa material och sparar mycket tid. 

Riksarkivets folkräkningar kan du söka i direkt, och Arkiv Digitals folkräkningar hittar du efter inloggning under Registersökning.

Arkiv Digital har också en söktjänst som inte är fullständig, men där kyrkoböcker skrivits av över hela landet för att hjälpa dig att hitta personer från 1800 fram till 1947. 

Vad hittar du här?

Fullständiga namn, födelseförsamling, datum på födelse, vigsel, uppgifter om familjen. 

Hur går jag vidare härifrån?

Med hjälp av uppgifter om var och när släktingen föddes kan du leta i den församlingens födelseböcker för att få mer kött på benen. 

2. Kyrkoböcker

När du letar i kyrkoböcker utgår du från den information du har för att hitta mer material. 

Vet du att din släkting föddes i Ragunda socken i Jämtlands län den 9 januari 1913, så kollar du först om det finns en födelsebok inskannad. Sök i Arkiv Digital under Arkivsökning på Ragunda. Där hittar du Ragunda socken som du klickar på. Då syns Husförhörslängder och församlingsböcker först (börjar alltid med A), där det mesta om personerna i församlingen skrivs ner, oftast i en gårdsordning. Därefter kommer flyttlängder (B) och sedan i fallande ordning födelseböcker (C), vigselböcker (E) och dödböcker (F). Det finns många andra kyrkohandlingar, men dessa är de viktigaste i nuläget. 

Födelseboken för Ragunda år 1913 heter C:4. Dubbelklicka på den raden så öppnas boken. Oftast står födelserna i datumordning, men från slutet av 1800-talet blev det ofta lite mer rörigt. Du hittar i alla fall att Anders Gunnar föddes den 9 januari och döptes den 16 mars. Han var son till skogsarbetare Nils Emil Sjöström från Köttsjön och hans hustru (h.h.)Hanna Alisabet Persson. Det står dessutom när föräldrarna föddes (inte var) och även att de gifte sig den 24 augusti 1912. I början av 1900-talet var det också vanligt att prästen skrev in vilken sida i församlingsboken där man kan hitta familjen. 

Gå vidare till husförhörslängden/församlingsboken

I födelseboken såg vi att familjen skulle finnas på sidan 540. Nu går du därför tillbaka till listan över Ragundas kyrkoböcker. Där hittar du att församlingen hade tre församlingsböcker runt denna tid. För musen över i-tecknet framför varje bok för att hitta rätt församlingsbok som innehåller sidan 540, och dubbelklicka. Leta dig fram till sidan 540. Där hittar du nu familjen. Förutom ANders Gunnar och hans föräldrar hittar du även fler syskon (bland annat ett barn som var "h.oä.d.", alltså "hennes oäkta dotter", en dotter som föddes utanför äktenskapet. Andra uppgifter som normalt står med i församlingsboken är:

platsens namn (längst upp) uppgifter om födelse (datum och församling), vigseldatum, in- och utflyttningar från denna gård, mannens värnpliktsnummer, sida i nästa församlingsbok (börjar ofta med N.B. som i Nya boken). 

Ta för vana att också kolla igenom sidan i övrigt. Kan det finnas fler personer här som är intressanta för din släktforskning? Kanske bor en änka inneboende som skulle kunna vara mor till endera föräldern? Eller så hittar du uppgifter om ett barn som flyttat hemifrån men som kommit hem igen som dräng eller piga.

Hur går jag vidare härifrån?

Framåt i tiden: Följ familjens vidare öden i nästa församlingsbok. Skulle nästa bok inte vara tillgänglig så kan du söka i 1900-talets folkräkningar för att se vad som hände vidare. Vilka gifte sig syskonen med? Fick de barn? När dog föräldrarna?

Bakåt i tiden: Se vad som hände innan 1913. Du har ju fått tag på föräldrarnas födelseuppgifter. Kan du hitta dessa i födelseboken för rätt år? Kolla gärna även vigselboken för när de gifte sig. Ibland står det intressanta saker där, såsom deras föräldrars namn. Använd dig också av det sökbara registret för Befolkning i Sverige 1800-1947 som fanns i Arkiv Digital. 

3. Andra källor att söka i

Det finns många register som ger mer kött på benen om dina släktingar. Här är några exempel från Arkiv Digital:

Riksarkivet har också väldigt många register. Du hittar allihop här. Om du exempelvis hade en släkting som dog när Estonia förliste 1994, så kan man söka i deras material - här en sökning med sökordet Jönköping.

4. Hänvisa till källorna

Var så tydlig du bara kan när du hänvisar till källan. Andra skall kunna hitta tillbaka till samma material och om du själv vill leta dig tillbaka någon gång så skall du inte behöva gissa dig till var du hittade allt. 

Exempel