Vatten

Vattnet är en viktig del i översiktsplanen. Vattnet berörs även i andra kommunala planer, t.ex. naturvårdsplanen, VA-plan (utkast finns), klimatanpassningsplan (se Genomförandeplanen) och Dalslands miljö- och energiförbunds (DMEF) tillsynsplan och strategiska verksamhetsplan. Vattnet behöver ses som integrerat i markanvändningen, vattnet både påverkas av och påverkar markanvändningen.

På den regionala nivån finns flera planer som berör vattenfrågor, exempelvis Förvaltningsplan och åtgärdsprogram för Västerhavsdistriktet, Regional dricksvattenförsörjningsplan (arbete pågår), Regional kalkningsplan, Regional handlingsplan för Grön infrastruktur och Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland - regionalt åtgärdsprogram för miljömålen.

Den regionala nivån (fr.a. Länsstyrelsen och Västerhavsmyndigheten) och den nationella nivån (fr.a. Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket) kan spela en viktig roll för det lokala vattenarbetet genom att bevilja stöd (t.ex. LOVA och LONA) till olika vattenprojekt/vattenåtgärder eller genom att ha en samordnande roll.

På den nationella nivån finns miljökvalitetsmålen, varav flera handlar om vattenfrågor. På den globala nivån finns Agenda 2030 med 17 mål och tillhörande delmål, varav flera berör vattenfrågor.

Kommunerna och DMEF har olika möjligheter och kan på olika sätt, med olika grad av rådighet, påverka nyttjandet av vatten, förbättra vattenkvaliteten och främja en god långsiktig hushållning av vattenresurserna. Graden av rådighet varierar. Exempel på stor rådighet är kommunen som fastighetsägare och verksamhetsutövare (t.ex. VA-verksamheten och räddningstjänsten) och det kommunala planmonopolet där kommunen i den fysiska planeringen svarar för översiktsplanering, detaljplanering, bygglov och strandskyddsprövningar. Vidare kan kommunerna i upphandlingar och inköp ställa krav på olika miljöaspekter, däribland minimerad påverkan på vattenkvalitet och vattenförbrukning. På lagstiftningsområdet svarar DMEF för kommunernas tillsyn enligt miljöbalken och kontrollerar många olika små och stora verksamheter med påverkan på vatten och där ska miljökvalitetsnormerna för vatten vara vägledande.

Andra verksamheter där kommunen och DMEF kan påverka är remissyttranden över exempelvis vattenärenden hos länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen, vattnet i pedagogiken i skolor och förskolor, vattenfrågorna inom frilutslivet, turismen och kulturverksamheterna samt i information som ges på hemsidor och i sociala medier. Även klimatförändringarna påverkar kommunens verksamheter på flera olika sätt.

Vattenfrågorna kräver en aktiv samverkan med många olika parter, t.ex.:

• Vattenmyndigheten Västerhavet och Länsstyrelsen

• Andra kommuner i de aktuella avrinningsområdena

• Färgelanda och Munkedal inom Örekilsälven

• Årjäng, Bengtsfors och Mellerud inom Upperudsälven

• Haldens kommun inom Enningdalsälven (Boksjö- Kornsjösystemet)

• Lokala fiskevårdsområdesföreningar

• Vattenrådet och vattenvårdsförbundet för Dalslands kanal (=Upperudsälven)

• Gullmarns vattenråd (=Örekilsälven)

• Örekilsälvens vattenvårdsförbund (under bildande)

• Enningdalsälvens vattenråd

• Aktuellt projekt om Örekilsälven.

Det finns flera olika typer av våtmarker, exempelvis mosse, kärr och sumpskog. Uppemot en fjärdedel av Sveriges ursprungliga våtmarker har försvunnit till följd av utdikning och uppodling. Många växter och djur är beroende av våtmarker, och nitton procent av Sveriges rödlistade arter förekommer här. Det finns olika typer av inventeringar och klassning bl.a. ur naturvårdssynpunkt.

I Dals-Ed finns stora relativt opåverkade områden med våtmarker. Förutom Tingvallamossen och Borgelemossen, som är naturreservat, finns värdefulla våtmarksområden längs Herån och väster om Töftedal. Förutom att våtmarker har ett biologiskt värde fungerar de som reningsverk för närsalter som kväve och fosfor.