Småort

Nössemark är en småort sett per statistiska centralbyråns definition och här finns en stor potential att utveckla de gröna näringarna med vikt på turism och skogsbruk. Befolkningen i Nössemark bestod år 2018 av 158 personer och befolkningen är stadigt minskande med många äldre. Bebyggelsen i Nössemark är koncentrerad till områdena längs viken Strandviken, men det finns också spridd bebyggelse runt om. I Nössemark finns mycket fritidshus som till stor del ägs av norrmän. Engagemanget hos civilsamhället är stort och här anordnas flertalet evenemang. Det finns en åretruntöppen lanthandel som även är ombud åt apotek och systembolag. Sommartid finns även flertal turistföretag såsom campingen och Dalens café. Det finns en stark sågverksindustri och en kommunal badplats. Den finns ingen skola eller barnomsorg.

För Nössemark finns behov av att hålla kvar befolkningsunderlaget så att man kan behålla den service som finns i dag genom exempelvis lanthandeln.

Möjligheter finns i att utveckla civilsamhället genom dialog och genom att uppmärksamma och uppmuntra. Det finns också stora möjligheter kopplade till turismen. Nössemark ligger oerhört vackert och det finns ett lugn som med stor fördel kan användas i marknadsföringssyfte. Stora möjligheter finns i samband med cykel-, vandring-, sjö- och färjeleder. Marknadsföring av Nössemark mot turister bör fokusera på den typ av turism som finns att erbjuda och inte utgå från vad som lockar med närliggande orter.

Nössemark står inför utmaningar på grund av den åldrande befolkningen. De dyra fritidsboendena är en utmaning som kan ge konsekvenser för den lokala befolkningen då köpkraften hos exempelvis norrmän ofta är större.

VA-frågan har varit aktuell i omgångar under de senaste femton åren. Kommunen har vid flera tillfällen övervägt att bygga ut kommunalt vatten och avlopp i området. VA-utredningen som gjorts 2019 resulterade i bedömningen att det inte finns hälso- eller miljöskäl som talar för behovet av en allmän lösning för

vatten och avlopp i Nössemark. Om befintliga avloppsanläggningar inte uppfyller lagens krav måste dessa utredas om de kan åtgärdas med tillsyn enligt miljöbalken. Det är små mängder fosfor som släpps ut från bebyggelsen i Nössemark. Naturliga källor är många gånger större, eftersom sjön redan är extremt näringsfattig. Då sjöns näringsnivå tycks vara avtagande, kan det diskuteras om fosforbidragen från Nössemark verkligen är negativt för sjön.

Avloppsförsörjningen i Nössemark sker i nuläget via enskilda anläggningar. De flesta anläggningar tar emot avlopp från ett eller två hushåll, men det finns också några, lite större gemensamma avloppsanläggningar. Campingen, affären och några kringliggande bostadshus delar en äldre avloppsreningsanläggning bestående av slamavskiljning och förstärkt infiltration placerad i ett höjdläge ovanför campingområdet nedanför väg 2206. Tre områden har detaljplanerats för grupper av hus med var sin gemensam avloppsanläggning på senare år. Dalslands miljö- och energikontor (DMEK) anser att en utredning bör göras av hur VA-frågorna ska lösas för både befintlig och tillkommande bebyggelse. Det är sannolikt att det behövs en kombination av enskilda anläggningar och gemensamhetsanläggningar.

Håbol har en stabil befolkningsutveckling och är en småort per statistiska centralbyråns definition. I Håbol finns en stark bygdeskänsla, men ingen offentlig service. Engagemanget hos civilsamhället är stort och här anordnas flera evenemang. Kyrkan och den samlade bebyggelsen utgör ortskärna för Håbol. I Håbol finns en kommunal badplats.

En utmaning för Håbol är att delar av odlade arealer håller på att försvinna, vilket är en trend som behöver vändas. I Rölanda finns betesdjur och möjlighet finns för dessa djur att även hålla landskapet öppet i Håbol. Ser man till historisk markanvändning och vilka förutsättningar som finns till ökad biologisk mångfald samt ökad ekonomisk aktivitet i form av resursen restaurerbar betesmark så är Håbol ett bra exempel. Här finns förutsättningar för att skapa sammanhållande betesmarker med höga naturvärden intressanta för djurhållare att sköta. Den främsta begränsningen är oftast inte att där inte finns några djur på platsen i dagsläget utan att där inte finns tillräckliga stora sammanhållande arealer av tillräckligt hög kvalitet för någon entreprenör/djurhållare att sköta. I Håbol finns absolut förutsättningarna för att kunna hitta lösningar på detta.

Det finns utvecklingspotential längs östkustdelen av Stora Le och stor potential kring Håbols spännande historia. Utveckling av området avser främst tillgängliggörande av friluftsliv och naturturism samt till viss del skogsbruk. Området är sjörikt och är ett utvecklingsområde för grön- och blåstruktur, vilket innebär att det är ett sammanhängande område för natur och friluftsliv som har särskilt stor betydelse för människors rekreation, naturupplevelser men även biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Strandskyddet berörs inte men kan i framtiden bli föremål för ett LIS-område. En möjlighet för en driven entreprenör är att starta upp en Ekoby i Håbol.

En utmaning för Håbol är att det inte finns tillräckliga förutsättningar för lokala servicefunktioner. En utökad fritidsbebyggelse skulle kunna öka underlaget för service, bidra till att hålla landskapet öppet samt även ge arbetstillfällen. Håbol erbjuder boende på landsbygden, men med närheten till tätorten. Gröna näringar, framför allt skogsbruk, är centrala i Håbol.

Långelidstjärnet, nära Håbols samhälle, är Natura 2000-område enligt EU´s art- och habitatdirektiv. Området är 9 hektar och har en bevarandeplan som fastställdes den 20 december 2018 av Länsstyrelsen. Enligt den är de prioriterade bevarandevärden att bevara dykarskalbaggarna bredkantad dykare och bred paljettdykare och dess livsmiljöer. Långelidstjärnet är en av få kända sjöar med förekomst av dessa arter. Förebyggande åtgärder och hänsyn krävs som minskar risken för negativ påverkan på tjärnets strandzoner och hydrologiska förhållanden. Exempelvis har skyddszoner i angränsande skogsmark samt i jordbruksmark intill anslutande vattendrag en viktig funktion för att förhindra näringsläckage. Exploatering, som exempelvis bebyggelse eller vägar, som kan påverka tjärnet negativt bör undvikas. Underhåll av befintlig väg i norr bör ske med försiktighet.

I Håbol finns LIS-områden i Asslerud, Stenhögen/Henneviken, Håbols-Näs samt i Vassända/Lilla Grorud.