Rapportskrivning

Oxford

Observera att denna sida inte längre uppdateras utan är flyttad till ny sida.

Fotnoter

Källförteckning

Många liknande källor

Tryckta källor

Tidningar och tidskrifter

Offentligt tryck och juridiskt material

Övrigt

Bilder

Program och appar

Intervjuer och e-post

Handledningshäftet används för gymnasiearbetet på Tingsholmsgymnasiets högskoleförberedande program och på Vuxenutbildningen i Ulricehamn. Även de elever som på yrkesförberedande program gör ett högskoleförberedande gymnasiearbete kan med fördel använda dokumentet. Klicka på länken här i början för att hitta handledningshäftet.

I texten nedanför listar vi allmänna rekommendationer för en korrekt källhänvisning i enlighet med Oxford (källhänvisning i fotnoter). Harvardmodellen är en annan modell för att källhänvisa - denna hittar du på en annan sida.

I Oxfordmodellen skriver du den kortare källhänvisningen normalt sett som en fotnot direkt efter den mening där du sammanfattat uppgifterna ur källan.

Om det är en enstaka mening kopplar du fotnoten innan punkten och om de är ett helt stycke så kopplar du fotnoten efter sista punkten i stycket.

Exempel

Sockenbiblioteken fanns på 1800-talet normalt sett på landsbygden1.

Biblioteken startade från började sin verksamhet för det allmänna i sockenbiblioteken på landsbygden. I och med den stora inflyttningen på 1800-talet till städerna så blev biblioteken nu även en viktig fråga även för städerna, där de liberala arbetarföreningarna och föreläsningsföreningarna blev stora förespråkare för att skapa allmänna bibliotek även där.2

Sven Nilsson berättar ingående om hur sockenbibliotekens verksamhet smittade av sig på städerna när de sistnämnda ökade i storlek på 1800-talet.3

Fotnoter

OBS! Siffrorna till fotnoterna går inte att lista på rätt sätt på denna sida. Siffrorna skall självklart vara upphöjda och inget annat. I Word / Google Drive ser det självklart rätt ut!

I fotnoten kan man, i samråd med sin handledare, bestämma om man vill ha en källhänvisning med förkortad information eller med fullständig information. Men rekommendationen är en förkortad information i fotnoten – då slipper man onödiga upprepningar!

Eftersom det skall finnas med en källförteckning i gymnasiearbetet så är den allmänna rekommendationen att använda sig av den förkortade informationen, annars får man bara skriva likadant flera gånger. Om du skriver en annan rapport så tjänar du på att skriva den fullständiga informationen i fotnoten, för då behöver du inte skriva en källförteckning.

Om du använder en och samma källa direkt efter varandra så behöver du inte upprepa all information på nytt. Du behöver då skriva enbart ”ibid.” (lat. ibidem= som ovan), alternativt ”a.a.” (eng. as above = som ovan), och så eventuellt en annan sidhänvisning.

Tänk på var du sätter fotnotssiffran.

Är det en källa på det som sagts i den senaste meningen? Skriv siffran precis före punkten.
Är det en källa på hela det föregående stycket? Skriv siffran precis efter punkten.

Exempel på förkortad information i fotnoten (bok1 och webbkälla2 , men grundprincipen är densamma)

1 Nilsson 2000, s 167

2 Nationalencyklopedin, uppslagsord Skolbibliotek

Ordningen är alltså ”Författarens efternamn (alt titel om författare inte finns) Årtal, s Sidnummer”.

Exempel på fullständig information i fotnoten

1 Nilsson, Sven, Kulturens nya vägar. 1 uppl. Malmö: Polyvalent, 2000, s 167

Ordningen är alltså ”Författarens efternamn, Författarens förnamn Titel. Upplaga. Förlagsort: Förlag, sida”.

Exempel på om du citerar samma källa direkt igen

1 ibid.

2 ibid., 173

3 a.a., 173

Ordningen är alltså ”ibid., sida”. Det får självfallet inte vara någon annan källa mellan de två identiska, för då fungerar det ju inte.

Källförteckning

Exempel på fullständig information i källförteckningen

Nilsson, Sven, Kulturens nya vägar. 1 uppl. Malmö: Polyvalent, 2000

Ordningen är alltså ”Författarens efternamn, Författarens förnamn Titel. Upplaga. Förlagsort: Förlag”.

