Rapportskrivning

Harvard

Observera att denna sida inte längre uppdateras utan är flyttad till ny sida.

Källförteckning

Många liknande källor

Tryckta källor

Tidningar och tidskrifter

Offentligt tryck och juridiskt material

Övrigt

Bilder

Program och appar

Intervjuer och e-post

Handledningshäftet används för gymnasiearbetet på Tingsholmsgymnasiets högskoleförberedande program och på Vuxenutbildningen i Ulricehamn. Även de elever som på yrkesförberedande program gör ett högskoleförberedande gymnasiearbete kan med fördel använda dokumentet. Klicka på länken här i början för att hitta handledningshäftet.

I texten nedanför listar vi allmänna rekommendationer för en korrekt källhänvisning i enlighet med Harvard (källhänvisning inom parentes). Oxfordmodellen är en annan modell för att källhänvisa - denna hittar du på en annan sida.

I Harvardmodellen skriver du källhänvisningen normalt sett inom parentes direkt efter den mening där du sammanfattat uppgifterna ur källan.

Om det är en enstaka mening skriver du parentesen innan punkten (exempel 1) och om de är ett helt stycke så skriver du parentesen efter sista punkten i stycket (exempel 3). Man kan också skriva parentesen mitt inne i den löpande texten (exempel 2 och 4).

Exempel

Sockenbiblioteken fanns på 1800-talet normalt sett på landsbygden (Nilsson 2003, s.167).

Biblioteken startade från började sin verksamhet för det allmänna i sockenbiblioteken på landsbygden (Nationalencyklopedin, uppslagsord Sockenbibliotek). I och med den stora inflyttningen på 1800-talet till städerna så blev biblioteken nu även en viktig fråga även för städerna, där de liberala arbetarföreningarna och föreläsningsföreningarna blev stora förespråkare för att skapa allmänna bibliotek även där. (Nilsson 2003, s.167)

Sven Nilsson (2003, s.167) berättar ingående om hur sockenbibliotekens verksamhet smittade av sig på städerna när de sistnämnda ökade i storlek på 1800-talet.

Exempel på om du citerar samma källa direkt igen

(ibid.)

(ibid., s. 173)

(a.a., s. 173)

Ordningen är alltså ”ibid., s. sidnummer”. Det får självfallet inte vara någon annan källa mellan de två identiska, för då fungerar det ju inte.

Källförteckning

Exempel på fullständig information i källförteckningen

Nilsson, Sven (2000). Kulturens nya vägar. 1 uppl. Malmö: Polyvalent

Ordningen är alltså ”Författare (utgivningsår). Kursiverad titel. Förlag.”.

Många liknande källor

När man har flera starkt likadana källor (såsom NE-artiklar från 2018, eller två böcker av samma författare från samma år) behöver man skilja dem åt. Det blir annars omöjligt eller åtminstone svårt för läsaren att veta vilken som åsyftas. Då behöver du skilja dem åt. Ett vanligt sätt att göra i dessa fall är att skriva så här i källförteckningen:

Nilsson, Sven (2000a). Kulturens nya vägar. 1 uppl. Malmö: Polyvalent

Nilsson, Sven (2000b). Kulturens nya vägar. 2 uppl. Malmö: Polyvalent

Vi lägger alltså till en bokstav efter året. I löpande text skriver man då (Nilsson 2000a), etc.

För alla detaljer om hur man skriver källförteckning för exempelvis en bok, webbplats, tidningsartikel eller twittermeddelande: Läs här nedanför.

Tryckta källor

Böcker och papperskällor

Du listar alla källor i bokstavsordning och efter en given mall (se exempel här nedanför). Huvudregeln är: Författare (utgivningsår). Kursiverad titel. Förlag.

I löpande text sätter du en mycket kort källhänvisning inom parentes. Se förslag längst upp på denna sida.

Exempel

Alexandersson, Mikael och Kroksmark, Tomas (1999). Utvärdering och skolutveckling. Natur och kultur.

Bra Böckers Lexikon (2003) . Band 21. Bra böcker.

Franke-Wikberg, Sigbrit och Lundgren, Ulf (2002). Att värdera utbildning 1. Bonniers förlag.

Hansen, Johan (2000). Vad är utbildning värd? Alfabeta förlag.

Skogsstyrelsen (2002). Riktlinjer för kurser inom naturvård. Skogsstyrelsen.

Skogsstyrelsen (2004). Översikt SVO:s kurser i naturvård. Skogsstyrelsen.

Skogsvårdslagen (2003). Skogsstyrelsen.

Stevrin, Peter (1999). Utvärdering för förändring. Btj förlag.

Fördjupning

Översättare skall inte nämnas i källförteckningen.

