180925: Infosök inför gymnasiearbetet (EK16)

Informationssökning inför Gymnasiearbetet (EK16)

Idag skall vi tillsammans med EK16 titta på bra källor för Gymnasiearbetet. Självklart berör vi både naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga databaser/källor. 

Första koll

Det som vi först kollar på är, föga förvånande, Google. Det är ju ändå dit som de flesta går för en första sökning. Men jag skulle då hellre rekommendera DuckDuckGo som fungerar precis som Google, med ett undantag – de spårar inte användarna. Googles spårning gör att de hela tiden ger oss det material som de (på grund av hur du tidigare sökt) tror att du vill ha. Väldigt smart, helt klart, men du kanske missar det du faktiskt behöver istället? Både DuckDuckGo och Google har annonser, så där skiljer de sig inte åt, men själva sökresultatet blir väldigt olika.

Använd sökmotorerna främst för att hitta rätt sökord. Detta särskilt om du behöver hitta material på engelska – utan de rätta sökorden kan det vara nästintill omöjligt att hitta rätt i flera av databaserna. Ta fram några artiklar som behandlar området på ett vetenskapligt sätt (söker du material om brunbjörnens framväxt i Sverige kanske du därför hoppar över Mimers Brunn eller en sida som berättar om hur gulliga brunbjörnarna är). Sökorden bär du med dig i kommande sökningar.

> Tips om Google-sökningar

Nationalencyklopedin (NE) tittar vi på härnäst. Genom skolans avtal med NE så kan ni själva skapa ett personligt konto (detta gör ni från en av våra datorer i Mediateket) så att ni får tillgång till uppslagsverket även hemifrån eller från appen. NE har ofta väldigt bra artiklar om olika ämnen och här kan man definitivt säga att du hittar bra sökord (på svenska, dock) för dina vidare sökningar.

Wikipedia är nästa stopp på resan. Även här tar du med dig vettiga sökord. Hitta artiklar på svenska och gå över till deras engelskspråkiga motsvarighet. De engelskspråkiga sidorna innehåller ofta mer material om generella ämnen, men kvaliteten kan ofta variera i hög grad. Du bör i alla sammanhang tänka källkritiskt, men på Wikipedia och andra mer fria webbplatser gäller detta i ännu högre grad.

Gå djupare

Bland de databaser som vi har eller brukar länka till kommer vi nu att presentera de flesta som är värda något. Så häng med – det här är mycket som presenteras på mycket kort tid!

Global issues in context

Global issues in context (om ni går via Mediatekets rum på Classroom får ni med er en inloggning som ni behöver ha för att kunna få tillgång till allt som databasen erbjuder) är två databaser (den första mer samhällsvetenskaplig och den andra naturvetenskaplig) som är riktigt bra – helt klart de bästa databaserna för mindre arbeten på gymnasiet och ett ovärderligt stöd i Gymnasiearbetet.

Global issues in context är en databas som är helt fullspäckad med material ur dagstidningar, veckotidningar, vetenskapliga magasin & uppsatser samt statistik. Du hittar hundratals portaler under 8 huvudområden, portaler om jordbävningen i Japan, Wikileaks, Abort, Jasminrevolutionen i Tunisien, djurens rättigheter, terrorism, ungdomar & teknologi, och sååå mycket mer.

> Läs mer om hur man söker i Global issues in context

Vetenskapliga källor

DOAJ – Directory of open access journals – internationell fri databas med 9000 vetenskapliga tidskrifter och över 1 miljon artiklar. Här finns allt från korta referat till ingående beskrivningar om aktuell forskning inom de flesta områden. Språket är engelska.

Swepub är en källa för vetenskapliga publicerade verk vid de svenska universiteten och högskolorna. Här kan du söka avhandlingar, artiklar, etc.

Uppsatser.se är en otrolig guldgruva för att få tag på akademiska högskole- och universitetsuppsatser som är godkända i en process där både opponenter och examinatorer finns med. Uppsatserna är normalt sett godkända som källa, då de är hårt granskade, och är ett bra komplement till böcker och databaser och de kan dessutom ge uppslag till vad ni skall skriva om. Självklart skall ni själva alltid granska ert material källkritiskt, men att använda sig av uppsatser.se brukar vara en god hjälp. Glöm inte att kolla vilka källor som författarna har använt – har de ändå gjort en bra utgallring av material vore det ju dumt av er att inte utnyttja det, eller? Det som verkar bra kan vi fjärrlåna, om vi inte har materialet här.

Diva - som Uppsatser.se fast större och bredare. Glöm inte att klicka på "Endast dokument med fulltext i DiVA" för att exkludera referat. När du gjort en sökning kan du specificera på ett visst ämne (ex Juridik) för att snäva av. Hitta titlar som knyter an till det du skall skriva om och gå vidare i dessa dokument för att ögna genom materialet (kika i innehållsförteckning och rubriker) och hitta bra källmaterial (i källförteckningen). 

forskning.se – svenskspråkig och omfattande webbplats om aktuell forskning.

> Fler vetenskapliga källor

Böcker

Utifrån vad du nu fått reda på så är det dags att försöka hitta skriftligt material. Genom sökningar i databaser och på webben kan ni ha hittat böcker som är bra att ha – vi kan försöka fjärrlåna dessa.

Men ni behöver också söka på exempelvis Libris för att hitta mer material. De böcker som finns på flera bibliotek runtom i landet går oftast att fjärrlåna. Använd sökorden ni skaffat fram och leta efter de böcker som ni tror skulle kunna hjälpa er.

> Läs mer om fjärrlån

Viktiga personer

Ofta kan det vara smart, särskilt i samhälls- och naturvetenskapligt orienterade ämnen, att kontakta nyckelpersoner som är experter på just detta ämne. Kolla med universiteten om vilka som kan området, kanske kan dina tidigare bokuppslag ge tips på bra personer som ni kan få hjälp av. När ni e-postar eller ringer dem – var koncis (försök alltså att hålla dig till ämnet på ett kortfattat sätt) och artig – tänk på att du är representant inte bara för vårt gymnasium utan för gymnasieungdomar generellt.

Andra källor

Självklart kan man även använda sig av dagstidningar om det är ett relativt aktuellt ämne (tips: Pressreader / Mediearkivet). Du hittar dem i Mediatekets rum på Google Classroom. Pressreader innehåller mer än 4000 dagstidningar och magasin från hela världen (däribland ett tjugotal av de största svenska) och Mediearkivet innehåller en mängd svenska dagstidningar.