Många liknande källor

När man har flera starkt likadana källor (såsom NE-artiklar från 2018, eller två böcker av samma författare från samma år) behöver man skilja dem åt. Det blir annars omöjligt eller åtminstone svårt för läsaren att veta vilken som åsyftas. Då behöver du skilja dem åt. Ett vanligt sätt att göra i dessa fall är att skriva så här i källförteckningen:

Nilsson, Sven, Kulturens nya vägar. 1 uppl. Malmö: Polyvalent, 2000a

Nilsson, Sven, Kulturens nya vägar. 2 uppl. Malmö: Polyvalent, 2000b

Vi lägger alltså till en bokstav efter året. Som en förkortad hänvisning i fotnoten kan man då skriva Nilsson 2000a, etc.

För alla detaljer om hur man skriver källförteckning för exempelvis en bok, webbplats, tidningsartikel eller twittermeddelande: Läs här nedanför.

Tryckta källor

Böcker och papperskällor

Du listar alla källor i bokstavsordning och efter en given mall (se exempel här nedanför). Huvudregeln är: Författare. Kursiverad titel. Förlagsort: Förlag, utgivningsår.

Exempel

Alexandersson, Mikael och Kroksmark, Tomas. Utvärdering och skolutveckling. Stockholm: Natur och kultur, 1999.

Bra Böckers Lexikon. Band 21. Höganäs: Bra böcker, 2003.

Franke-Wikberg, Sigbrit och Lundgren, Ulf. Att värdera utbildning 1. Stockholm: Bonniers förlag, 2002.

Hansen, Johan. Vad är utbildning värd? Stockholm: Alfabeta förlag, 2000.

Skogsstyrelsen. Riktlinjer för kurser inom naturvård. Jönköping: Skogsstyrelsen, 2002.

Skogsstyrelsen. Översikt SVO:s kurser i naturvård. Jönköping: Skogsstyrelsen, 2004.

Skogsvårdslagen. Jönköping: Skogsstyrelsen, 2003.

Stevrin, Peter. Utvärdering för förändring. Lund: Btj förlag, 1999.

I fotnoten (för samma källor som under Exempel)

1 Alexandersson och Kroksmark 1999.

2 Bra Böckers Lexikon 2003.

3 Franke-Wiberg och Lundgren 2002.

4 Hansen 2000.

5 Skogsstyrelsen 2002.

6 Skogsstyrelsen 2004.

7 Skogsvårdslagen 2003.

8 Stevrin 1999.

Fördjupning

Är det många författare (tre eller fler) så ser det för stökigt ut att ta med alla namnen i källförteckningen. Välj då hellre att skriva et al (latin för ”med andra”) efter det första skrivna namnet och hoppa över resten. Ex:

Stevrin, Peter et al. Utvärdering för förändring. Btj förlag, 1999.

Kapitel eller del av bok

Detta gäller för en del av ett samlingsverk där det är flera författare och en redaktion sammanställt boken, som typ antologi. Du använder den inte om du använt ett kapitel i en bok som är skriven av samma person, i de fallen skriver du bara sidnummer i fotnoten (Läs mer under Böcker).

Kapitelförfattare. Kapiteltitel. I Boktitel, redaktörens för- och efternamn och (red.), sidor. Förlagsort: Förlag, utgivningsår.

Artikelförfattare. Artikeltitel. Tidning. Artikelns datum.

Sykes, Jan. Information needs assessment. I Handbook of Informations Management, Alison Scammell (red.), 111-127. London: Aslib-IMI, 2001.

Tidningar och tidskrifter

Hela tidningar eller tidskrifter

Du listar alla källor i bokstavsordning och efter en given mall (se exempel här nedanför). Huvudregeln är: Författare. Kursiverad titel. Tidning. År och datum eller utgåva. Hänvisas till en hel tidning så skriver man: Tidningstitel. År samt datum eller utgåva.

Exempel

Berggren, Jenny. Kreolsk melankoli på bara fötter. Dagens Nyheter. 2005-08-03.

