Pedagogisk bedömning

Målet med den pedagogiska bedömningen är att kunna avgöra om eleven är i behov av särskilt stöd. Den pedagogiska bedömningen ska bidra till att förstå elevens skolsituation och vad skolan behöver göra för att öka elevens förutsättningar för lärande. Genom den pedagogiska bedömningen är frågeställningen vägledande och kräver ett tillsammansarbete för att ge ett så objektivt underlag som möjligt.

Sortera och analysera vad som har framkommit i kartläggningen. Vad har eleven, vårdnadshavarna och skolan uttryckt. Vilka situationer fungerar bra? I vilka situationer uppstår det svårigheter? Vilka faktorer påverkar elevens skolsituation? För att underlätta förståelsen och för att upptäcka mönster kan en stödstruktur användas i sorteringen av kartläggningen till exempel risk- och skyddsfaktorer* eller någon av Skolverkets förslag på modeller.**

Utifrån olika perspektiv och professioner bearbetas och tolkas resultatet tillsammans för att förstå elevens skolsituation och ska beröra samtliga ämnen och lärmiljöer. Det innebär att se helhet och enskilda delar, upptäcka mönster. Identifiera vilka faktorer som skiljer sig mellan en skolsituation som fungerar och en skolsituation som medför att svårigheter uppkommer för eleven.

Exempel:

Situationer som fungerar är när det är

• förutsägbart t.ex. på lektioner med tydlig struktur, få inslag av oförutsedda händelser, eget arbete.  

• tydliga förväntningar t.ex. vid eget arbete, intensivperioden med speciallärare.

• kända inslag t.ex. ordinarie personal, lunch som hen ätit förut och känner igen, återkommande lektionsstruktur, skriva och räkna i känt material och upplästa texter.

• medbestämmande t.ex. välja område på SO, välja vilken del att börja med i svenskan.

Situationer som blir svåra är när det är 

• krav på läsning av längre ej anpassade texter och när flera media används

• oförutsägbart t.ex. vid grupparbeten, övergångar och samspel. På idrotten och osäkerhet kring mat.

• otydliga förväntningar t.ex. i samspel med kamrater, inlämningsuppgifter, grupparbeten, skriva egen text.

*Bilaga 4

** Tre modeller från Skolverket

För att förstå elevens skolsituation som helhet kan dessa frågor vara vägledande:

-Vilka frågor har väckts utifrån resultatet av kartläggningen? 

-Vad kan det finnas för rimliga förklaringar till kartläggningens resultat på skol-, grupp-, individnivå?

-Vilka faktorer som framkommit bedömer ni har störst betydelse för elevens skolsituation?

-Vilka behov har framkommit?

Vad är ett behov?

Det är lätt att blanda ihop behov med insatser, exempelvis “eleven har behov av bildstöd” ”eller ”eleven har behov av extra träning” bildstöd och extra träning är något vi ger eleven, det vill säga en insats - inte ett behov. Det är avgörande att formulera elevens behov innan förslag på insats/åtgärder formuleras.

Exempel på behov

Att få tydlighet och förutsägbarhet för att förstå förväntningarna på lektioner - minska oro. 

Att känna sig säker med ljudningsstrategin och i helordsläsning.

Att hantera övergångar mellan lektion och rast.

Att få den begränsade energin att räcka längre.

Att förstå vad som händer i samspelet med andra elever.

Att förstå hur bråk och decimaltal hör ihop.

Att få lyckas med fler uppgifter i matematiken.

Att utveckla strategier i att använda konkret material för att lösa matematiska uppgifter.

Att få struktur vid större inlämningsuppgifter

Att kunna vara med på genomgångarna i SO och NO

Utgå ifrån de behov som identifierats och resonera om hur skolan behöver arbeta för att möta elevens behov, vilka insatser krävs för att förbättra elevens förutsättningar att nå utbildningens mål? Ett behov kan behöva mötas med förändringar på grupp- och organisationsnivå, utveckling av ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Det är elevens behov som styr och det är viktigt att utforma arbetet utifrån ett helhetstänk. Målet är att ge eleven möjlighet att uppfylla de betygskriterier eller de kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas.

De här frågorna kan fungera som ett stöd:

Vad av det som underlättar elevens lärande kan vi på skolan göra mera av?

Vad av det som försvårar elevens lärande kan vi på skolan förändra?

Vad behöver eleven för att kunna utvecklas från ett nuläge till ett önskat läge enligt skolans uppdrag? Vilka av elevens styrkor kan tas tillvara i arbetet?

Har det kommit fram någon omständighet, till exempel gällande funktionsnedsättningar, som vi behöver fördjupad kunskap om? Hur och när tar vi i så fall reda på den kunskapen?

Skolverkets exempel på hur skolan kan möta behov   

Exempel på hur man kan resonera kring stödinsatser

Sammanfatta hur arbetet med den pedagogiska bedömningen genomförts:

Ange vilka som deltagit i arbetet med den pedagogiska bedömningen, namn och profession. Beskriv kortfattat hur analysarbetet genomförts.

Exempel:

Deltagare vid den pedagogiska bedömningen är rektor Lena Lensson, specialpedagog Anna Ansson, mentor Lisa Lisson, klassresurs Lars Larsson, skolpsykolog Eva Evsson och kurator Sten Stensson. Den pedagogiska bedömningen genomfördes 2025.02.19-23. Genomförd utifrån kartläggningen som sammanfattades 2025-02-19. 

Sammanfattning av den pedagogiska bedömningen är gjord 2025-02-26 av  specialpedagog Anna Ansson.

Sammanfatta och beskriv

Sammanfatta, dra slutsatser och dokumentera den pedagogiska bedömningen. Det ska vara en sammanfattning av analys och slutsatser. Där ingår elevens identifierade behov och vilka faktorer som har störst betydelse för elevens skolsituation. Vad eleven behöver för att uppfylla betygskriterier eller kriterier för bedömning som minst ska uppfyllas eller om det finns andra behov i skolsituationen som innebär en risk att detta inte uppfylls. Sammanfatta även resonemanget om hur skolan kan möta elevens behov: förändringar på grupp- och skolnivå, utveckling av undervisningens ledning och stimulans, eventuella extra anpassningar, eventuellt särskilt stöd. 

Grundtanken i skolans kompensatoriska uppdrag är att endast ett fåtal elever ska behöva ett särskilt stöd. Bestämmelserna om särskilt stöd gäller för elever i alla skolformer och för fritidshem. 

Hur omfattande och varaktiga bedöms stödinsatserna?

Är stödinsatserna av ingripande karaktär i elevens utbildning?  

I vissa fall kan eleven vara i behov av varaktiga insatser som tillsammans blir så pass omfattande att det bedöms som ett särskilt stöd. Det innebär att elevens undervisningssituation blir annorlunda än övriga elevers i varierande omfattning. En insats som görs på gruppnivå kan aldrig vara en extra anpassning eller ett särskilt stöd.

Beskriv elevens behov av särskilt stöd. Finns behovet i skolsituationen som helhet, eller endast i vissa delar.

I vilka lärmiljöer eller ämnen gäller det?  Beskriv vilka åtgärder skolan överväger att sätta in och vad åtgärderna ska leda till. Denna information förs över till åtgärdsprogrammet under rubriken: Behov av särskilt stöd för att eleven ska kunna uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas.

Innan beslut fattas ska skolan enligt huvudregeln ha gett eleven och vårdnadshavare tillfälle att ta del av utredningen och komma med synpunkter.