Är det många författare (tre eller fler) så ser det för stökigt ut att ta med alla namnen i källförteckningen. Välj då hellre att skriva et al (latin för ”med andra”) efter det första skrivna namnet och hoppa över resten. Ex:

Stevrin, Peter et al (1999). Utvärdering för förändring. Btj förlag.

Kapitel eller del av bok

Detta gäller för en del av ett samlingsverk där det är flera författare och en redaktion sammanställt boken, som typ antologi. Du använder den inte om du använt ett kapitel i en bok som är skriven av samma person, i de fallen skriver du bara sidnummer i fotnoten (Läs mer under Böcker).

Kapitelförfattare. (År). Kapiteltitel. I redaktörens för- och efternamn (red.), Boktitel (s. xx-xx). Förlagsort: Förlag.

Sykes, Jan. (2001). Information needs assessment. I Alison Scammell (red.), Handbook of Informations Management (s. 111-127). London: Aslib-IMI.

Tidningar och tidskrifter

Hela tidningar eller tidskrifter

Hänvisar du till en hel tidning eller tidskrift så skriver du: Tidningstitel (år samt datum eller utgåva).

I löpande text sätter du en mycket kort källhänvisning inom parentes. Se förslag längst upp på denna sida.

Exempel

Dagens Nyheter (2005-08-03)

Skogs Eko (2004, nr l).

Tidningsartikel

Detta gäller för artikel i en tidning. Observera att det är tidskriftens namn som kursiveras här och inte titeln på artikeln. Man skriver heller inte utgivningsår, då allt syns tidigare i hänvisningen.

Artikelförfattare. (Datum). Artikeltitel. Dagstidning, s. x-xx.

Segerqvist, Ellen. (2020-04-23). Oviss framtid för feriearbetare. Ulricehamns tidning, s 10.

Tidningsartikel på webben

Detta gäller för artikel i en webbtidning. Ser ut som för Tidningsartikel, men du lägger till länk och "Hämtad DATUM".

Artikelförfattare. Artikeltitel. Tidning. Artikelns datum. Hämtad från LÄNK

Segerqvist, Ellen. (2020-04-23). Oviss framtid för feriearbetare. Ulricehamns tidning. Hämtad från https://www.ut.se/ulricehamn/oviss-framtid-for-feriearbetare/

Tidskriftsartikel

Detta gäller främst vetenskapliga artiklar. Observera att det är tidskriftens namn som kursiveras här och inte titeln på artikeln. Man skriver heller inte utgivningsår, då allt syns tidigare i hänvisningen.

Artikel i fysisk tidskrift

Artikelförfattarens efternamn och förnamn. Artikeltitel. Tidskriftstitel. Volym, nr, år: artikelns sidnr.

Andersson, Sven. Drill sergeants in the american military - a sociological study. American Journal of Military Studies. Vol. 3, nr. 1, 2018: 12-23.

Artikel i digital tidskrift (med beständig länk)

Finns det en beständig länk (då brukar det stå DOI, URN, Handle, Stable URL eller liknande) så använder du denna.

Artikelförfattarens efternamn och förnamn. (År). Artikeltitel. Tidskrift, volym(nr), sidnummer. Beständig länk

Andersson, Sven. (2018). Drill sergeants in the american military - a sociological study. American Journal of Military Studies, 3(1), 12-23. doi: 10.1080/15022250510014273.

Artikel i digital tidskrift (med webblänk)

Om det saknas en beständig länk är webbadress och delen "Hämtad DATUM" nödvändig.

Artikelförfattarens efternamn och förnamn. (År). Artikeltitel. Tidskrift, volym(nr), sidnummer. Länk (Hämtad DATUM).

Andersson, Sven. (2018). Drill sergeants in the american military - a sociological study. American Journal of Military Studies, 3(1), 12-23. http://www.amjl.gov/articles/20555.575 (Hämtad 2020-03-25).

Webblänkar

Webbplatser

Du listar alla källor i bokstavsordning och efter en given mall (se exempel här nedanför). Huvudregeln är: Författare/Webbplats (utgivningsår). Kursiverad titel. Hämtad datum/år från webbplatsadress.

I löpande text sätter du en mycket kort källhänvisning inom parentes. Se förslag längst upp på denna sida.

Exempel

Skogsvårdsstyrelsen (2008). Granskog. Hämtad 13 september 2008 från www.skogsvardsstyrelsen.se/granskog

Wikipedia (2009). Skogsvårdsstyrelsen. Hämtad 12 augusti 2009 från sv.wikipedia.org/wiki/Skogsvårdsstyrelsen

Fördjupning

Författare eller webbplatsens namn: Finns det en angiven författare av den webbsida du tittar på så är det denna du skall använda. Detta gäller även om det en pseudonym som används. I annat fall skriver du webbplatsens namn.