Sjöqvist Platzer, Anders. Tystnaden talar i Taizé-gudstjänst. Svenska kyrkans tidning. 1999, nr 25/26 s. 16-17.

Skogs Eko. 2004, nr 1.

I fotnoten (för samma källor som under Exempel)

1 Berggren, 2005.

2 Sjöqvist Platzer, 1999.

3 Skogs Eko, 2004.

Tidningsartikel

Detta gäller för artikel i en tidning. Observera att det är tidskriftens namn som kursiveras här och inte titeln på artikeln. Man skriver heller inte utgivningsår, då allt syns tidigare i hänvisningen.

Artikelförfattare. Artikeltitel. Tidning. Artikelns datum.

Segerqvist, Ellen. Oviss framtid för feriearbetare. Ulricehamns tidning. 2020-04-23.

Tidningsartikel på webben

Detta gäller för artikel i en webbtidning. Ser ut som för Tidningsartikel, men du lägger till länk och "Hämtad DATUM".

Artikelförfattare. Artikeltitel. Tidning. Artikelns datum. Länk (Hämtad DATUM).

Segerqvist, Ellen. Oviss framtid för feriearbetare. Ulricehamns tidning. 2020-04-23. https://www.ut.se/ulricehamn/oviss-framtid-for-feriearbetare/ (Hämtad 2020-04-23)

Tidskriftsartikel

Detta gäller främst vetenskapliga artiklar. Observera att det är tidskriftens namn som kursiveras här och inte titeln på artikeln. Man skriver heller inte utgivningsår, då allt syns tidigare i hänvisningen.

Artikel i fysisk tidskrift

Artikelförfattarens efternamn och förnamn. Artikeltitel. Tidskriftstitel. Volym, nr, år: artikelns sidnr.

Andersson, Sven. Drill sergeants in the american military - a sociological study. American Journal of Military Studies. Vol. 3, nr. 1, 2018: 12-23.

Artikel i digital tidskrift (med beständig länk)

Finns det en beständig länk (då brukar det stå DOI, URN, Handle eller liknande) så använder du denna.

Artikelförfattarens efternamn och förnamn. Artikeltitel. Tidskriftstitel. Volym, nr, år: artikelns sidnr. Beständig länk.

Andersson, Sven. Drill sergeants in the american military - a sociological study. American Journal of Military Studies. Vol. 3, nr. 1, 2018: 12-23. doi: 10.1080/15022250510014273.

Artikel i digital tidskrift (med webblänk)

Om det saknas en beständig länk är webbadress och delen "Hämtad DATUM" nödvändig.

Artikelförfattarens efternamn och förnamn. Artikeltitel. Tidskriftstitel. Volym, nr, år: artikelns sidnr. Länk (Hämtad DATUM).

Andersson, Sven. Drill sergeants in the american military - a sociological study. American Journal of Military Studies. Vol. 3, nr. 1, 2018: 12-23. http://www.amjl.gov/articles/20555.575 (Hämtad 2020-03-25).

Webblänkar

Webbplatser

Du listar alla källor i bokstavsordning och efter en given mall (se exempel här nedanför). Huvudregeln är: Författare/Webbplats. Kursiverad titel. Webbplatsadress. (Hämtad datum/år), År för senast uppdaterat

Ofta står det längst ner på sidan vilket datum den uppdaterades. Står inte detta, får du utgå från att det är samma år som du tittar på den.

Exempel

Skogsvårdsstyrelsen. Granskog. http://www.skogsvardsstyrelsen.se/granskog (Hämtad 2020-01-13), 2019.

Wikipedia. Skogsvårdsstyrelsen. http://sv.wikipedia.org/wiki/Skogsvårdsstyrelsen (Hämtad 2020-02-17), 2020.

I fotnoten (för samma källor som under Exempel)

1Skogsvårdsstyrelsen 2019

2Wikipedia 2020.

Fördjupning

Författare eller webbplatsens namn: Finns det en angiven författare av den webbsida du tittar på så är det denna du skall använda. Detta gäller även om det en pseudonym som används. I annat fall skriver du webbplatsens namn.

Utgivningsår: Ofta framgår det av sidan när den senast var uppdaterad och isåfall är det detta år som du använder. Går det inte att hitta så använder du förslagsvis det år som du tittar på den.

