Pedagogisk bedömning

Att göra en pedagogisk bedömning innebär att försöka förstå elevens skolsituation genom en analys av kartläggningen olika delar. Den görs med fördel av de professioner som rektor beslutat ska vara delaktiga i utredningsarbetet t.ex. pedagog, specialpedagog, speciallärare, kurator, skolpsykolog, skolsköterska, resurs. Genom hela den pedagogiska bedömningen är frågeställningen vägledande. Analysen utmynnar i identifiering av elevens behov och därefter tas beslut om vilka stödinsatser som ska möta upp behoven. Att identifiera vilket behov som måste mötas upp är väsentlig för att stödinsatsen som görs ska bli verkningsfull.

Första delen av den pedagogiska bedömningen är att sortera och granska alla inkomna delar, det kan med fördel sorteras i skyddsfaktorer och riskfaktorer, se exempel nedan.

Andra delen av analysen är att tolka, problematisera och värdera risk- och skyddsfaktorerna, vad är stödjande och vad är försvårande för eleven? Behov uppstår där skolans krav och förväntningar* inte är i balans med elevens förmågor, var överstiger/understiger skolans förväntningar och krav elevens förmågor? Vilket behov uppstår i glappet mellan elevens förmåga och skolans krav/förväntningar?

När de identifierade behoven är tydligt beskrivna underlättar det för skolan att förstå hur man ska möta upp dessa.

Exempel på behov:

Att känna sig trygg på alla lektioner, minska oro.

Att känna sig säker med ljudningsstrategin och i helordsläsning.

Att hantera övergångar mellan lektion och rast.

Att få den begränsade energi att räcka längre.

Att förstå vad som händer i samspelet med andra elever.

Exempel på frågor under analysarbetet:

När ger lärmiljön eleven bättre förutsättningar?

Vilka situationer blir förutsättningarna sämre?

Hur tillvaratas elevens styrkor?

Vad behöver eleven för att skolsituationen ska bli begriplig, hanterbar och meningsfull?

Vilka ledtrådar har vi fått från elevens beskrivningar?

*Bilaga 1 Exempel på krav som skolsituationen ställer på elevernas förmågor

Sista delen av den pedagogiska bedömningen är att beskriva hur skolan ska möta upp elevens behov. Med utgångspunkt i de identifierade behoven beslutar skolan vilka insatser som krävs för att förbättra elevens förutsättningar att nå utbildningens mål. Med rådande skollag och allmänna råd som utgångspunkt behöver skolan ta ställning till nivån på de olika insatserna. Är det ledning och stimulans, extra anpassningar och/eller bedöms det som ett särskilt stöd? En insats som görs på gruppnivå kan aldrig vara en extra anpassning eller ett särskilt stöd. I vissa fall kan eleven vara i behov av många olika extra anpassningar, som tillsammans blir så pass omfattande att det bedöms som ett särskilt stöd.

Exempel på hur man kan strukturera anpassningar och stödinsatser, se nedan.