Rapportskrivning

Yrkesprogram

Observera att denna sida inte längre uppdateras utan är flyttad till ny sida.

Handledningshäftet används för gymnasiearbetet på Tingsholmsgymnasiets högskoleförberedande program och på Vuxenutbildningen i Ulricehamn. Även de elever som på yrkesförberedande program gör ett högskoleförberedande gymnasiearbete kan med fördel använda dokumentet. Klicka på länken här i början för att hitta handledningshäftet.

I texten nedanför listar vi allmänna rekommendationer för en korrekt källhänvisning i enlighet med Oxford (källhänvisning i fotnoter). Men den är nedbantad med hänsyn till att yrkesförberedande inte har samma krav på det akademiska. Vill du göra det mer akademiskt kan du titta på sidan för Oxford som förklarar mer.

Använd mallen för gymnasiearbetet!

Källhänvisningar i endast fotnot (yrkesförberedande GYAR)

I Oxfordmodellen kan du välja att skriva den fullständiga källhänvisningen som en fotnot direkt efter den mening eller det stycke där du sammanfattat uppgifterna ur källan.

Exempel

Sockenbiblioteken fanns på 1800-talet normalt sett på landsbygden1. (siffrorna för fotnoterna blir tyvärr inte så bra här på webben)

Biblioteken startade från började sin verksamhet för det allmänna i sockenbiblioteken på landsbygden. I och med den stora inflyttningen på 1800-talet till städerna så blev biblioteken nu även en viktig fråga även för städerna, där de liberala arbetarföreningarna och föreläsningsföreningarna blev stora förespråkare för att skapa allmänna bibliotek även där.2

Fotnoter

I fotnoten skall man ha en källhänvisning med fullständig information – då du inte har någon källförteckning i slutet av arbetet.

Tänk på var du sätter fotnotssiffran.

Är det en källa på det som sagts i den senaste meningen? Skriv siffran precis före punkten.
Är det en källa på hela det föregående stycket? Skriv siffran precis efter punkten.

Källhänvisningar i fotnot och källförteckning (högskoleförberedande GYAR)

I Oxfordmodellen skriver du en kortare källhänvisning som en fotnot direkt efter den mening eller det stycke där du sammanfattat uppgifterna ur källan.

Exempel

Sockenbiblioteken fanns på 1800-talet normalt sett på landsbygden1. (siffrorna för fotnoterna blir tyvärr inte så bra här på webben)

Fotnoter

I fotnoten kan man, i samråd med sin handledare, bestämma om man vill ha en källhänvisning med förkortad information eller med fullständig information. Men rekommendationen är en förkortad information i fotnoten – då slipper man onödiga upprepningar!

Eftersom det skall finnas med en källförteckning i gymnasiearbetet så är den allmänna rekommendationen att använda sig av den förkortade informationen, annars får man bara skriva likadant flera gånger. Om du skriver en annan rapport så tjänar du på att skriva den fullständiga informationen i fotnoten, för då behöver du inte skriva en källförteckning.

Tänk på var du sätter fotnotssiffran.

Är det en källa på det som sagts i den senaste meningen? Skriv siffran precis före punkten.
Är det en källa på hela det föregående stycket? Skriv siffran precis efter punkten.

Exempel på förkortad information i fotnoten (bok1 och webbkälla2 , men grundprincipen är densamma)

1 Nilsson 2000, s 167

2 Nationalencyklopedin, uppslagsord Skolbibliotek

Ordningen är alltså ”Författarens efternamn (alt titel om författare inte finns) Årtal, s Sidnummer”.

Exempel på fullständig information i fotnoten

1 Nilsson, Sven, Kulturens nya vägar. 1 uppl. Malmö: Polyvalent, 2000, s 167

Ordningen är alltså ”Författarens efternamn, Författarens förnamn Titel. Upplaga. Förlagsort: Förlag, sida”.

Exempel på om du citerar samma källa direkt igen

1 ibid.

2 ibid., 173

3 a.a., 173

Ordningen är alltså ”ibid., sida”. Det får självfallet inte vara någon annan källa mellan de två identiska, för då fungerar det ju inte.

Källförteckning

Exempel på fullständig information i källförteckningen

Nilsson, Sven, Kulturens nya vägar. 1 uppl. Malmö: Polyvalent, 2000

Ordningen är alltså ”Författarens efternamn, Författarens förnamn Titel. Upplaga. Förlagsort: Förlag”.

Många liknande källor

När man har flera starkt likadana källor (såsom NE-artiklar från 2018, eller två böcker av samma författare från samma år) behöver man skilja dem åt. Det blir annars omöjligt eller åtminstone svårt för läsaren att veta vilken som åsyftas. Då behöver du skilja dem åt. Ett vanligt sätt att göra i dessa fall är att skriva så här i källförteckningen:

Nilsson, Sven, Kulturens nya vägar. 1 uppl. Malmö: Polyvalent, 2000a

Nilsson, Sven, Kulturens nya vägar. 2 uppl. Malmö: Polyvalent, 2000b

Vi lägger alltså till en bokstav efter året. Som en förkortad hänvisning i fotnoten kan man då skriva Nilsson 2000a, etc.