Utgivningsår: Ofta framgår det av sidan när den senast var uppdaterad och isåfall är det detta år som du använder. Går det inte att hitta så använder du förslagsvis det år som du tittar på den.

Titel: Det är den som syns i webbläsarens övre del. För den sida som du tittar på just nu skulle det således vara ”Rapportskrivning (Harvard)”.

Det kan vara möjligt att hänvisa till ex Swedbanks huvudsida om det är enkelt att hitta till sidan "Om oss" eller "Bankens historia i korthet". De sidorna skall då bara vara ett (eller möjligen två uppenbara) klick bort från den sida som du hänvisar till i källförteckningen. Om det är så, kan du mycket väl korta ner antalet källor i källförteckningen. Då ser man "Om oss" som en sidhänvisning precis som i en bok. Men är det svårt att hitta rätt behöver du ha en direktlänk i källförteckningen.

Youtube

Du listar alla källor i bokstavsordning och efter en given mall (se exempel här nedanför). Huvudregeln är: Upphovsperson (utgivningsår). Kursiverad titel. Hämtad DATUM/ÅR från WEBBPLATSADRESS.

I löpande text sätter du en mycket kort källhänvisning inom parentes. Se förslag längst upp på denna sida.

Exempel

Angeläget 2012 (2012). Angeläget Festival Ulricehamn 2012. Hämtad 13 december 2013 från http://youtu.be/7ZKrH4BWRZ0

Fördjupning

Upphovsperson eller den organisation som står bakom filmen skall vara samma som gjort den och som då faktiskt äger upphovsrätten. Ofta, men inte alltid, är det den som laddade upp filmen. Klicka på namnet för den som laddade upp filmen så får du det korrekta namnet.

Titel är den titel som nämns direkt under videoklippet på Youtube.

Webbplatsadressen bör du använda den förkortade versionen som du hittar under ”Dela” direkt under videoklippet på Youtube.

Sociala medier

Du listar alla källor i bokstavsordning och efter en given mall (se exempel här nedanför). Huvudregeln är: Författare (utgivningsår, datum). Kursiverad titel. [kommunikationsform inom klamrar]. Hämtad datum från webbplatsadress

I löpande text sätter du en mycket kort källhänvisning inom parentes. Se förslag längst upp på denna sida.

Källhänvisning

”(Bildt 2013)”

”(Tingsholmsgymnasiet 2018)”

Fullständig källhänvisning i källförteckningen

Bildt, Carl (2013, 20 februari). I think it’s fair to say that the quality of the presidential elections in Armenia was well below expectations. europa.eu/rapid/press-release_MEMO-13-125_en.htm. [twitterpost]. Hämtad 26 februari 2013 från https://twitter.com/carlbildt/status/304229700761432064

Tingsholmsgymnasiet (2018, 21 februari). Om 100 dagar ser det förhoppningsvis annorlunda ut på utspringstrappat. Då är det nämligen skolavslutning! [facebookstatus]. Hämtad 25 april 2018 från https://www.facebook.com/tingsholm/photos/a.245072838882170.58763.179126392143482/1745972262125546/?type=3

Fördjupning för de intresserade

Några förklaringar och rättfärdiganden kring varför vi gör på detta sätt:

* Författarnamnet (i detta fall Carl Bildt) skrivs som man brukar göra när man skriver annan källhänvisning. Detta oavsett om Carl Bildt kan förväntas ha någon som arbetar för honom och som då faktiskt egentligen är ursprungsförfattaren – en eventuell spökskrivare gör detta på uppdragsgivarens tydliga uppdrag och det är då att betrakta som uppdragsgivarens uttalande. För enkelhetens skull behåller vi alltså samma standard här som i övriga källhänvisningar. En källkritisk synpunkt: Är du säker på att detta är ex det officiella twitterkontot ? Om det inte är det så kan du inte hänvisa till den som skriven av (i detta fall) Carl Bildt. Då är det bättre att hänvisa till användarnamnet (i detta fall carlbildt).

* Tidsangivelsen visar år och datum, men inte tid. Detta är fullt tillräckligt för att specificera när twitterposten skrevs.

* Hela twitterposten anges, i kursiv stil, för tydlighetens skull. Det finns här ingen särskild titel för verket, så hela den maximalt 140 tecken långa posten skrivs därför av som titel. Eftersom det är en titel kursiveras den.

* Om Facebookstatusen känns väldigt lång (mer än 140 tecken) kan en kortare (trunkerad) version av facebookstatusen skrivas in som kursiverad titel – just facebookstatusar kan annars bli alldeles för långa. Eftersom det är en titel kursiveras den.

* Twitterposter och facebookstatusar är än så länge relativt ovanliga källor, därför lägger jag en förklaring mellan två hakparanteser, ex [twitterpost].

