Ledning och stimulans

Ledning och stimulans är begreppet som beskriver skolans kärnverksamhet. Det vill säga att leda och stimulera eleverna genom skoldagarnas undervisning och aktiviteter med inriktning på elevernas lärande, utveckling och hälsa. Eleverna kommer till skolan med olika behov och olika förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. En del elever har behov av tydlig ledning genom hela sin skolgång medan en annan elev har behov av stimulans och utmaningar. Till exempel så kan en elev med särskild begåvning* ha behov av stimulans genom diskussioner eller fördjupningar i olika ämnen eller en elev inom autismspektrumet kan behöva mer ledning och tydlighet i instruktioner inför en arbetsuppgift. Olika lärmiljöer och lärandesituationer ställer olika krav** på eleverna. Utbildning som genomsyras av tillgänglighet och delaktighet har goda förutsättningar att ge likvärdig utbildning till varje elev. Att personalen har förutsättningar att utveckla sitt pedagogiska ledarskap ger skolan ytterligare förmåga att möta varje elevs lärande, utveckling och hälsa.

*Umeå kommuns intranät - Särskilt begåvade elever

**Bilaga 1 Exempel på krav som skolsituationen ställer på elevernas förmågor

För att öka tillgängligheten och delaktigheten på skolan krävs ett systematiskt arbete och samarbete mellan skolans olika kompetenser. Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) material* är ett bra stöd i skolornas tillgänglighets- och delaktighetsarbete. Att utbildningen är tillgänglig för varje elev och att eleverna känner sig delaktiga är en förutsättning för att få motivation. Motivation bygger på att aktiviteter och undervisning upplevs begripliga, hanterbara och meningsfulla, både för de elever som har snabb inlärning och för de elever som behöver mer tid i sitt lärande.

I arbetet med tillgänglighet och delaktighet bör skolan beakta fysiska, pedagogiska och sociala faktorer.

Magiska 7:an och de tydliggörande frågorna är ett bra stöd för att öka förutsägbarheten på skolans krav och förväntningar.

Forskning har visat på tre faktorer* som bidrar till ett pedagogiskt ledarskap  som främjar en god undervisning och därmed elevernas lärande. 

Att som lärare vara ett emotionellt stöd för eleverna är grundläggande i det pedagogiska ledarskapet. Det innebär att medvetet och systematiskt arbeta med att skapa goda relationer och tillit. Att se varje elevs behov inom deras lärande och personliga utveckling. Att skapa motivation och studiero genom att arbeta för en trygg och positiv atmosfär till exempel genom strukturerad positiv återkoppling. 

Att som lärare vara ett inlärningsstöd kräver kunskap om elevernas olika förkunskaper och behov. Det kräver även kunskap om hur ämnet är uppbyggt, hur olika slags kunskap inom ämnet är beroende av och bygger på varandra samt var de vanligaste svårigheterna brukar finnas. Ett formativt förhållningssätt med strukturerad återkoppling dels för att bekräfta det gjorda samt att visa på utvecklingsmöjligheter bidrar till att utveckla elevernas förmåga att reflektera över sitt lärande. Fokus ska ligga på hur eleverna kan tillägna sig kunskapsinnehållet.  Utifrån de identifierade behoven som finns i elevgruppen, differentieras undervisningen. Differentierad undervisning utgår från fem grundprinciper: tempo, nivå, omfång, motivation och  intresse. 

Att som lärare vara organiserad och förberedd bidrar till att lärandet blir effektivt och verkningsfullt. Strukturer och rutiner bidrar till att så mycket tid som möjligt går till lärande genom t.ex. en återkommande lektionsstruktur och stödjande instruktioner, visuellt stöd och kooperativt lärande. 

* Skolinspektionens forskningsöversikt "Framgång i undervisningen"