För alla detaljer om hur man skriver källförteckning för exempelvis en bok, webbplats, tidningsartikel eller twittermeddelande: Läs här nedanför.

Böcker och papperskällor

Huvudregeln är: Författare. Kursiverad titel. Förlagsort: Förlag, utgivningsår.

Exempel

Alexandersson, Mikael och Kroksmark, Tomas. Utvärdering och skolutveckling. Stockholm: Natur och kultur, 1999.

Bra Böckers Lexikon. Band 21. Höganäs: Bra böcker, 2003.

Franke-Wikberg, Sigbrit och Lundgren, Ulf. Att värdera utbildning 1. Stockholm: Bonniers förlag, 2002.

I fotnoten (för samma källor som under Exempel)

1 Alexandersson och Kroksmark 1999.

2 Bra Böckers Lexikon 2003.

3 Franke-Wiberg och Lundgren 2002.

Program och appar

Huvudregeln är: Författare/Skapare. Kursiverad titel. [typ av källa] Förlagsort: Förlag, utgivningsår.

Exempel

Öijer, Bruno K. Hängd. [cd-rom] Skövde: Dataprodukter, 1998.

I fotnoten (för samma källor som under Exempel)

1 Öijer, 1998.

Intervjuer och e-post

Till området ”intervjuer och e-post” räknas information som du fått via all slags personlig kommunikation (e-post, telefonsamtal, intervjuer, föreläsningar). Du måste ha tillstånd från personen du refererar innan du använder dig av källan. Har du lovat att informanten skall vara anonym måste du hålla detta, under devisen ”Det man lovar skall man hålla”.

I Oxfordsystemet har man valt att skriva källförteckningen för all slags personlig kommunikation endast i fotnoten. Du skall alltså inte skriva ut dessa källor i källförteckningen!

Huvudregeln är: Intervjuperson (år, datum). [tillvägagångstyp inom klamrar]

En referens till en personlig kommunikation ska innehålla så mycket information som möjligt: namn, tjänsteställning/motsvarande, plats, sammanhang, form och datum.

Exempel

Fröding, Jan; lärare vid Stenbocksskolan. E-post 2002-02-13.

Informant 1: mellanstadieklass åk 5, i Ulricehamns kommun. 9 flickor och 10 pojkar, enskilda intervjuer 2012-08-29.

Knutell, Hans; fältbiolog och föreläsare. Telefonintervju 2009-05-08.

Lindström, Fredrik; populärhistoriker. Tingsholmsgymnasiet, föreläsning 2010-09-12.

I fotnoten (för samma källor som under Exempel)

1 Fröding, 2002.

2 Informant 1, 2012.

3 Knutell, 2009.

4 Lindström, 2010.

Webbplatser

Huvudregeln är: Författare/Webbplats. Kursiverad titel. Webbplatsadress. (Hämtad datum/år), År för senast uppdaterat

Ofta står det längst ner på sidan vilket datum den uppdaterades. Står inte detta, får du utgå från att det är samma år som du tittar på den.

Exempel

Skogsvårdsstyrelsen. Granskog. http://www.skogsvardsstyrelsen.se/granskog (Hämtad 2020-01-13), 2019.

Wikipedia. Skogsvårdsstyrelsen. http://sv.wikipedia.org/wiki/Skogsvårdsstyrelsen (Hämtad 2020-02-17), 2020.

I fotnoten (för samma källor som under Exempel)

1Skogsvårdsstyrelsen 2019

2Wikipedia 2020.

Fördjupning

Författare eller webbplatsens namn: Finns det en angiven författare av den webbsida du tittar på så är det denna du skall använda. Detta gäller även om det en pseudonym som används. I annat fall skriver du webbplatsens namn.

Utgivningsår: Ofta framgår det av sidan när den senast var uppdaterad och isåfall är det detta år som du använder. Går det inte att hitta så använder du förslagsvis det år som du tittar på den.

Titel: Det är den som syns i webbläsarens övre del. För den sida som du tittar på just nu skulle det således vara ”Rapportskrivning Oxford”.

Bilder

Källa på bilden? Om den är fri att använda så är den okej att ha med, men om du hittat den via en sökning på nätet måste det vara okej att använda bilden. Med en bildkälla direkt under bilden blir det lättare för läsaren att avgöra detta. Du behöver sedan oftast inte ha med källan i källhänvisningen, utan det räcker med att det står under bilden.

Högerställ en bildtext och skriv med mindre storlek så förstår man att det handlar om en bildtext. Ex: "Bild 1. Ultraljud. Hämtad från [Sida]". Här nedan har jag visat hur man kan göra, just "CC-BY" är en Creative Commonslicens (läs mer) som vi på Mediateket har satt på vårt egenproducerade material.

Om det behövs läggas in långa länkar så kan det vara okej att vid bildtexten göra en källhänvisning med fotnot och allt, där länken finns i källhänvisningen. Det ser snyggare ut på så sätt.

Bild 1. Skärmfrihet, av Mediatek Tingsholm. CC-BY

Report abuse