* Hela länken till den specifika posten skall skrivas in (du hittar twitterlänken under ”Details” och facebooklänken under datumangivelsen), även om den blir lång.

Offentligt tryck och juridiskt material

Offentligt tryck (ex lagar)

Du listar alla källor i bokstavsordning och efter en given mall (se exempel här nedanför). Huvudregeln är: SFS-nummer. Kursiverad titel. Stockholm: Justitiedepartementet

I löpande text sätter du en mycket kort källhänvisning inom parentes. Se förslag längst upp på denna sida.

Källhänvisning

Svenska lagar och förordningar samlas i SFS (Svensk författningssamling). När du hänvisar till en författning ska du inte ange tryckår och sida utan istället lag- och paragrafnummer samt moment.

I löpande text skriver du exempelvis:

Enligt 3 kap. 21 § i lag om offentlig upphandling (SFS 2016:1145) gäller inte lagen för "upphandling som avser skiljemanna- eller förlikningsuppdrag".

Fullständig källhänvisning i källförteckningen

SFS 2016:1145. Lag om offentlig upphandling. Stockholm: Justitiedepartementet

Domslut i rättsfall

När du hänvisar till ett domslut skriver du endast domstol och domnummer i löpande text. Du behöver inte lägga till källan i källförteckningen.

Källhänvisning

Första gången du nämner domstolen skriver du ut domstolens hela namn, därefter kan du använda endast förkortningen när sådan finns.

I löpande text skriver du exempelvis:

Högsta Förvaltningsdomstolens dom mål nr 7525-10...
Vad gäller avstyckning fann Mark- och miljööverdomstolen MÖD 2012:55 att...
Högsta domstolen NJA 1985 s. 110 anser att...

Övrigt

Bilder

Källa på bilden? Om den är fri att använda så är den okej att ha med, men om du hittat den via en sökning på nätet måste det vara okej att använda bilden. Med en bildkälla direkt under bilden blir det lättare för läsaren att avgöra detta. Du behöver sedan oftast inte ha med källan i källhänvisningen, utan det räcker med att det står under bilden.

Högerställ en bildtext och skriv med mindre storlek så förstår man att det handlar om en bildtext. Ex: "Bild 1. Ultraljud. Hämtad från [Sida]". Här vid sidan har jag visat hur man kan göra, just "CC-BY" är en Creative Commonslicens (läs mer) som vi på Mediateket har satt på vårt egenproducerade material.

Om det behövs läggas in långa länkar så kan det vara okej att vid bildtexten göra en källhänvisning med fotnot och allt, där länken finns i källhänvisningen. Det ser snyggare ut på så sätt.

Bild 1. Skärmfrihet, av Mediatek Tingsholm. CC-BY

Program och appar

Du listar alla källor i bokstavsordning och efter en given mall (se exempel här nedanför). Huvudregeln är: Författare/Skapare (utgivningsår). Kursiverad titel. [typ av källa] Förlag.

I löpande text sätter du en mycket kort källhänvisning inom parentes. Se förslag längst upp på denna sida.

Exempel

Öijer, Bruno K (1998). Hängd. [cd-rom] Dataprodukter.

Intervjuer och e-post

Till området ”intervjuer och e-post” räknas information som du fått via all slags personlig kommunikation (e-post, telefonsamtal, intervjuer, föreläsningar). Du måste ha tillstånd från personen du refererar innan du använder dig av källan. Har du lovat att informanten skall vara anonym måste du hålla detta, under devisen ”Det man lovar skall man hålla”.

I Harvardsystemet kan man välja mellan att skriva källförteckningen för all slags personlig kommunikation endast i fotnoten, eller att skriva den i källförteckningen. Prata med din handledare om vad som är bäst i ditt fall!

Du listar alla källor i bokstavsordning och efter en given mall (se exempel här nedanför).

En referens till en personlig kommunikation ska innehålla så mycket information som möjligt: namn, tjänsteställning/motsvarande, plats, sammanhang, form och datum.

I löpande text sätter du en mycket kort källhänvisning inom parentes. Ex: ”Informant 1 menade i detta sammanhang att…”, eller ”Skolan upplevdes enligt flera personer som helt meningslös (Informant 1).”

Exempel

Fröding, Jan; lärare vid Stenbocksskolan (2002). E-post 13 september.

Informant 1: mellanstadieklass åk 5, i Ulricehamns kommun (2012). 9 flickor och 10 pojkar, enskilda intervjuer 29 augusti.

Knutell, Hans; fältbiolog och föreläsare (2009). Telefonintervju 8 maj.

Lindström, Fredrik; populärhistoriker (2010). Tingsholmsgymnasiet, föreläsning 12 september.

Report abuse