PS04.1 Känslor och mental hälsa
Centralt innehåll
Emotionspsykologi
• hur känslor uppstår: känsloreaktionen och känsloupplevelsen
• grundläggande kunskap om den neurala grunden för känslor och känsloreglering
• känslor som universella och kulturbundna företeelser
• känslors betydelse som styrande faktorer för kognitiva funktioner och social växelverkan
• känsloreglering som en bidragande faktor för välbefinnande
Psykiskt välbefinnande och upprätthållande av psykisk balans
• betydelsen av copingmetoder och defensmekanismer
• betydelsen av resiliens för välbefinnandet
• betydelsen av sömn och dygnsrytm för den psykiska aktiviteten
• centrala faktorer som påverkar sömnkvaliteten
• stressutlösare, effekter av stress samt stresshantering
• kriser som ett hot mot psykisk balans och krishantering
Mental hälsa
• begreppet mental hälsa
• klassificering av de vanligaste psykiska störningarna och kunskap om symtom som är typiska för dem
• exempel på biologiska, psykiska, sociala och kulturella faktorer som förklaras ligga bakom psykiska problem och störningar
• exempel på biologiska och psykosociala vårdformer för psykiska problem och störningar samt olika psykoterapeutiska metoder
• exempel på aktuell samhällelig debatt om psykiska störningar
Psykologisk forskning
• icke-experimentell forskning: korrelativ och beskrivande undersökning
• exempel på studier som tillämpar fysiologiska mätmetoder
Mål
Målen för modulen är att den studerande ska
• kunna förklara hur känslor uppstår och deras kulturbundenhet
• förstå känslors betydelse för människans kognitiva funktioner, växelverkan och psykiska välbefinnande samt få färdigheter att tillämpa denna kunskap som ett verktyg för självförståelse och växelverkan
• kunna förklara de faktorer som påverkar mental hälsa och psykiskt välbefinnande och tillämpa denna kunskap för att främja sitt eget och andras välbefinnande
• känna till de vanligaste mentala hälsoproblemen och psykiska störningarna
• kunna reflektera över svårigheten i att definiera mental hälsa och mentala problem och över de samhälleliga aspekterna kopplade till dessa
• kunna beskriva biologiska, psykiska, sociala och kulturella faktorer bakom psykiska störningar och i behandlingen av dem
• fördjupa sig i minst en psykisk störning, dess orsaker, symtom och vård.