Titel: Det är den som syns i webbläsarens övre del. För den sida som du tittar på just nu skulle det således vara ”Rapportskrivning Oxford”.

Youtube

Du listar alla källor i bokstavsordning och efter en given mall (se exempel här nedanför). Huvudregeln är: Upphovsperson. Kursiverad titel. Webbplatsadress. (Hämtad DATUM/ÅR)

Exempel

Angeläget 2012. Angeläget Festival Ulricehamn 2012. http://youtu.be/7ZKrH4BWRZ0. (Hämtad 2013-12-13)

I fotnoten (för samma källor som under Exempel)

1 Angeläget 2012, 2012.

Fördjupning

Upphovsperson eller den organisation som står bakom filmen skall vara samma som gjort den och som då faktiskt äger upphovsrätten. Ofta, men inte alltid, är det den som laddade upp filmen. Klicka på namnet för den som laddade upp filmen så får du det korrekta namnet.

Titel är den titel som nämns direkt under videoklippet på Youtube.

Webbplatsadressen bör du använda den förkortade versionen som du hittar under ”Dela” direkt under videoklippet på Youtube.

Sociala medier

Två exempel

Se bilder här vid sidan.

Källhänvisning – Förkortad information i fotnoten

Bildt, I think it’s fair…

Tingsholmsgymnasiet, Om 100 dagar…

Fullständig källhänvisning i källförteckningen

Bildt, Carl, I think it’s fair to say that the quality of the presidential elections in Armenia was well below expectations. europa.eu/rapid/press-release_MEMO-13-125_en.htm. carlbildt. 2013-02-20. https://twitter.com/carlbildt/status/304229700761432064 (Hämtad 2013-02-26)

Tingsholmsgymnasiet, Om 100 dagar ser det förhoppningsvis annorlunda ut på utspringstrappan. Då är det nämligen studentavslutning! Tingsholmsgymnasiet. 2018-02-21. https://www.facebook.com/tingsholm/photos/a.245072838882170.58763.179126392143482/1745972262125546/?type=3 (Hämtad 2018-04-25)

Fördjupning för de intresserade

Några förklaringar och rättfärdiganden kring varför vi gör på detta sätt:

* Författarnamnet (i detta fall Carl Bildt) skrivs som man brukar göra när man skriver annan källhänvisning. Detta oavsett om Carl Bildt kan förväntas ha någon som arbetar för honom och som då faktiskt egentligen är ursprungsförfattaren – en eventuell spökskrivare gör detta på uppdragsgivarens tydliga uppdrag och det är då att betrakta som uppdragsgivarens uttalande. För enkelhetens skull behåller vi alltså samma standard här som i övriga källhänvisningar. En källkritisk synpunkt: Är du säker på att detta är ex det officiella twitterkontot ? Om det inte är det så kan du inte hänvisa till den som skriven av (i detta fall) Carl Bildt. Då är det bättre att hänvisa till användarnamnet (i detta fall carlbildt).

* Tidsangivelsen visar år och datum, men inte tid. Detta är fullt tillräckligt för att specificera när twitterposten skrevs.

* Hela twitterposten anges, i kursiv stil, för tydlighetens skull. Det finns här ingen särskild titel för verket, så hela den maximalt 140 tecken långa posten skrivs därför av som titel.

* När en Facebookstatus är väldigt lång kan en kortare (trunkerad) version av facebookstatusen skrivas in som kursiverad titel – just facebookstatusar kan annars bli alldeles för långa.

* Twitterposter och facebookstatusar är än så länge relativt ovanliga källor, därför lägger jag en förklaring mellan två hakparanteser, ex [twitterpost].

* Hela länken till den specifika posten skall skrivas in (du hittar twitterlänken under ”Details” och facebooklänken under datumangivelsen), även om den blir lång.

Offentligt tryck och juridiskt material

Offentligt tryck (ex lagar)

Du listar alla källor i bokstavsordning och efter en given mall (se exempel här nedanför). Huvudregeln är: SFS-nummer. Kursiverad titel.

I löpande text sätter du en mycket kort källhänvisning inom parentes. Se förslag längst upp på denna sida.

Källhänvisning

Svenska lagar och förordningar samlas i SFS (Svensk författningssamling). När du hänvisar till en författning ska du inte ange tryckår och sida utan istället lag- och paragrafnummer samt moment.

I löpande text skriver du exempelvis (och även här skall ni se siffran som liten och upphöjd, och inte stor och i fetstil som här):

Enligt 3 kap. 21 § i lag om offentlig upphandling1 gäller inte lagen för "upphandling som avser skiljemanna- eller förlikningsuppdrag".

Förkortad hänvisning i fotnoten

SFS 2016:1145

Fullständig källhänvisning i källförteckningen

SFS 2016:1145. Lag om offentlig upphandling.

Domslut i rättsfall

När du hänvisar till ett domslut skriver du endast domstol och domnummer i löpande text. Du behöver inte lägga till källan i källförteckningen.

Källhänvisning

Första gången du nämner domstolen skriver du ut domstolens hela namn, därefter kan du använda endast förkortningen när sådan finns.

I löpande text skriver du exempelvis:

Högsta Förvaltningsdomstolens dom mål nr 7525-10...
Vad gäller avstyckning fann Mark- och miljööverdomstolen MÖD 2012:55 att...
Högsta domstolen NJA 1985 s. 110 anser att...

Övrigt

Bilder

Källa på bilden? Om den är fri att använda så är den okej att ha med, men om du hittat den via en sökning på nätet måste det vara okej att använda bilden. Med en bildkälla direkt under bilden blir det lättare för läsaren att avgöra detta. Du behöver sedan oftast inte ha med källan i källhänvisningen, utan det räcker med att det står under bilden.

Högerställ en bildtext och skriv med mindre storlek så förstår man att det handlar om en bildtext. Ex: "Bild 1. Ultraljud. Hämtad från [Sida]". Här vid sidan har jag visat hur man kan göra, just "CC-BY" är en Creative Commonslicens (läs mer) som vi på Mediateket har satt på vårt egenproducerade material.

Om det behövs läggas in långa länkar så kan det vara okej att vid bildtexten göra en källhänvisning med fotnot och allt, där länken finns i källhänvisningen. Det ser snyggare ut på så sätt.

Bild 1. Skärmfrihet, av Mediatek Tingsholm. CC-BY

Program och appar

Du listar alla källor i bokstavsordning och efter en given mall (se exempel här nedanför). Huvudregeln är: Författare/Skapare. Kursiverad titel. [typ av källa] Förlagsort: Förlag, utgivningsår.

Exempel

Öijer, Bruno K. Hängd. [cd-rom] Skövde: Dataprodukter, 1998.

I fotnoten (för samma källor som under Exempel)

1 Öijer, 1998.

Intervjuer och e-post

Till området ”intervjuer och e-post” räknas information som du fått via all slags personlig kommunikation (e-post, telefonsamtal, intervjuer, föreläsningar). Du måste ha tillstånd från personen du refererar innan du använder dig av källan. Har du lovat att informanten skall vara anonym måste du hålla detta, under devisen ”Det man lovar skall man hålla”.

I Oxfordsystemet har man valt att skriva källförteckningen för all slags personlig kommunikation endast i fotnoten. Du skall alltså inte skriva ut dessa källor i källförteckningen!

Du listar alla källor i bokstavsordning och efter en given mall (se exempel här nedanför). Huvudregeln är: Intervjuperson (år, datum). [tillvägagångstyp inom klamrar]

En referens till en personlig kommunikation ska innehålla så mycket information som möjligt: namn, tjänsteställning/motsvarande, plats, sammanhang, form och datum.

Exempel

Fröding, Jan; lärare vid Stenbocksskolan. E-post 2002-02-13.

Informant 1: mellanstadieklass åk 5, i Ulricehamns kommun. 9 flickor och 10 pojkar, enskilda intervjuer 2012-08-29.

Knutell, Hans; fältbiolog och föreläsare. Telefonintervju 2009-05-08.

Lindström, Fredrik; populärhistoriker. Tingsholmsgymnasiet, föreläsning 2010-09-12.

I fotnoten (för samma källor som under Exempel)

1 Fröding, 2002.

2 Informant 1, 2012.

3 Knutell, 2009.

4 Lindström, 2010.

Report abuse